Öl | bakgrund, historia fram till Den Stora Smakresan

Att brygga öl har människor gjort sedan de stannade upp för att odla spannmål. Säkert är att vissa kulturer i Egypten och i Mesopotamien (som även räknas till vinets vagga men först 2 000 år f Kr) bryggde öl så tidigt som 3 000 år f Kr. Den Stora Smakresan går vidare.

I begynnelsen bakades troligtvis ett bröd, för att utvinna förjäsbara sockerarter ur spannmålens stärkelse. Brödet lades förmodligen senare i vatten, ni förstår fortsättningen. Långt senare, under medeltiden finns mer detaljerade beskrivningar om öltillverkning och drycken öl.

Handelsresande sprider kunskap

Öl har precis som vin nått länderna runt Medelhavet med handelsresande och de sjöfarande folken, främst med Fenicierna. I Spanien blev det arabiska inflytandet stort vilket gav avtryck inom kultur och forskning. Arabernas kunskap var under denna period ledande. Hur man destillerar och om örter och kryddors läkande egenskaper i medicinskt syfte är från denna tid. Under perioden upptäcks också humlens rogivande egenskap.

Humle viktig ingrediens i öl

Humle följer sedan med folkvandringarna upp i Europa till dagens Frankrike, vidare till Centraleuropa och delar av nuvarande Tyskland. Under 800-talet och Karl den stores tid anlades humlegårdar i Hallertau av tjecker, enligt en teknik som man lärt av araber. Nu odlades humle enkom som krydda för öl. Långt senare ska liknande ske i Sverige. I Stockholm vittnar namnet Humlegården om vad som var platsen syfte.

Pors, ett alternativ till humle

I takt med att samhället utvecklas under 1000 till 1200-talet sker stora förändringar inom lantbruket. Hemöl bryggs för husbehov av lantbrukare vilket de flesta torde ha varit under denna tid, innan staden vuxit fram. Korn och vete var sedan antiken råvaror till öl men drygades också ut med honung.

Mjöd i stället för öl

I de Skandinaviska länderna blev mjöd snart omåttligt populär. Adeln lagrade mjöd i stora liggare och mjöd ansågs som den ädlare drycken när jämförd till öl. Under Stockholms Slott fanns en källare med årgångsmjöd, på fat.

Men det dröjer inte länge innan olika påbud från samhället, Kungen, införs. Att införa regler för självhushållning av humle, vilken senare beskattades, är skeenden som vi idag knappt blir förvånande över. Själva konfronteras vi med bland andra fastighetsskatt och alkoholskatt.

Förr, när det handlade om humleskatt, ledde det till att medborgarna började använda andra örter eller kryddor för att stabilisera sin hembryggda öl. Pors är ett av alternativen.

Vatten viktig del i öl

Öl har alltid bryggts nära tillverkningsplatsen, viktigt var tillgång av vatten. Ursprungets speciella förutsättningar har gett de specialvarianter och stilar av öl vi ser än idag och varav många ses som ur-modeller för hur ett specifikt öl ska vara.

Det som påverkat stil och typ av öl har förutom vattnets kvalitet, varit tillgången och typen av humle,  det mältade kornet eller säden. Efter bryggningen dracks ölet ganska omgående och till skillnad från vin har bryggning kunnat ske över hela året då olika sädesslag kunnat förvaras över tid. Den viktiga jäsningens förlopp var bara ett vågspel under sommarens höga temperaturer varför öl-typer som Märzen och Oktoberfest uppstod.

Humle var den enskilda anledningen till att öka ölets hållbarhet, ingen annan örtkrydda gör det lika bra. Andra smaksättare, örter eller kryddor, kan till del (som pors) ha kompenserat men många smakgivare användes nog mer för att dölja mindre angenäma inslag i drycken.

Båt för upptäcksresande och för öl-transport

På promenad i Stockholm för någon vecka sedan går jag längs Norra Hammarbyhamnen och stöter på MS Sjöstjernan. Båten som är byggd på 1890-talet byggdes av Göteborgs Mekaniska Verkstad och fick namnet MS Polstjernan. Den användes som lotsångare och drevs av en ångmaskin, av märket Göteborg på 272 hkr.

1929 säljs båten till Mariestads Bryggeri för att leverera öl till städer runt Vänern. Ölhandeln och rutten körs av MS Polstjernan ända fram till 1970! Båten säljs och så småningom får hon det nya namnet MS Sjöstjernan och är förtöjd vid Norra Hammarbyhamnen.

Den Stora Smakresan

Kan inte låta bli att tänka på Den Stora Smakresan som bryggmästare Richard Bengtsson gjorde i år med Ostindiefararen Götheborg. Färdmedlet är en  annan båt och syftet är inte öl-leveranser utan en resa efter kunskap och inspiration.

Bryggare Richard Bengtsson med Kapten Carsten Hedlund på Götheborg

Tångguide och örtspecialist från Bohuslän

Bryggare Bengtssons seglats utgick från Göteborg med strandhopp längs den Bohuslänska kusten. Jag tolkar stoppen som inspirerande "smak-nerv-kittlare" i Richards möten med tångguiden Linnéa Sjögren och örtspecialisten Lisen Sundgren. Seglatsen avslutas så småningom i Hongkong och även om Richard Bengtsson nu valt den snabba filen, med flyg, möter han upp Götheborg när hon glider in till Hongkong.

Att en bryggare som Bengtsson hämtar inspiration från en annan världsdel, i en annan kultur med för oss helt andra smaker och preferenser är inte förvånande. Det är inte heller konstigt att fjärran länder pockar på uppmärksamhet för smak är verkligen global i dag och mycket mer tillgänglig att upptäcka, för alla.

Den Stora Smakresan fortsätter

Det är otroligt spännande att läsa historia oavsett ämne och inte minst som här, om ölets bakgrund. Vissa fenomen verkar återkomma och återuppstå för att användas på nytt som vore de helt nya, självklara och tänkta att poppa upp vid en given tid som i dag. Festligt, eller hur!

Fortsättning följer, i nästa artikel ska jag undersöka saltöl. Vad är det, hur smakar saltöl, vad ska man äta till och varför Richard Bengtsson fastnade för just den typen av öl. Och hur gjorde han för att komma fram till sin egen tolkning av saltöl.