MASI Campofiorin firar 50 år

Favoritmarkera

MASI. Ingen av upphovsmakarna, Guido och Sandro Boscaini, skulle ana vilken formidabel succé de skapat när de presenterade Campofiorin 1967. Då kallade de den nyuppfunna vintypen appaxximento, numer välkänd som ripasso. Vinet kom att bli den första ripasson och i år firar Campofiorin 50 år.

Se filmen med Masis Vd, Raffaele Boscaini på Vinbankens Youtube

Hur tänkte Masi

Ja, med säkert hade ingen av upphovsmakarna funderat över den flod av ripassovin och look-a-likes som skulle välla in över den svenska marknaden långt senare.

Då, 1964, när det begav sig var funderingen snarare “hur sätter vi Valpolicellas andra viner (förutom amarone) på kartan”. Sagt och gjort, arbetet att utveckla ett vin startade och grundidén var att förena den lätta elegansen hos valpolicellavinet med kraften och komplexiteten hos amarone. Amarone var under denna tid ett mycket festligt vin, få förunnat och oftast avnjutet som ett sällsynt vin.

Som vilka business-personer som helst ville Boscainis utveckla sitt företag. Inget fel i det och med fog kan man säga att de lyckades, långt över förväntan!

Hur tillverkades den första ripasson, Campofiorin

Precis som tillverkningen går till i dag, hos Masi och andra producenter i Valpolicella, används druvorna corvina, rondinella och molinari. En druvblandning som görs enligt ett recept som hör till familjen och som gör att producenternas viner skiljer sig åt.

Först tillverkas ett vin. Därefter får det vinet jäsa en andra gång tillsammans med (i Campofiorins fall) 25 procent torkade druvor. Detta kallade MASI för appaxximento (1964).

Vinifikation (tillverkning) av Campofiorin 2014

I dag ingår förmodligen en större del corvinadruvor i blandningen än tidigare, en fjärdel rondinella och en liten del (5 procent) molinara. Precis som för 50 år sedan får det röda vinet jäsa en andra gång med ett tillskott av 25 procent till hälften torkade (semi-dried), hela druvor. Den andra jäsningen tar ungefär 15 dagar. Resultatet är ett mer smakrikt, alkoholrikt och extraktrikt vin. Nyanserna är fler!

Lagring sker därefter under 18 månader i i stora ekliggare där en tredjedel av vinet lagras på nya 600-L stora franska och slovenska ekfat. Sedan får Campofiorin vila minst tre månader i flaska innan det skeppas till kund.

Kan man lagra och spara Campofiorin

Ja, det går bra! Som alltid när man talar om och diskuterar vinsmak måste man vara klar över sina egna favoriter och smakpreferenser. Gillar du fruktiga spänstiga viner dricker du “ungt”. Tycker du å andra sidan om de utvecklade smaknyanserna där frukten “satt sig” och vinet smakar mer av de torkade frukterna, ja då är du en klassisk “mogen vindrickare”.

Sedan behöver man verkligen inte vara det ena eller andra. Många med mig lägger undan vin som man följer över tid. Rätt var det är smakar vinet “på topp” och då är det bara att hänga på …

Provning av Campofiorin tillsammans med Masis VD, Raffaele Boscaini

Campofiorin 2014

Kryddig doft. Medel/fyllig mörkfruktig smak med drag av röda, mogna körsbär, tydligt kärnig, balanserade tanniner, inslag av bär och fat samt bra längd.
Betyg: 4

Campofiorin 2002

Mogen, utvecklad doft som till del har tydliga likheter med årgång 2014. Medelfyllig, elegant smak av körsbär, inslag av torkad frukt som russin och fikon, en knivsudd kakao och krydda. Balanserade tanniner.
Betyg: 3+

Campofiorin 1999

Nyanserad, stor doft. Medelfyllig, rödfruktig smak med kärniga drag av körsbär, tydligt örtig, en nypa krydda, smak av läder och söta bär. Eftersmaken är lång och vinet är elegant! Spännande.
Betyg: 5

Campofiorin 1997

Mogen doft. Fyllig,spänstigt röd frukt, kärnig twist, kryddörtig och smak av läder, choklad och söta bär. Spänstig, lång eftersmak.
Betyg: 4+

Sammanfattning:
En reflektion är hur väl Campofiorin håller grundstilen över åren, den kärniga smaken, längden och till del, sin elegans. Även de gamla vinerna, 1999 och 1997, har en omisskännlig smak som påminner om den senaste årgången 2014, vilket får mig att fundera över det speciella med Campofiorin. Vinet har en lustig god förmåga att hålla sin utmärkande stil även i de gamla årgångarna. Som att smaken utvecklas till en nivå och därpå ligger kvar. Skillnaden mellan de äldre vinerna är sedan hur mer eller mindre spänstig frukten är. Intressant!

Om filmen:
Vi har fångat en livfull vinmakare och VD. Raffaele på film. Att Raffaele brinner för sitt jobb ser ni tydligt, kameran har svårt att hålla jämna steg vad gäller fokus!

Kommentera