Jean-Michel Stephan's Côte-Rôtie

Jag dricker självklart bag-in-box viner om det serveras. Skulle det skänkas ett glas Mateus rosé är jag inte heller den som ställer till en scen. Bara för att jag själv inte köper nämnda viner betyder det inte att man behöver förvandlas till ett odrägligt vinarsle som placerar sig själv högt upp på en piedestal.

För det är precis så du kommer uppfattas av andra och du gör knappast de viner du istället förespråkar en tjänst. Räkna istället med motsatsen.

Vin är naturligtvis en produkt som alltid kommer att användas i syfte att skryta. Det är oundvikligt. Men om du ändå känner ett kall, att få dina medmänniskor att förstå att ett vin kan vara så mycket mer, måste du fundera i andra banor än att blott prata om prislappen eller visa förakt mot grannens bag-in-box inköp. Jag läste nyligen en svensk vinskribents funderingar kring huruvida kunskap om producentens biografi hade någon betydelse för vinupplevelsen. Skribenten fäste ingen vikt vid att besöka producenten, få en bild av densamma och diskutera tillvägagångssätt. Inte för själva vinupplevelsen vill säga. Men för mig är det just det rakt motsatta och det jag gärna vill smitta mina medmänniskor med; nyfikenhet.

Vingårdsbesök

Har du besökt en vingård? Träffat en passionerad vinmakare? Visst finns risken att du kanske tycker mer om vinerna just därför, det får man alltid vara vaksam på, men oftast har man stämt träff med en person vars viner man redan fattat tycke för - och vill veta och förstå mer. Särskilt när viner kan skilja sig så pass i stil från en och samma vinmark, finner jag det vara en boost för min passion att förstå varför. Dessutom; när jag förklarar mitt vinintresse för någon använder jag gärna mötet med den enskilda människan som en viktig faktor för att väcka en nyfikenhet. Varför? Enkelt; människor är intresserade av andra människor. Vi är nyfikna på hur andra gör, lever och tänker. En enskild individs tolkning av ett vin och val av tillvägagångssätt märker jag väcker mer nyfikenhet hos de som vill lära sig lite mer. Människor fascinerar mer än teknisk information och vinprovningsteknik. Och ja, nämna aldrig ett vins prislapp. Denna kan aldrig styra en äkta upplevelse.

Jean-Michel Stephan

Just mötet med en sann vinpersonlighet fick mig in i dessa tankebanor. Jean-Michel Stephan var tidigare assistent hos världskända firman Guigal i Rhône-dalen. Under min resa i norra Rhône tidigare i år, då jag fick chansen träffa honom, var Stephan's Côte-Rôtie, 2009 Côteaux de Bassenon, en av de mest minnesvärda upplevelserna. Nu fick jag möjligheten att prova genom flera årgångar och två olika lägen som han råder över. Jag var inte så väldans imponerad av Jean-Michel Stephan's 2007:or.

Nästföljande årgång hände det dock något, även om det var en besvärlig sådan, 2008, i norra Rhône. Men sen, 2009. Det sade bara klick. Jag fick den där känslan bekräftad igen, varför jag har min vinpassion. Vilket vin! Det formligen skriker växtläge med sin doft av violer, mörka bär, köttdofter, läckert inarbetade fat och örter. Smakmässigt når det just nu än högre höjder med en svalhet och fruktsyra som fullkomligen charmar mig. Den låga alkoholhalten (12%) låter även vinet tala mer och den långa och intensiva smaken är inte relaterad till hög alkohol.

Jean-Michel Stephan är en blyg man. Under vårt möte märker jag ändock hur han vaknar till liv, när han inser hur mycket jag uppskattar resultatet. Jag vill veta mer, Stephan vill förklara mer. Igen, mötet. Utan detta skulle vin inte uppvisa samma magiska känsla för mig. Han talar genom vinerna och dessa vill han skapa med minimal intervention vilket innebär ingen konstgödning, ingen besprutning och ingen, eller minimala tillsatser av svavel i vinet. Det är ett enormt riskspel men det är så han vill skapa ett stort vin.

Det intressanta med Stephan's metoder är att han tagit med sig en teknik från Guigal och dennes toppviner. Han lagrar sin Côteaux de Bassenon från och med årgång 2008 i 36 månader på fat. Jean-Michel Stephan vet att vinet har kapacitet för det. Bassenon-vingården ligger i den södra delen av Côte-Rôtie, närmre Condrieu, och Stéphan's vin innehåller runt 30% av den mycket ovanliga sérine, en gammal syrah-klon som nästan utraderades från kartan under omfattande nyplanteringar på 1960-talet. 2009:an innehåller dessutom hela 10% av den gröna viognier-druvan. Resterande 60% är syrah såsom vi känner den idag.

Och så dyker då Jean-Michel Stephan's 2009 Côte-Rôtie Côteaux de Bassenon (95605) upp i ett mindre parti på Systembolaget för 695 kronor! Självklart är det mycket pengar men när jag träffat mannen bakom vinet, insett hur enormt mycket jobb och risk det ligger bakom produkten - och framförallt - fullkomligen älskar det här vinet, ja då köper jag en flaska, delar den med någon som jag vill ska få en förståelse för min passion och får återigen känna lyckan som en sann vinupplevelse kan skänka mig. Just det ja, mötet. Vad vore vin utan människor?

Skribent: Niklas Jörgensen