Hur man kan resonera sig till vinets druvsort, ursprung, kvalitet och årgång (1.1)

Jag kommer idag att påbörja en uttömmande provningsnotering som ger ett exempel på hur man kan resonera sig till vilket vin som finns i glaset. När man provar vin professionellt så är det oftast för att bedöma kvalitet, prisvärde eller stil, alltså inte för att gissa rätt på druvsort och ursprung. Det är med andra ord ingen som kommer att betala dig för att du är en skicklig blindprovare. Men, med det sagt så är det ändå imponerande att med ett metodiskt resonemang kunna härleda vinet i glaset till en region eller druvsort.

Med mycket kunskap, träning och lite tur kan ibland även producenten och årgången prickas in. En av världens bästa blindprovare är faktiskt den svenske champagneexperten Richard Juhlin som lyckades pricka in 43 av 50 champagner vid en uppmärksammad blindprovning i Paris 2003. Det kan nämnas att tvåan i tävlingen, en världsmästarsommelier bara satte tre av champagnerna korrekt.

Jag kommer nu, steg för steg, prova igenom ett vin som jag har framför mig. Jag betraktar samt bearbetar allt som är viktigt för att komma så nära sanningen som möjligt. Det här är en artikelserie på tre delar, vilket vin jag provar kan ni läsa om i mitt avslutande inlägg.

Första noteringen när vinet skvalpar ner i glaset är att färgen är röd. Vips, så har vi sållat bort ca 75 procent av värdens viner. Det vill säga vita viner, mousserande viner samt rosé. Det här är ju lätt!

När jag lutar glaset mot ett vitt underlag kan jag precis se igenom vinet, det är transparent men inte väldigt ljust. Ett tips är att placera handen under glaset för att lättare se koncentration i färgen. Hur mörkt, respektive ljust ett rött vin är ger ledtrådar om framför allt klimatet och druvsorten. Här krävs bara att man slänger ett extra öga på vinets färg varje gång man dricker eller provar något, då har man snart rätt bra koll på hur olika vinsorter ser ut.

Det här vinet är något ljusare än genomsnittet. Detta kan betyda att vinet är gjort på en druva med tunna skal (röda viners färg kommer ifrån druvans skal) eller en druva som har mindre färgpigment. Bland tänkbara blå druvor i den ljusfärgade genren hittar man sorten pinot noir och nebbiolo. Men tempranillo eller nerello mascalese från Etna på Sicilien kan inte uteslutas. Ett bra stalltips här är att läsa på lite om ett gäng druvsorter, såklart en kunskap som kommer med tid och erfarenhet, men ge inte upp det är inte så svårt som man initialt kanske tror.

När jag lutar glaset syns vinets ljusröda aubergineton både i mitten av glaset, i den så kallade kärnan och i kanten, det som kallas rimmen. En svagt lila nyans indikerar att vinet är ungt och precis i början av sin utveckling. Det vill säga högst några år. Den exakta årgången försöker jag bedöma senare utifrån doft och smak och det är enklast för viner som kommer ifrån mindre stabila klimat. Då blir druvornas mognadsperiod påverkad av exempelvis regn och kyla, vilket sätter sina spår i det färdiga vinet.

Nästa måndag går jag igenom vinets doft och förklarar hur den kan avläsas och tolkas. Skriv i kommentarerna om något är oklart så svarar jag och glöm nu inte att okulärbesiktiga vinerna som ni provar under veckan.