Appellation Pessac-Léognan med André Lurton

PÉSSAC-LEOGNAN. Är ett klassificerat vinområde i Bordeaux, benämningen gäller för rött och torrt vitt vin. Det många inte känner till är att appellation PessacLéognan skapades av den välkände bordeauxvinproducenten André Lurton. Det är 30 år sedan, eller exakt på dagen, den 9 september 1987.

Hur gick det till kan man undra. Först måste sägas, det var en stor bedrift av André Lurton med tanke på den nästintill cementerade hirarki som rangordnar franska viner i ett system av benämningar (appellationer) i syfte att stärka viners identitet.

Appellationen reglerar bland annat ursprung, vilka druvsorter som odlas, skördeuttag till hur man gör vinet (vinifierar) fram till förslutning och etikett. Att appellationerna lever upp till kraven är kontrollorganet INAO (Institut National des Appellations d'Origine) uppgift (en av), vilket kan förklara institutets både strikta och traditionsvärnande hållning.

Ny appellation Pessac-Léognan

Det tog den nu 93 årige André Lurton 23 år av konsekvent och idogt lobbyarbete innan den nya appellationen godkändes av INAO. Frågan han drev var att den del av dåvarande norra Graves, en sub-region som hade förutsättningar utöver de vanliga, borde premieras på egna meriter.

Den 9 september 1987 godkändes appellation Pessac-Léognan och därmed tog fyra av André Lurtons slott ett kliv upp i den administrativa kvalitetshirarkin. Självklart påverkade det även vinernas pris. Och en av Lurtons drömmar gick i uppfyllelse.

Men, det stannar inte med tillkomsten av en ny appellation för André Lurton som enligt uppgift är en arbetsmyra som få andra. Lurton har också drivit på för vinerna i appellation Entre-Deux-Mers och tagit sig an branschuppdrag för att lyfta och stärka Bordeauxvinerna generellt, i Frankrike samt internationellt.

Familjen Lurton är stor. Av André Lurtons sju barn arbetar de flesta med vin. Mest kända är Francoise and Jacques Lurton de båda under tidigt 90-talet skapade rubriker som "flying winemakers". Bröderna flög mellan kontinenter och världsdelar för att göra vin, årets alla dagar. Så hade ingen annan gjort innan dem. Idag är det sättet snarare regel än undantag för vinmakare som åker världen runt för att göra vin.

André Lurton äger sedan 1956 vinslottet Château Bonnet som ligger i hans hemby Grézillac belägen i norra delen av Entre-Deux-Mers. I Péssacl-Leognan äger han slotten Château Couhins-Lurton, Château Cruzeau, Château La Louvière och Château de Rochmorin. Bland andra slott som ingår i Vignobles André Lurton.

Prova Château Couhins-Lurton - vit Bordeaux med lagringspotential

Läs gärna om provningen: Vit Bordeaux | Château Rochmorin, Cruzeau och Coucheroy

Just nu är tillfälle att prova vit mogen Bordeaux av toppkvalitet, i olika årgångar, till i jämförelse riktigt bra pris med tanke på vinernas ålder.

1. Château Couhins-Lurton Blanc 2004 (90127), 368 kr

2. Château Couhins-Lurton 2007 (94101), 399 kr

Provad: 2016-04-14
Torr, fyllig. Mogen frukt, fatinslag med smöriga touch, smak av aprikos, persika med lång rostad eftersmak.
Omdöme: Mogen och läckert smakrik. Jag dricker gärna vin nu! Vad sägs om: Grillad lax med örttäcke och blomkålscouscous
Betyg: 4

3. Château Couhins-Lurton 2009 (72661), 339 kr

4. Château Couhins-Lurton 2014 (77728), 339 kr

Läs mer

Vinbankens bästa vintips med Magnus, nyheter 8 september 2017  Magnus har listat Château Rochmorin 2006 (94699) bland sina bästa köp!

Topplista | Topp 10 sauvignon blancvin

Château Bonnet | Vitt vin till fisksoppa med aioli

FAKTA APPELLATIONSSYSTEMET

Administrationen av de över 400 olika benämningarna som ingår i appellation d'origine contrôlée-systemet (AOC eller den nyare förkortning AOP) sköts av INAO, i Paris. Institute National des Appellations d'Origine bevakar och täcker inte bara vin utan även produkter som ost.

Alla producenter som har VDQS (Vin Délimité de Qualité Supérieure) status kan ansöka om egen appellation, givet att de är , vilket innebär ett mellanting mellan Vin de Pays (lantvin) och AOP. Till ansökan ska läggas dokument som styrker anledningen för en ny appellation. Skälen kan vara, utifrån plats och specifik jordmån, försäljning och tänkt produktion, jämförelser till liknande distrikt vad gäller priser och potentiella marknadsfördelar.