Gamay
Gamay är en blå druva mest känd från Beaujolais i östra Frankrike, där den ger lätta, bäriga viner med en fräsch syra. Trots att den länge stått i skuggan av mer ansedda druvor har Gamay på senare tid fått ett uppsving, och producenter världen över lyfter fram dess charm och mångsidiga karaktär.
Innehållsförteckning
Så smakar Gamay
Gamay-viner utmärker sig ofta genom en livlig, bärig smakprofil och en relativt lätt kropp. Röda frukter som jordgubbar, hallon och röda körsbär brukar dominera doften, medan smaken kan bjuda på en frisk syra och mjuka tanniner. I de enklare, unga varianterna av Beaujolais, som Beaujolais Nouveau, är smakerna ofta så bäriga och saftiga att vinet kan upplevas nästan godislikt, dock fortfarande torrt i teknisk mening. Samtidigt har druvan potential att skapa mer komplexa och strukturerade viner, särskilt i Beaujolais cru-områden som Morgon, Moulin-à-Vent eller Fleurie. Där kan nyanser av kryddor, viol och mineralitet komma fram, vilket ger en djupare smakupplevelse.
I jämförelse med druvor som Cabernet Sauvignon eller Syrah upplevs Gamay lättare och mer rödbärig, medan tanninerna förblir milda eller medelhöga. Vinet har ofta en fin fräschör och en ibland blommig ton som kan påminna om viol eller rosor, särskilt vid svalare jäsning och kortare macerationstid. I varmare områden kan druvan få lite mörkare fruktinslag, men det är relativt ovanligt. Hantverksmässig framställning, med exempelvis koldioxidmaceration (en typisk metod i Beaujolais), kan förstärka de fruktiga aromerna och framhäva vinets lätthet och rundhet i munnen. Detta bjuder på en tilltalande, okomplicerad vinupplevelse, som samtidigt kan vara förbluffande nyansrik.
Gamay - Druvans historia
Gamay har odlats i Frankrike sedan medeltiden, och dess namn tros härstamma från en liten by nära Beaune i Bourgogne. Under 1300- och 1400-talen fick druvan kritik från vissa burgundiska hertigar som föredrog Pinot Noir och ansåg Gamay mindre ädel. Trots detta motstånd fann druvan en naturlig plats i de mer södra delarna av regionen, särskilt i Beaujolais, där jordarna av granit och schist lämpar sig utmärkt för dess växtförhållanden.
På 1800-talet var Gamay en viktig komponent i lokala bordsviner och fick en trogen skara konsumenter tack vare sin bäriga lätthet och drickfärdighet. Den stora vändpunkten kom när Beaujolais Nouveau lanserades på bred front under mitten av 1900-talet. Denna unga, snabba vinversion blev en kommersiell succé och spred druvans rykte över hela världen. Samtidigt kritiserades Beaujolais Nouveau för sin enkla och ibland alltför syltiga stil, vilket fick konsumenter att missa de mer seriösa varianterna.
Druvan odlas i dag även i andra delar av världen, som Schweiz, Italien (där den ibland kallas Gamay del Trasimeno) och vissa regioner i USA. Oavsett var den växer har Gamay ändå förblivit mest förknippad med Beaujolais. Denna historia av både uppskattning och förbisedd potential har format druvans rykte som både ett glädjefyllt, lättdrucket vin och en dold pärla för den som söker mer komplexitet.
Gamay odling & tillverkning
Var odlas Gamay
Gamay i Beaujolais
Beaujolais, beläget strax söder om Bourgogne, är epicentrum för Gamay. Här trivs druvan på granitrika jordar som hjälper till att framhäva dess fruktighet och blommiga toner. De tio så kallade crus i Beaujolais (bland annat Morgon, Moulin-à-Vent, Fleurie och Brouilly) visar upp en mer komplex och lagringsduglig sida av Gamay än det omtalade Beaujolais Nouveau. I Bourgogne finner man också Gamay i vissa blandningar, men Pinot Noir är där den absolut mest dominerande röda druvan.
Gamay Utanför Beaujolais
Utanför Beaujolais odlas Gamay i liten skala i andra franska regioner, bland annat Loire, men oftast i liten omfattning. I Schweiz förekommer den under namnet Gamay som en del av de lokala röda blandningarna, ibland tillsammans med Pinot Noir. Italien har också mindre odlingar, framför allt i nordliga delar, men populariteten är långt ifrån den i Frankrike. På andra sidan Atlanten hittar man vinmakare i Kalifornien och Oregon som experimenterar med Gamay, ofta inspirerade av Beaujolais-traditionen av koldioxidmaceration.
Jordmån och klimat påverkar druvans uttryck markant. I svalare lägen med stenig eller sandblandad jord blir vinet lättare och mer aromatiskt. I varmare regioner kan frukten dra åt mörkare bär, men då riskerar vinets signatur av lätthet och syrlig bärighet att gå förlorad. Samtidigt har man sett att Gamay är relativt tålig mot flera sjukdomar, vilket gör den attraktiv för vinbönder som önskar en druva med mer stabil avkastning.
Så tillverkas Gamay-vin
Odling och skörd
Vinmakare som fokuserar på Gamay brukar betona druvans fräschör och fruktighet genom metoder som koldioxidmaceration, en vinifikationsteknik särskilt känd från Beaujolais. Där placeras hela, okrossade druvklasar i en sluten tank fylld av koldioxid, vilket initierar en intracellulär jäsning i bären. Resultatet är en lätt och fruktig profil med milda tanniner och bäriga aromer. Efter en kort tid pressas och jäser musten klart, vilket ger vinet dess bäriga, nästan godisliknande smak i unga år.
Jäsning
För de mer seriösa varianterna, framför allt inom cru Beaujolais, kan vinmakaren använda sig av en kombination av traditionell jäsning och koldioxidmaceration, eller enbart traditionell jäsning med avstjälkning och kortare macerationstid. Detta ger mer färg, tannin och komplexitet, men fortfarande med den pigga fruktigheten som utmärker druvan. I vissa fall tillåts vinet mogna på ekfat i en begränsad period, vilket adderar en lätt rostad eller kryddig ton.
Lagring och buteljering
marknaden redan några veckor efter skörd, vilket är fallet med Beaujolais Nouveau. Mer seriösa viner kan få längre tid att utveckla nyanserade aromer, samtidigt som vinmakaren vill att den karakteristiska fruktigheten finns kvar. Slutresultatet blir allt från enkla och saftiga vardagsviner till mer strukturerade, lagringsdugliga flaskor som överraskar många med sin komplexitet.
År 1395 utfärdade hertig Philippe le Hardi (Philippe “den djärve”) ett officiellt edikt som förbjöd odling av Gamay i den då mest ansedda delen av Bourgogne Côte d’Or. I texten kallade han Gamay en mycket dålig och illojal växt och skrev att vinet var mycket skadligt för den mänskliga varelsen. Odlare fick fem månader på sig att rycka upp rankorna och ersätta dem med Pinot Noir.
Food pairing – vilken mat passar till Gamay
Gamay, med sin lätta kropp, bäriga frukt och milda tanniner, är ett utmärkt vin till en rad rätter. Dess friska syra och röda bärtoner gör att den trivs med lättare kötträtter, särskilt kyckling, fläsk och kalv. Tack vare en syrlig fruktprofil klarar Gamay även av viss sälta och rökighet, vilket gör att en tunnskuren skinka eller charkuterier passar fint.
Många upplever också att druvan fungerar överraskande bra med fisk. Till exempel kan en grillad tonfisk eller lax, särskilt med örter och smör, få en förhöjd upplevelse när man serverar ett lätt kylt glas Gamay. De milda tanninerna bråkar inte med fisken, samtidigt som vinets frukt och syra håller matchningen levande.
För den som föredrar vegetariskt finns det gott om möjligheter. Vinets bärighet och låga strävhet går hand i hand med rostade grönsaker, svamppasta eller sallader med getost och rödbetor. Även lite kryddigare rätter, som en mild curry eller ratatouille med tomat och aubergine, kan bli intressanta tillsammans med den lätt jordiga, men ändå pigga, Gamay-strukturen.
Servera gärna en ung Gamay något svalare, runt 14–16 grader, för att lyfta fram den friska fruktigheten. Är det en mer komplex cru Beaujolais kan något högre temperaturer vara lämpliga för att få fram fler nyanser i doft och smak.
Lagring och serverings temperatur för Gamay
Lagring
Gamay gör sig oftast bäst ung för att bevara den saftiga hallon- och körsbärsfrukten. Mer strukturerade varianter går att lagra 5–8 år, ibland längre, då de utvecklar noter av torkad ros, svamp och mjuk lakrits. Förvara flaskorna mörkt, liggande och runt 12 °C med jämn luftfuktighet för att bevara korkens elasticitet och vinets livfullhet.
Servering
Servera Beaujolais Nouveau och enklare Beaujolais-Villages vid 12 °C efter en kort stund i kylen; den låga temperaturen skärper syran och framhäver vinets fräschör. Cru Beaujolais från till exempel Morgon, Moulin-à-Vent eller Côte de Brouilly kan dekanteras lätt och serveras runt 14–15 °C för att låta florala och kryddiga toner blomma ut.
Vad är skillnaden mellan Gamay och Pinot Noir
Både Gamay och Pinot Noir härstammar från Bourgogne-regionen, men de skiljer sig i flera avseenden. Gamay ger ofta viner med en mer omedelbar, bärig karaktär och något lättare färg samt mildare tanniner. Pinot Noir är i regel mer syradriven och kan utveckla komplexa nyanser av jord, kryddor och röd frukt vid lagring. Gamay trivs bäst i varmare, mer granitrika jordar (som i Beaujolais), medan Pinot Noir föredrar svalare klimat och kalkstensrik jord. Odlingstekniskt är Pinot Noir mer krävande och känslig, medan Gamay anses vara något robustare. Smakmässigt upplevs Gamay som mer ”saftig” och fruktig, medan Pinot Noir kan vara mer nyanserad och subtil.
