Livet efter malbec?

Att Argentina som vinland seglat upp rejält under det senaste året är ett faktum. Idag vet många konsumenter vart Mendoza ligger, att druvsorten för rött vin i Argentina heter malbec och några vet säkert också att landets gröna druva vilken räknas som inhemsk, är torrontés.  Men vad händer nu och framöver, är frågorna som ställs i artikeln vi länkat till.

Det är såklart spännande att ta del av vinvärldens strategiska "upplägg" likväl som det är ända in i magen sorgligt att businesstänket är och måste vara så närvarande som det är idag. Slump, ja-det är väl något som hör hemma i historieböcker och alla bra berättelser om hur ett vin blev till som av en händelse, eller bonden som knegar på fälten lär höra till det förgågna. Och detta gäller inte bara i de nya vinvärldsländerna utan även för utvecklingen i Europa. Senast jag hörde skrämmande fakta var av Ernst Loosen som berättade att många bra till utmärkta lägen i Mosel lämnas åt sitt öde. De unga vill inte ta över och smaken på vin, allmänt, tenderar att gå till de mer lättdruckna aromatiskt fruktiga vinerna.  Viner som trilskas, behöver tid att mogna, har mycket syra, tanniner eller bara rejält med  "smak" är dagens enfent terrible med nattsvart framtid. Domedagsprofetia-kanske och såklart, inte i den vildaste fantasi kan det bli "så illa" tänker romantisk vinvän. Och ändå..

Läs artikeln här där Alberto Arizu, Alejandro Vigil och Ernesto Catena intrevjuats om sina tankar vad gäller livet efter malbec.