Pinotage

Pinotage är Sydafrikas egen signaturdruva, skapad 1925 genom en korsning av Pinot Noir och Cinsault. Resultatet blev en tålig sort som klarar hetta men bevarar elegans. Idag står den för viner som spänner från lätt, bärigt och svalt jäst till djupt, ekfats­kryddigt och lagrings­dugligt.

Innehållsförteckning

• Så smakar Pinotage
• Pinotage - Druvans historia
• Pinotage odling & tillverkning
• Food pairing – vad passar till Pinotage
• Lagring och serverings temperatur för Pinotage
• Vinbankens bästa Pinotage-tips
• Vad är skillnaden mellan Pinotage och Cinsault
• Vanliga om frågor om Pinotage

Så smakar Pinotage

Ung Pinotage bjuder på björnbär, syrliga körsbär och mogna plommon. I doften finns viol, rostad kaffe­böna och ibland en tydlig rökpuff som påminner om bränt socker. Kroppen är medel–fyllig med silkes­rika men markerade tanniner. Syran ligger på medel­nivå och ger ett saftigt driv som balanserar frukt­sötman.

I svalare lägen som Darling Ridge dyker tranbär, mynta och ros upp; i varma block i Paarl och Swartland dominerar mörk frukt, lakrits och en ton av kakao. Jämfört med Syrah saknar Pinotage den peppriga ryggraden men ger mjukare tannin och mer röd frukt. Gentemot Malbec är syran högre och avslutet torrare med hint av ask och viol. Lagrad Pinotage utvecklar tobak, svart te och mörk choklad, medan frukten drar mot torkad fikon och sviskon. Avslutet har ofta en lätt bittermandel som gör vinet matvänligt.

Pinotage - Druvans historia

Idén om en sydafrikansk signatur kom från professor Abraham Izak Perold, vinmakare och första professorn i oenologi vid University of Stellenbosch. År 1925 korsade han Pinot Noir, beundrad för arom och elegans men svår­odlad i hetta, med robusta, hög­avkastande Cinsault (då kallad Hermitage). De fyra första kärnorna planterades i hans egen trädgård.

När Perold lämnade universitetet höll plantorna på att rensas bort, men forskaren Charlie Niehaus räddade dem i sista stund. Efter vidare planteringar på Elsenburg Agricultural College vinifierades de första riktiga försöken på 1940-talet. Namnet “Pinotage” – en sammansmältning av Pinot och Hermitage – lanserades offentligt 1941.

På 1960-talet vann ett Pinotage från Kanonkop den prestigefyllda Cape Wine Show, vilket ökade intresset. Ändå dröjde internationell acceptans; 1970- och 80-talens över­extraherade stilar med isoamylacetat (bananskal) gav druvan tvivelaktigt rykte. Sedan millennieskiftet har nya kloner, svalare odlingar och skonsammare vinifikation återupprättat anseendet. Idag odlas druvan på drygt 7 000 hektar i Sydafrika och i mindre skala i Nya Zeeland, Brasilien och Kalifornien, men det är Cape-regionen som fortsatt sätter tonen.

Pinotage odling & tillverkning

Var odlas Pinotage

Pinotage i Sydafrika

Stellenbosch anses som hjärtat. Granite- och sandstens­jordar i Simonsberg ger strukturerade viner med mörk frukt och tobak, medan False Bay-brisen kyler Bottelary Hills och bidrar med fräsch syra.

I Paarl blir dagarna varmare och nätterna milda, vilket ger fylligare, plommon­centrerade viner med mjuk tannin. Swartland bjuder på skiffer och gamla bush-vines som pressar ned skördarna till 30 hl/ha, vilket koncentrerar björnbär och en jordig rökton.

Längre västerut, i Darling, ger havsvindar svalt mikroklimat; resultatet är röd­bäriga, eleganta uttryck med pigg syra. Walker Bay och Elgin ligger ännu kallare och visar en nästan Pinot-lik parfymerad stil med hallon, granatäpple och subtil ek.

Pinotage utanför Sydafrika

Utanför Sydafrika finns små planteringar: Hawke’s Bay i Nya Zeeland (svala nätter, vulkanisk ask) ger ljusare, syra­drivna viner, medan Paso Robles i Kalifornien producerar jammy varianter med mynta­krydda. Gemensamt för alla framgångs­lägen är väldränerad jord, god solexponering och möjlighet till svalka nattetid – druvan kräver värme för mognad men riskerar kokta aromer om nätterna inte kyler.

Så tillverkas Pinotage-vin

Vinodling

Buskbeskurna stockar hålls medvetet på låg avkastning för att ge koncentrerad frukt. Lövverket glesas kring klaszonen så att druvorna får ljus utan att brännas, och mognaden blir jämnare. Sandstens- och skifferjord ger snabb dränering efter sommarregn, vilket minskar sjukdomstrycket och skärper aromerna.

Skörd och pressning

Skörden sker för hand när kärnorna är helt mogna och frukten smakar fylligt men fortfarande har spänst. Druvorna körs in snabbt till vineriet för att undvika oxidation. Efter noggrann sortering avstjälkas de flesta klasar och bären krossas varsamt. En del vinmakare låter en liten andel hela klasar följa med för extra friskhet och kryddig doft.

Jäsning

Jäsningen startar i öppna kärl av rostfritt stål eller betong vid måttligt varma temperaturer. Inledningsvis trycks skalhatten ner ofta för att få färg och struktur, men intensiteten minskas när önskad extraktion är uppnådd för att behålla frukten. Den malolaktiska omvandlingen får ske i tank, vilket rundar syran och ger en mjukare textur.

Lagring och buteljering

De lättare vinerna mognar en kortare tid i större, neutrala fat för att bevara ren frukt. Mer ambitiösa cuvéer lagras längre, delvis på franska ekfat, för att integrera tanniner och addera nyanser av krydda och ceder utan att dominera druvkaraktären. Efter varsam klarning och filtrering får vinet vila på flaska innan lansering. De bästa tappningarna utvecklas fint i tio till femton år, med djupare aromer och mer polerad struktur.

Food pairing – vilken mat passar till Pinotage

Vinets kombination av mörk frukt, rök och robust tannin kräver smak­rik mat. Grillad karre med rosmarin binder vinets peppar och plommon. Den klassiska sydafrikanska bobotie – köttfärsgratäng med curry och russin – matchar frukt­sötman och exotiska krydd­drag.

Rökt ankbröst möter kaffetonerna och ger fett att tämja tanninerna. Viltgryta med enbär och rotselleri lockar fram jordigheten, medan pulled pork med chipotle samspelar med vinets rök och lakrits.

Vegetariskt? Aubergine-gratäng med mozzarella och örter rundar tanninerna, och rostad butternut med timjan speglar vinets sötma. Halvlagrad Gouda eller aged Cheddar fungerar tack vare sälta och nötighet. Undvik citrus­syrliga såser – de gör alkoholen brännande och dövar blommigheten.

Lagring och serverings temperatur för Pinotage

Lagring

Ambitiösa viner från Stellenbosch eller Swartland vinner på fem till tio års lagring; frukten djupnar och rök-, choklad- samt lädertoner utvecklas. Förvara svalt runt 12 °C och stående de sista dagarna för att fällning ska sjunka.

Servering

Ung Pinotage tjänar på 20–30 minuters luftning. Servera vid 16–17 °C för att tona ned alkoholen och lyfta frukten.

Vad är skillnaden mellan Pinotage och Cinsault

Cinsault, ena föräldern, ger ljusa, bäriga viner med låg tannin och hög saftighet. Pinotage är mörkare, kraftigare och har tydlig rök- och kaffetouch. Syran är något lägre och tanninerna mer påtagliga. Där Cinsault frodas i blend för att mjuka stramare sorter, bär Pinotage vin­bygget på egna axlar – eller adderar färg och struktur i Cape-blends. Aromatiskt lutar Cinsault mot hallon och kryddnejlika, Pinotage mot björnbär, plommon och lakrits. Trots genetiska band är druvornas uttryck alltså klart distinkta.

Vanliga frågor om Pinotage

Vinbankens bästa Pinotage-tips