Laddar annons
2 Aug, 2014

Svenskarna dricker allt mer ryskt

I Sverige såg vi förr ned på t ex ryssars vinval. De drack rödviner med sötma. I Sverige har den breda vinsmaken dessvärre blivit allt mer sovjetisk. Man köper viner som formellt är torra, men som i praktiken har allt mer socker. Storsäljarna är mycket sötare nu än de var för tio år sedan.

Torrt men halvtorrt

Visst dracks det mycket vin med sötma förr. Halvtorr vit bordeaux och riktigt enkla halvtorra tyska viner, Liebfraumilch, och annat skräpvin. Röda viner däremot var med få undantag torra på riktigt. När vinkulturen utvecklades på 80-talet tappade det halvtorra sortimentet mycket av sin attraktionskraft. Viner skulle vara torra. En tydlig trend kan man se på mousserande viner. 1970 var nästan alla mousserande viner halvtorra med enstaka torra inslag, idag är det tvärtom. Svenskarna köper torrt mousserande. Men det visar sig att många uppskattar om det ändå är hög restsötma i vinet. Köp formellt torrt men drick halvtorrt i smyg blev många svenskars val.

Röda viner allt sötare 

Nu har denna dubbla bokföring även spridit sig till röda och vita stilla viner. Många av de i volym stora märkena innehåller rätt mycket socker numera. När man jäser vin omvandlas sockret i musten till alkohol. En liten rest blir naturligt kvar i det färdiga vinet. ”Restsockret” blir då under 3 gram per liter vin när man helt jäser ut vinet. Det är där ett seriöst torrt vin bör hålla till. Numera får man gå ned till 10:e plats ibland Systemets mest sålda rödviner, Gato Negro CS, för att komma till ett vin med naturligt lågt restsocker.

Först bra sedan trist

Högre sockerhalt i vinet ger ett omedelbart intryck av större generositet och mjukhet. I den första sekunden uppfattar de allra flesta sockret som positivt. Vi människor har i evolutionen blivit programmerade så. Men redan den andra sekunden börjar nackdelarna. Sockret suddar ut nyanser i vinet, mesar till struktur och skärpa, och gör att vinets eftersmak blir fadd och att det blir ett dåligt alternativ till mat med fina smaker. I längden blir det för de allra flesta bättre med viner med låg sockerhalt om man tar sig tid att komma över den första sekundens intryck också satsa på resten av upplevelsen och livet. Du kan själv kolla vinet sockerhalt på Systembolagets hemsida. Att gå ned i sockerhalt i vinsmaken är ungefär som att dra ned på socker i kaffe. Det verkar många svenskar ha klarast bra. Med socker i kaffet missar man nyanserna i smaken. Detsamma gäller vin.

Sockret döljer fel och brister

Med socker kan producenten också dölja låg kvalitet hos vinet, eftersom allt slätas ut, även felen och bristerna. Det är välkänt sedan länge att använda sockertricket för att kunna sälja sina sämsta basviner.  Man skapade, delvis med reklam, en marknad för t ex halvtorr och söt Sherry.  Sedan kunde man där bli av med alla sina sämsta druvor och t.o.m. få bra betalt. Med lite socker i botten går skräpvinet ned. Detsamma gäller i hög grad champagne. De stora champagnehusen har en halvtorr champagne, kallas vanligen felaktigt för ”sec” som betyder torr på franska. Här gör de sig av med sina sämsta basviner som inte duger i på allvar torra cuvéer. Det finns även underbara delikata balanserade vita halvtorra rieslingviner där sötma och syra tillsammans skapar smakmässiga stordåd från perfekta druvor. Det finns också många härliga söta vita viner, men det är en annan historia.

Halvtorra rödviner

Går vi tillbaka till säljtopplistan 2013 för röda viner hittar vi hyggligt lågt restsocker också på 4:e och 5:e plats, JP Chenet med 5 gr och Mauro Primitivo med 4 gr. Toppsäljaren Umbala och Il Conte har 7 gr. Nu börjar det bli lite högt. Fem av tio i topp ligger på 9 gr eller mer. Casa Vinironia och Some Zin Zinfandel har 12 gr. Nu är det inte längre torra viner, det är viner med sockersötma. En importör klagade för något år sedan på att alla viner som ökade sin försäljning på Systembolaget hade betydande sockerhalt. Det tas hela tiden fram nya viner för den svenska marknaden med allt mer uppskruvade sockerhalter i rödvin, rent ryska nivåer. Vanlig metod för detta är att helt enkelt tillsätta socker efteråt för att få upp sockerhalten. Få skulle köpa ett rödvin som kallar sig halvtorrt, men de som är det, säljs utav bara sjutton. Köpa torrt och dricka sött? Ibland också understödda av rejäla reklaminsatser.

Vitt, rosé och mousserande smygsött

För de vita ”torra” har uppsötningen inte gått lika långt ännu. Här ligger 1:an, Zumbala, på 4 gr och tvåan, Foot of Africa CB på hälsosamma, under 3 gr socker. Men den ”lite finare” premiumboxen Les Fumées Blanches och sicilianaren Il Nostro har numera 9 gr vardera. Är det försvarbart? För rosévinerna har topp säljaren Chill Out Rosé 15 gr socker. Bland de ”sk torra” mousserande vinerna finns numera en hel flod av halvtorr Prosecco. Plats nummer två i försäljningstoppen är Prosecco Pizzolato med 15 gr socker och klen syra, vilket gör det ännu sötare. Nr 3 är Prosecco la Robínía Extra Dry med 12 gr. Extra Dry är ju ett relativt begrepp men inte jämför man sig med något torrt. Ännu en spekulation i att kunden förväntas vilja köpa ”torra” viner för det är fint, men dricka halvtorra.

Systembolaget är boven i dramat

Systembolagets försäljning har i mångt och mycket blivit en handel med stort inslag av spekulativa, inställsamma, klumpiga, halvtorra rödviner med hög alkohol och annat halvtorrt som låtsas vara torrt. Det är Systembolaget och dess kommersialiserade flod av sådana viner som är hotet mot både folkhälsan och den goda vinsmaken, inte den lilla rännil av kvalitetsviner som distansförsäljarna säljer här.

Konsumenterna avgör

Men det är klart att i slutänden är det alla konsumenter som avgör om vi i Sverige skall röra oss ännu mer mot en gammal sovjetisk vinsmak med söta rödviner eller om vi tänker blir mer kultiverade och sofistikerade i vårt val av viner. Ta ett steg upp i upplevelse och ett steg ner i sockerhalt!