Helgens mat och vinkombo hyllar potatisodlande Östersjöbonde

Favoritmarkera

Tänk miljö, nära, enkelt och okomplicerat för att få det gott på tallriken som för samvetet. Bertil Aspernäs utanför Kalmar är den första lantbrukaren som får Världsnaturfondens pris för bästa svenska Östersjöbonde. Han får utmärkelsen för att han på eget initiativ infört en reglerad dränering på sina åkrar som minskar kväveutlakningen. Vinbanken vill gratulera till priset och därför är helgens mat och vinkombotips ett potatis-recept från sajten Potatisinfo. Bjud på potatissoppa med räkor, och servera ett vitt vin.

Vinet till maten:
12200 Les Aubepines Pinot Gris 2006, Frankrike, 109 kr (vinet har möjligen bytt årgång i vissa butiker till 2007)
Kryddig, aromatisk. Bättre vin. Fet och kryddläcker. Bra köp.
Provad: 2008-03-08

Världsnaturfondens pris
Utmärkelsen Årets Österjöbonde syftar till att lyfta fram berömvärda insatser för att minska jordbrukets bidrag till övergödningen av Östersjön. Prissumman är 1 000 Euro. Den svenska vinnaren deltar även i finalen där alla åtta Östersjöländer har en nominerad lantbrukare var. Vem som vinner finalen ”Baltic Farmer of the Year Award 2009” offentliggörs vid den internationella jordbruks- och miljökonferens i Riga den 26-27 november
Bertil Aspernäs med familj brukar gården Ragnabo, Torsås, söder om Kalmar. På 40 hektar odlar de spannmål och potatis. Redan för 10 år sedan provade Bertil Aspernäs att införa så kallad reglerad dränering.

I korthet går metoden ut på att under vintern höja grundvattenytan på åkern i stället för att låta vattnet rinna av fritt. Det minskar kväveutlakningen och marken fungerar som kvävefälla. Eftersom mer vatten kommer växterna till godo har systemet också fördelen att skörden kan öka ett torrt år.
– Bertil Aspernäs är en svensk pionjär inom reglerad dränering vilket innebär att vattnet kan hållas kvar på åkrarna för att minska närsaltsläckaget ut i vattendragen. Nu blir denna metod ett inslag i det svenska lantbygdsprogrammet, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Kommentera