Masi och Serego Alighieri som bäst i kombo
Sverige är en av Masis största marknader. Vinproducenten tillverkar drygt 10 miljoner flaskor per år och ungefär 1,5 miljoner av dessa flaskor säljs i Sverige. Det är ett historiskt arv som omger vinfamiljerna Masi och Serego Alighieria vars samarbete idag grundas på strikt affärsmässighet. Historien gör sig dock påmind med det ofrånkomliga omnämnandet av poeten Dante. På plats i Verona och på gården La Foresteria är det kulturella arvet inmurat i de blekt ockrafärgade husväggarna. Det var här, på gården La Foresteria som poeten Dante skrev delar av Den gudomliga komedin. La Foresteria ligger vid de lika vackra vingårdslägena som heter Casal dei Ronchi. På bilden som visar gårdsplanen av La Foresteria står från vänster Sandro Boscaini från Masi, IL Conte Pieralvise Serego Alighieri med dottern Massimilla Serego Alighieri. Greve Pieralvise är i rakt nedstigande led 20nde generationen efter Dante!
Casal dei Ronchi (härifrån kommer druvorna till den söta, förföriskt goda Reccioton, SB 87253) ligger i Gargagnago di Valpolicella, Italien. Det var här och på gården La Foresteria som Dante Alighieri komponerade delar av Divina Commedia i början av 1300-talet. Att verket är historia när som bäst är inget att vifta bort. Det är stort. Det ska vara Dantes äldsta son som köpte egendomen i Casal dei Ronchi år 1353 till priset av 475 lire. Idag omfattar ägorna 130 hektar och sedan 1970-talet vinifieras och distribueras husets viner av familjen Masi. Alighieri är välkända för sitt engagemang med druvsorten molinara och för att lagra Amarone i körsbärsfat. Vaio (betyder dialektalt dalgång) Armaron är Alighieris Amarone.
Inte är det konstigt om du känner igen Masis namn eller t o m provat ett vin från producenten med tanke på de många listningarna producenten har i Systembolagets sortiment. Hur man lyckas med det konststycket kan man såklart fundera över då konkurrensen utan tvekan är stenhård. Det handlar förmodligen om lika delar stabilitet i leveranser precis som god kvalitet över tid, som stark närvaro. Och uan att förargliga skandaler av något slag satt käppar i hjulet för fortsatt gott renommé hos vinkonsumenterna eller i samarbetet med detaljhandelsmonopolet Systembolaget.
Men inte räcker goda viner allena idag hela vägen fram till en plats i Systembolagets sortiment. Det lär ligga lika mycket bra som sund affärsmässighet bakom en framgång som Masi har nått i Sverige. Tiderna är sedan länge förbi när ett "vin-no-name" kunde segla vidare i sortimentet på andra meriter än mätbara försäljningssiffror. Sen kan man såklart diskutera Systembolagets sortimentsindelning men den kan man knappast lasta Masi för och för övrigt är Systembolagets varuindelning ett helt annat artikelämne. Den outtröttliga Amarone ambassadören Sandro Boscaini på Masi kallas i vissa artiklar för Mr Amarone. Outtröttligt har han värnat, vurmat och talat varmt om Amarone. Under tiden har vinets popularitet stadigt ökat där varken hård finanskris eller ökad global konkurrens utgjort något hinder. Amarone har gjort en framgångsresa utan andra jämförelser i vinvärlden.
Masi är ensamt om att producera fem olika Amarone; Costasera, Serego Alighieris Vaio Armaron, Riserva di Costasera, Campolongo di Torbe och Mazzano. Varje vin är en personlighet med egen stil. De tre senare skiljer sig åt beroende på vilken jordmånen är i den specifika vingården. Problematiska år och om kvaliteten inte anses vara tillräckligt hög avstår Masi från att tillverka Amarone.
Att använda torkade druvor i sina viner; den så kallade ”appassimento-metoden” är Masis uppfinning. Med Campofiorin lanserade huset världens första Ripassovin, året var 1964. Masis Ripasso innehåller ca 30% torkade druvor. Amarone från Masi innehåller 100% torkade druvor och de har torkat i minst 100 dagar innan de pressas och jäses till vin. Där ligger den stora skillnaden mellan Amarone och andra typer av vin som tillverkas med appassimento.
Sandro Boscaini kallas ofta Mr Amarone och han har missionerat om Amarone i snart 50 år. Det som var ett lokalt vin i Valpolicella av varierande kvalitet på 1960-talet är idag mycket eftertraktat världen över och har ett högt kvalitets-renommé, mycket tack vare Sandro Boscaini!
Campolongo di Torbe är min personliga favorit. En fråga jag ofta får är om Amaronevin ska lagras och i så fall hur länge. Jag ställer mig tveksam till Amaronevinets lagaringsduglighet och förhåller mig avvaktande snarare än positivt förväntansfull. Några år klarar vinerna sig utan tvekan som att de utvecklas förutsatt att det är ett initialt, kvalitativt bättre vin. Men om Amarone generellt är ett vin ämnat för lång lagring ställer jag mig tveksam till. Med erfarenhetens krassa tillbakablick kan jag säga att 1995 Campolongo di Torbe som jag korkade upp när vinet var straxt under 10 år blev en total besvikelse. Smaken var stum och återhållen, direkt smaklös. Vinet var i en så kallad tunnelfas, och tidpunkten för öppnandet så fel som den någonsin kunde vara. Och fenomenet "tunnel" kan man knappast förutse när den infaller. Å andra sidan är det ett tecken på att ett vin har potential för smakutväxling, dock blir man inte gladare över den vetskapen det när tidpunkt och tajming träffar fel. I vintras öppnades butelj två. Det var å andra sidan en helt annan upplevelse. Vinet var stort, utvecklat, komplext och nyanserat. Fantastiskt helt enkelt. Då med hela 15 års ålder och ett därmed ett vin med ålder. Flaska tre ligger ännu i källaren men min plan är redan lagd, vinet ska drickas till en älgfilet i november. Tror inte att det ska sparas mer och jag vill heller inte riskera att missa en fantastisk vinupplevelse vilket den senast öppnade flaskan visade sig vara.
Masi har ägt Campolongo di Torbe i sekler men vingården nämns vid namn redan på 1100-talet då biskopen av Verona beställde vinet till sin privata källare. Liksom Mazzano på andra sidan dalen Negrar så anses Torbe vara ett av Valpolicellas bästa lägen. Den speciella etiketten använder Masi på viner som inte ges ut med regelbunden kontinuitet. Ett av de mest eftersökta Amaronevinerna från en årgång som redan innan den släppts ut på marknaden var klassisk, ett samlarobjekt helt enkelt.