Erica Landin om carbon footprint i vinindustrin

Favoritmarkera

Vinindustrin står för en mycket liten del av den globala produktionen av växthusgaser och beräknas till 0,08 procent. Det må verka som en minimal siffra men motsvarar fortfarande utsläppen från cirka 1 miljon bilar.

Varför ska vinvärlden bry sig om globala temperaturförändringar? Om ingenting annat, för att de påverkar möjligheterna att göra vin. Medeltemperaturen har gått upp två grader de senaste 50 åren och redan varma odlingsområden kan bli för heta för att odla bra vin. För länder som Sverige och Storbritannien öppnas istället nya möjligheter. Men, den globala uppvärmningen ger oss inte garanterat trevligare klimat i norr – nordeuropeiska länder är beroende av Golfströmmen för att hålla temperaturen mild och den visar oroväckande tecken på att avta i styrka. Ju mer vi lyckas få ned våra utsläpp desto saktare går temperaturutvecklingen.

Det vore lätt att tro att ett ekologiskt odlat eller naturligt vin automatiskt är bättre i utsläppshänseende. Tyvärr stämmer det inte. Vid omvandling till ekologisk odling kan utsläppen i vingården istället öka eftersom traktorerna måste köras oftare för att ploga bort ogräs. Elektriska traktorer som laddas med solenergi är en lösning som har siktats i bland annat Kalifornien. Att kyla eller värma vingårdens byggnader och jästankar är andra delar i vinproduktionen som tar mycket energi men konsumtionen kan minimeras genom energieffektiv arkitektur.

Växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser kommer från flera delar i processen men den absolut största faktorn är transporten av vinerna till konsumenten. Här kan en vinproducent påverka sitt totala koldioxidutsläpp markant. Ur det hänseendet är transport i bulk klart överlägset. “Härtappat” var stort under Vin&Sprits dagar då Sverige hade flera av världens fåtaliga tankerfartyg för vin. Idag är importören Oenoforos ledande med sin tappningsanläggning Nordic Sea Winery i Simrishamn. För viner som ska tappas på box eller pet-flaska finns ytterligare en fördel med lokal tappning eftersom transporttiden inte påverkar den kvarvarande hållbarhetstiden.

Det kanske är förvånande att ett vin som kommer med lastbil från Frankrike kan ha ett högre “carbon footprint” (koldioxidavtryck) än en lika tung flaska som har skeppats med fartyg från Sydafrika. Faktum är att det ger en femtedel så mycket utsläpp per mil att transportera en flaska per fartyg som per lastbil. Allra värst är prestigeflaskor som är dyra nog att meritera flygfrakt – det ger mer än 10 gånger så mycket utsläpp per flaska och mil som båtfrakt.

Oavsett var man anser om formatet i övrigt är bag-in-box den utsläppsmässigt bästa förpackningen för transport. Den fyrkantiga boxen väger lite och kan packas tätt. Petflaskor och tetrapack är andra bra alternativ ur transportsynpunkt men de används sällan för bättre viner. Dessutom måste man ta till beräkning om de har producerats av återvunnet material eller petrokemi (oljebaserade produkter).

Lättvikktsflaskor

För den som föredrar sitt vin i riktig glasflaska finns nya lättviktsflaskor. Där en vanlig glasflaska väger runt 500 g väger lättviktsflaskorna runt 300 g. Det ger en markant reduktion i utsläpp vid transport. Systembolaget vill öka mängden lättviktsflaskor, tetra och PET-flaskor i sortimentet av den här anledningen. Vinkvalitet är viktigast när du ska njuta av ett gott vin, men titta gärna efter flaskor som är markerade som lättviktsflaskor. Supertunga prestigeflaskor främst från Sydamerika och USA är de värsta alternativen. Dessa kan klocka in på mer än det dubbla av en vanlig flaska. Som konsument kan det vara värt att utrycka sitt ogillande av detta onödiga format.

Förslutningen står för en femtedel av koldioxidavtrycket för en vinflaska. Här är en traditionell förpackningsdetalj överlägset mest miljövänlig – den klassiska äkta korken. Sämst är skruvkork. Alltid något för en vinromantiker.

Av: Erica Landin

Kommentera