Ekologiskt vin

EKOLOGISKT VIN. Sedan 2005 har Systembolagets försäljning av ekologiskt vin ökat från 0,43 procent till dagens 18,27 procent. Här svarar vi på era vanligaste frågor om ekovin.

Vad är ekologiskt vin?

Ekologiskt vin görs på druvor som odlas som förr i tiden, men med kunskapen av idag. Det vill säga utan hjälp av kemiska bekämpningsmedel som verkar inifrån vinrankan och lämnar spårämnen i druvan. Traditionell besprutning med kopparsulfat är tillåten för ekologiska viner i alla länder.

De exakta kraven för ekologiska viner varierar i olika delar av världen; inom EU ska druvorna odlas utan konstgödsel, utan kemisk ogräsbekämpning och utan kemiska växtskyddsmedel som penetrerar vinrankan. I exempelvis USA får inte sulfiter tillsättas vilket gör deras lagstiftning både strikt och kan tyckas lite märklig, sulfiter är ju vinets konserveringsmedel.

Mindre sulfiter i ekologiskt vin

Sulfiter har används för vinodling i hundratals år och är även tillåtna för ekoviner, både i vingården och direkt ner i vinet. Överkänsligheten för sulfiter är dock kraftigt överdriven, bland annat av yvigt beskäggade individer som livnär sig på försäljning av ekovin. Däremot kan för mycket svavel påverka vinets doft negativt och är ofta ett tecken på slarvig skörd och vinmakning.

• Inom EU får ekologiska rödviner innehålla maximalt 100 mg sulfiter per liter, vanliga viner får innehålla 50 milligram mer.




• Ekologiska vita (och roséviner) får innehålla 150 mg per liter, vanliga får innehålla 50 milligram extra.

Vad är skillnaden på ekologiskt vin och omärkt vin?

Den nuvarande standarden för druvodling etablerades först efter andra världskriget. Efterkrigstidens vinbönder hade fokus på feta skördar, det var en period då bara de tätaste av industribossar och adel var intresserade av att betala för kvalitetsvin. Denna standard kallas ofta för "konventionell odling" i vinbranschen och är bland större vinproducenter fortfarande långt mer populär än ekologisk odling.

Under 1960- och 1970-talen slog de kemiska bekämpningsmedlen mot skadedjur och ogräs igenom inom jordbruket. Till skillnad från de traditionella medel som använts i samma syfte (kopparsulfat och sulfiter) så tränger kemiska bekämpningsmedel in i växten och verkar inifrån. Det innebär att de oftast finns kvar som restprodukter (mikroskopiska nivåer) i druvan och därmed även i vinet(!). Dessa kemiska bekämpningsmedel får de ekologiska odlarna inte använda, i stället används biologiska alternativ såsom naturliga fiender till de småkryp som olovligt beträder vingården.

Det är bra att ekovinet inte tillverkas med hjälp av kemiska bekämpningsmedel, men helt utan gifter får man inga skördar i vingården. Kopparsulfat (mot mögelangrepp) är helt naturligt, och giftigt som sjutton. Rachel Carson beskriver redan 1962 i boken `Silent Spring´ hur det biologiska livet snabbt går under i jordar anrikade med koppar. Kändisagronomen Claude Bourguignons berömda fras om att vingårdarna i Bourgogne "rymmer mindre biologisk aktivitet än självaste Sahara-öknen" var även den kopplad till anrikningen av oräkneliga årgångars kopparsulfat i vingården.

Speciellt i "Nya Världens" vinländer så är konstbevattning vanligt. Det kan i vissa fall vara lika skadligt för miljön som kemiska bekämpningsmedel men druvorna blir inte diskvalificerade för ekologisk och etiskt certifierade viner.

Vem certifierar ekologiska viner?

Det finns en mängd oberoende organisationer som certifierar ekologiska viner. Deras kriterier varierar men jag känner inte till någon som inte når upp till EU:s definition om ekologiskt vin. En del organisationer kontrollerar även aspekter som arbetsvillkor och löner för människorna som är med i tillverkningen. Det är värt att känna till att det även finns ekologiska viner som inte är certifierade.

En del vinmakare jag talat med tycker att det är för mycket pappersarbete, andra tvekar över att kostnaden för certifieringen inte ska vara en lönsam investering. Som konsument ska man inte nödvändigtvis lita på ett vin är ekologiskt bara för att vinmakaren skriver så på hemsidan. En certifikation är däremot en garanti. Bland annat dessa tre organisationer (deras loggor) kan dyka upp bland vinerna på bolagshyllan.

• KRAV: Följer EU:s definition på ekologiskt vin samt garanterar basala regler för socialt ansvarstagande såsom; brott mot mänskliga rättigheter, social orättvisa, ofrivillig arbetskraft, diskriminering, möjliggöra grundläggande skolgång för minderåriga, ge anställda möjlighet att organisera sig och förhandla kollektivt.




• Ecocert: Denna franska certifikation är en av världens största och följer EU:s regelverk. Inga etiska krav.




• Ecovin: Certifiering enligt EU:s regelverk, specifikt för tyska viner. Inga etiska krav.

Är ekologiskt vin bättre för miljön?

Det finns inga tvivel, vid ekologisk odling minskar utsläppen av kemikalier i miljön. Vindruvan är världens mest odlade frukt, och det är även den kraftigast besprutade. Detta i kombination gör valet av ekologiskt vin bland det kraftfullaste du kan göra för miljön, genom matkassen. Helt problemfritt är dock inte ekologiskt odling. Koppar i form av kopparsulfat får besprutas även i en ekologisk vingård.

– Koppar har hög toxicitet och ansamlas i jorden, säger Thomas Kätterer* som är professor i systemekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Kätterer påminner om att för mycket koppar i vatten faktiskt kan leda till störd fortplantningsförmåga.

Konsumentmakt är ett bra komplement till politik och vinproducenter följer dina inköp med stor nyfikenhet. Men tyvärr är alltså en ekologisk certifiering inte heltäckande och det är inte bara kopparn som spökar. Jag har flera gånger sett hur konstbevattnade vingårdar gradvis gjort ett landskapet mer utarmat och ökenlikt. Ett ekologiskt vin kan utan problem vara tillverkat av druvor bevattnade med – för ekosystemet – livsviktigt grundvatten. Det stämmer också att en "skurkvinmakare" i teorin kan ha ett koldioxidutsläpp lika högt som ett kinesiskt kolbolag och producera ekologiska viner som fraktas hundra mil med lastbil.

Är ekologiskt vin bättre för hälsan?

Det finns inga studier som visar på att ekologiskt vin leder till mindre skador för konsumenten än vanliga viner, som vanligt så är det mängden alkohol som bör begränsas. Däremot jobbar EU med ett kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel vars resultat ändå bör oroa oss. Vindruvor har nämligen visat sig innehålla de allra högsta nivåerna av kemiska bekämpningsmedel, och detta av samtliga testade livsmedel.

Även Naturskyddsföreningen fann rester av circa 20 olika kemikalier i vanligt odlade druvor i en nyligen publicerad studie. Resterna ligger under gränsvärdena, men den så kallade cocktaileffekten är svår att få grepp om.

Jag delar ändå åsikt med kollegan Anders Röttorp som tidigare påpekat att det knappt finns något stöd för att ekologiska viner skulle vara hälsosammare för konsumenten jämfört med seriösa kvalitetsvinproducenter utan eko-certifiering. Enligt Världshälsoorganisationen WHO dör det varje år tusentals människor efter hantering av kemiska bekämpningsmedel inom livsmedelsindustrin, om inte för dig – välj eko för dom.

Besprutning med helikopter minskar möjligen skadan för arbetarna, men hur långt blåser kemikalierna?

Hur smakar ekologiskt vin?

Äldre vinskribenter är ofta skeptiska mot kvalitén på ekologiska viner. Ekovin var säkert rätt sunkigt för 15 år sedan, men idag är ekologiska viner minst lika bra som "vanliga" viner. Det samma gäller ju för ekologiska morötter eller citroner till exempel. Kostnaden för att producera ett ekologiskt vin är däremot ofta högre än ett vanligt vin, vilket gör att du ibland kan få betala lite mer (5-10 kronor) för motsvarande kvalitet i ett vanligt vin. Det beror på att det krävs mer handarbete i vingården, samt att varje vinranka får färre klasar.

Epilog: Om det är "vanliga viner" som är skadliga för miljön, varför är det inte dessa som märks ut? Det är ju lite som att märka chokladcigaretter "ej cancerframkallande" och låta vanliga cigaretter vara omärkta. Eller, tänker jag fel?

Källa:
Thomas Kätterer, TT publicerat 12/2 2016 i GP.

Läs mer: 
Biodynamiskt vin
Erica Landin om carbon footprint i vinindustrin
Karin Ahlström Jensen om Vinets förpackning påverkar - både vin och miljö