Mourvèdre

Mourvèdre är druvan som trivs där solen ligger på som mest. Den ger mörkfruktiga, kraftfulla viner med tydlig tannin, ofta kryddade av peppar, vilt och varma örttoner. Från Bandols kalkterrasser till Spaniens solstekta kust formar plats och vinmakare en druva med stor personlighet och lång historia.

Innehållsförteckning

• Så smakar Mourvèdre
• Mourvèdre - Druvans historia
• Mourvèdre odling & tillverkning
• Food pairing – vad passar till Mourvèdre
• Lagring och serverings temperatur för Mourvèdre
• Vinbankens bästa Mourvèdre-tips
• Vad är skillnaden mellan Mourvèdre och Syrah
• Vanliga om frågor om Mourvèdre

Så smakar Mourvèdre

I glaset visar Mourvèdre mörka körsbär, björnbär och blå plommon, ofta med inslag av lakrits, svartpeppar och torkade örter. I varma lägen tillkommer nyanser av choklad, torkad fikon och en lätt rökig kant. Ett kännetecken är de rejäla men mogna tanninerna som ger grepp, samtidigt som syran brukar ligga på medelnivå. I ungdom kan doften vara återhållen; en kort luftning öppnar upp viltiga och köttiga toner som många förknippar med druvan. Med tid utvecklas läder, tobak, viol, skogsgolv och en järnig mineralnot.

Jämfört med Grenache är Mourvèdres frukt mörkare och strukturen fastare. Gentemot Syrah är Mourvèdre mindre pepprigt högtonad men mer jordnära och animalisk i uttrycket. I blandningar – som de klassiska GSM-vinerna – bidrar den med ryggrad och djup; som solist, särskilt i Bandol, visar den komplexitet och lagringsvilja. Texturen är ofta tät och nästan sammetslik när frukten är fullmogen. Avslutet dröjer länge, med en lätt bittermandel och örtkrydda som påminner om solvarma buskar och stenig jord.

Mourvèdre - Druvans historia

Druvans ursprung spåras vanligen till östra Spanien, där den är känd som Monastrell. Redan under medeltiden tog den plats i Valencia och Murcia, och via handel och plantmaterial spreds den över Medelhavet. I södra Frankrike rotade sig druvan i Provence och Languedoc; här tog den namnet Mourvèdre och blev en nyckel i lokala blandningar. 1800-talets vinlöss härjade hårt i både Spanien och Frankrike, och efter återplanteringen krävdes soliga lägen och låga skördeuttag för att få druvan i balans.

Under 1900-talet minskade odlingen i delar av Spanien när enklare, högavkastande alternativ prioriterades, men kvalitetsvågen från 1980-talet och framåt gav Monastrell en renaissance i varma men väldränerade lägen i Alicante, Jumilla och Yecla. Samtidigt stärkte Provence sitt rykte, framför allt Bandol där kalkrika terrasser och havsbris formar några av världens mest lagringsdugliga Mourvèdre. 

I Nya världen levde druvan länge under namnet Mataro i Australien och Kalifornien, ofta som blandningsdruva, innan ett mer terroirdrivet intresse lyfte fram den som solist. I dag förenar Mourvèdre sin iberiska värme med provensalsk finess och visar hur klimat, jord och hantverk kan förädla en senmognande, värmeälskande druva

Mourvèdre odling & tillverkning

Var odlas Mourvèdre

Mourvèdre i Frankrike

Provence är druvans franska hem, och Bandol utgör epicentrum. Här ger kalkrika, steniga terrasser med havets svalka och rikligt ljus viner med tät frukt, kraftfull tannin och en antydan av järn och örter. Bandol kräver hög andel Mourvèdre i de röda vinerna, vilket låter druvan tala tydligt. I grannskapet, längs södra Frankrike, odlas den också i Languedoc där den ofta blandas med Grenache och Syrah; uttrycket blir något mjukare, med varmare frukt och generös kryddighet.

Mourvèdre utanför Frankrike

I Spanien hittar Monastrell tillbaka till sin soliga identitet i Jumilla, Yecla och Alicante. Hög höjd och torra, steniga jordar kontrollerar kraften och ger viner med mörk frukt, fikon, lakrits och en pigg, saltspröd kant när skörden hålls i schack.

Utanför Europa gör druvan avtryck i Australien (Barossa, McLaren Vale) och USA (särskilt Kalifornien). I Australien blir stilen generös och kryddig, ibland med eukalyptuston. I Kalifornien varierar uttrycket från saftig och solig i inlandet till mer strukturerad längs svalare kuster. Gemensamt trivs Mourvèdre i varma lägen med god dränering och tydlig dygnsvariation. Där balanseras dess sena mognad och tanninrika natur av fräschör och aromdjup.

Så tillverkas Mourvèdre-vin

Vinodling

Mourvèdre mognar sent och kräver mycket ljus. Vingårdar med stenig, väldränerad kalkjord och varma, skyddade lägen ger bäst resultat. Lövverket hålls luftigt för att undvika sjukdom och för att solvärmen ska hjälpa fenolisk mognad. Låg avkastning är avgörande för koncentration och mogna tanniner.

Skörd och pressning

Skörden sker sent, ofta när kvällarna blivit svalare men dagarna fortfarande ger energi. Druvorna sorteras noggrant och avstjälkas i regel helt för att undvika gröna toner. En varsam krossning följs av måttlig press för att inte dra ut hårda fenoler.

Jäsning

Jäsningen sker vanligtvis i rostfritt stål eller betong med kontrollerad extraktion. Överpumpning och nedtryckning används med eftertanke; målet är djup färg och struktur utan att bitigheten tar över. I vissa viner jäser en del i öppna kärl för syrekontakt som mjukar tanniner. 

Lagring och buteljering

Mourvèdre tål och trivs med lagring. Större, använda ekfat eller foudres ger syresättning och textur utan att överkrydda frukten. Bandol och ambitiösa spanska viner får ofta längre fatmognad innan buteljering. Lätt klarning och en period i flaska låter tanninerna integreras och aromerna djupna.

Food pairing – vilken mat passar till Mourvèdre

Druvans struktur och mörka frukt gör den till en utmärkt partner för smakrika rätter. Lamm med rosmarin och vitlök möter både örtighet och tannin, medan långkokt oxkind eller viltgryta tar tillvara vinets djup och lädertoner. Grillad entrecôte med pepparsmör förstärker kryddigheten i vinet och rundar av tanninerna med fett.

Från Medelhavsköket passar ratatouille, rostad paprika och aubergine där grönsakerna ger sötma och umami som möter vinets intensitet. Kryddor som lagerblad, timjan och rosmarin speglar den provensalska garrigue-känslan. Kryddiga korvar som merguez fungerar fint, liksom lammkotletter glaserade med honung och örter.

För ost gör äldre Mourvèdre bra ifrån sig med hårdostar som Comté eller lagrad Manchego, där nötighet och sälta krokar arm med vinets utvecklade aromer. Undvik syrliga, citrondrivna såser och mycket het chili – de kan lyfta fram alkohol och dämpa frukten. Välj hellre värme från paprika, spiskummin och svartpeppar än ren chilihetta för att låta vinets kryddiga register blomma ut.

Lagring och serverings temperatur för Mourvèdre

Lagring

Mourvèdre vinner tydligt på lagring. Strukturerade viner, särskilt från Bandol och höghöjdslägen i Spanien, utvecklar komplexitet under fem till tio år, ibland längre. Tanninerna rundas, och aromerna rör sig mot läder, tobak, svamp och torkad växtlighet. Förvara svalt och mörkt med jämn temperatur kring 12 °C.

Servering

Servera vid 16–18 °C. Unga, täta viner mår bra av en timmes dekantering för att öppna frukt och krydda. Mognare flaskor kräver varsammare luftning; dekantera endast för att separera eventuell fällning och låt aromerna veckla ut sig i glaset.

Vad är skillnaden mellan Mourvèdre och Syrah

Båda ger mörkfruktiga, kraftfulla viner, men uttrycket skiljer sig. Syrah är ofta högre i peppar- och violton, med tät frukt och markerad syra, särskilt i svalare odlingar. Mourvèdre lutar mer mot jord, läder och vilt, med grövre tannin och en djupare, köttigare profil. I varma klimat kan Syrah bli sammetslen med mörk frukt men behåller sin peppriga kärna; Mourvèdre blir då ännu mer kryddig och animalisk, med lång, varm eftersmak. I blandningar bär Syrah aromatiken medan Mourvèdre skänker struktur, tyngd och lagringskraft.

Vanliga frågor om Mourvèdre

Vinbankens bästa Mourvèdre-tips