Bar Kino

Bar Kino är Göteborgs svar på NASA. Komplett med mänskligt DNA, mayamask, veggokäk, öl samt mathiss.

Det är vår första dejt. Och jag har just pekat ut en parkeringsplats genom spårvagnsfönstret och sagt: vilket fint torg. Jag är nervös, men det märks inte. För jag fyller vagnen med en sköld av ord. Och inget är för alldagligt för att rymmas i min intressesfär: Det blåser, säger jag. Och pekar. Vilken liten hund. Och en stor hund, tillägger jag. Det gick bra att åka tåg, fortsätter jag och för säkerhets skull: Jag gillar att åka tåg. Sedan kastar jag mig in i ett oklart resonemang om ostbågar. Och så där håller det på. Som tur är varar färden bara några minuter, vilket hindrar mig från att katalogisera större delen av Göteborgs innerstad.

Vad sägs om ett glas, säger hon när vi stigit av.

Precis ett år senare är vi tillbaka i Bar Kino. Det sparsamt upplysta stället som kurar under Hagabions kafé, likt ett grävlingsgryt med egen mathiss. Kaféet och baren delar lokal med Folkets Bio och just i kväll laddar hela bygget för Internationella Kvinnodagen. Det är ännu tidig lördagskväll och bartendern sitter lutad över en tallrik KRAV-odlad quorn i ena änden av bardisken. War On Drugs spelas på låg volym, då dj-båset ännu vilar. Men snart väntar ett liv och ett kiv.

Över det schackrutiga golvet kommer gästerna flytta sina pjäser mellan bardisk och förtvivlan. Och volymen kommer efter hand att få fönstren att bågna ut mot Linnégatan. Medan vi beställer varsin ekologisk Stigbergets Pilsner ser vi ljuset i kandelabrarna svaja till varje gång ytterdörren öppnas. I takt med mathissen, som löper mellan restaurangen och baren, börjar borden långsamt fyllas på.

Vi slår oss ned vid ett av fönstren, i vilket det ligger drivor av filtar, redo att kasta sig ut i den gryende våren. Härifrån betraktar vi hur färgglada vimplar i taket pilar kors och tvärs under de råa takbjälkarna. En snurrande diskoboll blänker i ansiktet på en mayaindianmask, som hänger ovanför en flygel. Och i en kedja dinglar en papegoja. Ur den bakre väggen blommar kvistar doppade i guld ut ur putsen. Och bredvid, på en dörr, hänger en skylt med budskapet: ”Marx hade rätt!”.

Inredning påminner vagt om de försök NASA gjort för att ta kontakt med främmande livsformer med bilder och ljud av det typiskt mänskliga. Det första meddelandet som postades ut i rymden var då vi 1974 skickade binär kod mot den klotformade stjärnhopen Messier 13, 25000 ljusår bort. Koden visade teckningar av människan, DNA och vårt solsystem.

Eftersom vi inte fick något svar förenklade vi budskapet, då NASA drygt trettio år senare skickade Beatleslåten, Across the Universe, mot Polstjärnan. Lite som hur de förfinade kontaktförsöken vid bardisken under kvällen kommer att bytas mot kommunikation helt baserad på mjuka vokaler.

Men vem är jag att döma dem som har svårt att uttrycka sig. I motsats till vad modern antropologi hävdar så är det måhända just det som gör oss mänskliga.

Bar Kino

Profil: Bar, granne med både kafé och biograf.
Adress: Linnégatan 21, Göteborg.
Klientel: 
Människor.
Vinlista: 
Nja. Men ölen från Stigbergets Bryggeri, vid Stigbergets fot i Majorna, är ett bra substitut.
Typsituation: Varje gång lampan lyser i mathissen levereras en aversion mot kött. En av stadens bättre, enligt männen i de närodlade skäggen.
Betyg: 4 av 5.