Retsina – vin med kåda

Favoritmarkera

Genom århundradena har vin, av flera skäl, varit föremål för tillsatser. Beger man sig längre tillbaka tidsmässigt har orsaken främst varit att dölja oönskade smaker. Men även aspekten att förbättra hållbarheten har varit en väsentlig anledning varför vin utsatts för diverse lagringsfrämjande åtgärder.

I norra Portugal, i Douro-dalen, blev tillsatsen av brandy i färdiga bordsviner ett sätt att akut säkra vinerna klarade resan till England och Holland. Blockaden av franska hamnar i och med kriget mellan England och Frankrike medförde behovet av att snabbt finna nya leverantörer av vin till törstiga England och Douro blev valet, trots undermåliga viner. Först senare, under 1700-talet, började man tillsätta spriten under jäsningsprocessen, och för att avstanna densamma.

Liknande process stod att finna på Madeira där brandy eller rom tillsattes för att resan över Atlanten inte skulle äventyra vinet. Att det sedan skulle visa sig att Madeira fann sin identitet genom tillsatsen av sprit och uppvärmningen ombord på skeppen under deras färder var minst sagt en bonus som hette duga. Begreppet Vinho da Roda föddes, viner som gjorde en returresa. Först senare utvecklades tanken att lagra Madeira på vinden, i så kallade canteiros, och då uppnå samma effekt värmemässigt.

Fast långt innan tillsatsen av sprit i Portugal, då förvaringskärlen inte hermetiskt nog förslöt, använde man i Grekland kåda för att reducera risken att syre förstörde vinerna i amfora-kärlen. En amfora förslöts helt enkelt med kåda som då också gav vinerna sin säregna smak. Glasflaskan, men även till viss del det faktum att man började lagra på ekfat, blev räddaren men smaken av kåda hade nått en popularitet som innebar att man fortsatte tillsätta kåda i vinet.

En annan skribent om retsina. Cruz Liljegren förklarar retsina på fem minuter: Vad är retsina?

Retsina

Alla har vi druckit det på en grekisk sommarsemester. Nostalgiska minnen av en grekisk sallad och en flaska retsina under olivträdet har nog flertalet svenskar i sin minnesbank. Självklart hör jag till den skaran. Någon enstaka gång gjorde jag dock misstaget att ta med en flaska eller två hem för att blott förfäras över hur illa det faktiskt smakade. Tallbarr in absurdum, en närmast möglig och unken örtig ton och jordighet. Men även vinnördar måste slappna av och dricka sådant som inte alltid kräver en alltför ingående analys – och som faktiskt erbjuder ett stycke unik vinhistoria.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEn av många fina inhemska grekiska druvor, malagousia.

En personlig favorit i den grekiska övärlden är ekologiska Tetramythos i Achaia-regionen. Deras sauvignon blanc från 1 000 meters höjd och med en lätt fatkyss, är strålande bra och syradriven. Deras lätt aromatiska malagousia, en inhemsk druva av hög kvalitet, är ett måste i min samling och förträfflig en svensk sommardag. Men Tetramythos producerar sannolikt också vad som kan benämnas Greklands främsta Retsina.

retsinaTetramythos använder sig av en annan inhemsk druva av hög klass, roditis, när de producerar sitt vin med tillsats av just kåda. Jag provar 2012:an som uppvisar en härlig sval frukt, fin syra och en tämligen diskret, örtig tallbarrston. Knastertorr och aptitretande. På inga sätt vattnigt och utan tvekan den bästa Retsina jag provat – och faktiskt njutit av på riktigt.

Producenten använder sig av stockar som är drygt 25 år gamla och som växer på drygt 600 meters höjd. Endast naturlig jäst används och Tetramythos använder blott minimalt med svavel i vinet och detta tillsätts vid buteljeringen. Cirka hälften av vinet jäser i amforor tillsammans med tillsatt kåda, resten i ståltankar. Jäsningen pågår under drygt två månader och sker med skalkontakt och sur lie, på sin jästfällning. Vinet mår bäst av att drickas relativt ungt, inom två-tre år från produktionstillfället. Vad du serverar till? Ditt bästa grekiska sommarminne, må det vara vinbladsdolmar, en grekisk sallad med rikliga mängder feta eller en träkolsgrillad fisk.

IMG_7002Åker du till Grekland i sommar är Tetramythos viner ett måste, särskilt då deras Retsina som förfinar ett stycke grekisk tradition. För de som har nära till Köpenhamn eller som passerar förbi, kan Tetramythos 2012 Retsina numera inhandlas i Danmark hos Oinofilia som drivs av urtrevliga Maria Tsalapati (bilden). Priset? 89 danska kronor.

Skribent: Niklas Jörgensen

Läs mer om retsina

Vad är Retsina?

Kommentera

  1. SIOTRIMID SITAPALAS
    25 juli 2013

    Tak for din fin artikle.

    straks vil forsoege at kontakte OINOFILIA..
    FIN NAVN!!!

  2. Niklas Jorgensen
    25 juli 2013

    Det gör du helt rätt i! Alla svenskar med närhet till Köpenhamn bör göra likaså. Maria Tsalapati finns här: http://www.oinofilia.com

    Förutom Tetramythos har hon även Karanika (som gör en strålande bra Assyrtiko). Bägge producenterna är drivs ekologiskt och med så liten intervention i vingården som bara möjligt är. Grekerna kan de också!

    MVH

    Niklas