Cortese

Cortese är Piemontes läskande röst i en region som annars domineras av röda viner. I glaset möter vi ett torrt, rent och citrusdrivet vin med tydlig mineral och ofta en diskret sälta. Stilen är lika elegant som matvänlig, och i Gavi har druvan hittat sitt mest kända uttryck.

Innehållsförteckning

• Så smakar Cortese
• Cortese - Druvans historia
• Cortese odling & tillverkning
• Food pairing – vad passar till Cortese
• Lagring och serverings temperatur för Cortese
• Vinbankens bästa Cortese-tips
• Vad är skillnaden mellan Cortese och Vermentino
• Vanliga om frågor om Cortese

Så smakar Cortese

Cortese bjuder på en klar och precis profil där citron, lime och grönt äpple leder an. I doften finns ofta vita blommor, fänkål och en försiktig mandelton. I smaken upplevs vinet slankt, med hög men balanserad syra och en stenig mineralitet som drar åt krita. I svalare lägen dominerar citrus och örter, medan varmare fickor kan ge gul frukt, päron och en lätt honungsnyans utan att tippa över i sötma. Eftersmaken är torr och ren, ibland med en lätt sälta som för tanken till havsbris – en känsla som gör Cortese särskilt förtjust i fisk och skaldjur.

Jämfört med Arneis är Cortese mer rakt igenom citrusdriven och tydligt stram i syran, med mindre av den päron- och mandeltextur som kännetecknar Arneis. Gentemot Vermentino upplevs Cortese som mindre örtig och havssalt, mer kalkig och citronskarp. Vinmakare lyfter gärna druvans renhet genom ståltanksjäsning och kort lagring på jästfällning för att runda av strukturen. Resultatet blir ett vin som känns skräddarsytt för matbordet: vitalt, fokuserat och uppfriskande.

Cortese - Druvans historia

Cortese har odlats i sydöstra Piemonte i flera århundraden, med tidiga skriftliga belägg från 1600-talet. Den fick snabbt rykte som en druva som gav stabila, torra och friska viner – eftertraktade i en tid när många vita viner var oxiderade eller sötare i stilen. I trakten kring staden Gavi utvecklades en lokalt förankrad tradition där Cortese lämpade sig väl för de kalk- och sandstensrika jordarna och den svalkande bris som rör sig in från Liguriska havet via dalgångarna.
 

Under 1900-talets mitt tappade druvan tillfälligt mark när mer intensiva, aromatiska vita blev populära. Men lokala producenter i Gavi höll fast vid ett renodlat, torrt uttryck med fokus på fräschör och ursprung. Det arbetet kulminerade i att området fick DOC-status på 1970-talet och senare DOCG som “Gavi” respektive “Cortese di Gavi”. Därefter har intresset för terroirdrivna vita viner lyft Cortese internationellt. I dag är druvan en självklar identitetsbärare för Roero- och Monferrato-kullarnas sydöstra del, samtidigt som mindre planteringar utanför Piemonte visar att stilen går att tolka – men sällan överträffa – utanför hembygden.

Cortese odling & tillverkning

Var odlas Cortese

Cortese i Gavi

Cortese hör hemma i Piemonte, främst i området kring Gavi i provinsen Alessandria. Här ger kalkrik märgel, sandsten och grus lätta, väldränerade jordar som betonar citrus, örter och en klar mineralton. Närheten till Ligurien gör att sval luft och lätta brisar kan leta sig in i dalgångarna och förlänga säsongen, vilket bevarar syran. Gavi rymmer allt från brantare, steniga sluttningar som ger stram struktur till mer skyddade lägen där frukten blir rundare och blomigare.

Cortese utanför Gavi

Utöver Gavi planteras Cortese i Monferrato och kring Colli Tortonesi. Här ger högre andel lera ofta lite fylligare kropp och en mildare citrusprofil, men grundkaraktären förblir frisk och torr. Små experiment finns även i Lombardiet och i Ligurien, där havsnära lägen kan lyfta vinets diskreta sälta. Utanför Italien är druvan sällsynt, men enstaka odlare i exempelvis Australien och Kalifornien provar den i svalare, kustnära lägen. Ändå är det i Gavi som Cortese uppnår sin mest stringenta balans: tydlig syra, kalkig precision och en diskret, utsökt aromatik.

Så tillverkas Cortese-vin

Vinodling

Cortese trivs bäst i väldränerad kalk- och sandstensjord som håller rötterna svala och koncentrerar aromerna. Vinodlaren beskär måttligt för att undvika utspädd frukt och låter lövverket vara luftigt för att skydda mot röta men släppa in morgonljus. Målet är jämn mognad med frisk syra.

Skörd och pressning

Skörden sker när frukten nått klar citrusmognad men syran fortfarande känns vital. Många plockar under svala morgontimmar. Druvorna pressas ofta hela, varsamt, för att minimera beska ämnen från skal och kärnor. Musten får sedan klarna svalt så att vinet startar rent och precist.

Jäsning

Primärjäsningen sker vanligtvis i rostfritt stål vid låg till måttlig temperatur. Det bevarar citron, lime, grönt äpple och den lätta örton som ofta drar mot fänkål. En mindre andel kan jäsa i neutrala, äldre fat för att ge en rundare munskänsla, men ekarom undviks. Malolaktisk omvandling stoppas oftast för att skydda syran.

Lagring och buteljering

Kort lagring på jästfällningen binder smaken och ger silkeslen textur utan att dämpa fräschören. Klarnings- och filtreringsstegen görs skonsamt för att inte skala bort doftnyanserna. Buteljering sker när frukten känns som mest levande. I Gavi Riserva kan en längre lagring ge extra djup och mognadskomplexitet.

Food pairing – vilken mat passar till Cortese

Cortese är ett skolboksexempel på hur frisk syra och ren frukt gör vitt vin till en naturlig partner för det liguriska och piemontesiska köket. Tänk basilika, citron, olivolja och färska råvaror. Klassiska matchningar är vit fisk i enkla citronsåser, havsabborre med fänkål och örter, samt musslor och vongole där vinets sälta och syra lyfter sötman i skaldjuren.

Grönsaksrätter med kronärtskocka eller sparris – råvaror som annars kan vara svåra – fungerar ofta väl tack vare vinets tydliga citrus och ört. En lätt vit pizza med ricotta, citronzest och timjan speglar vinets rena profil, liksom en örtig risotto med zucchini och parmesan. Till kallskuret är Cortese uppfriskande bredvid mild salumi eller tonfiskröra, medan en sallad av tomat och mozzarella kräver återhållsam vinäger för att inte överrösta vinet.

Ostvalet går gärna mot färsk getost, robiola eller en mild toma, där syra och krämighet möts. Undvik kraftigt chilistark mat, kraftiga gräddsåser eller tydlig sötma – de kan skymma vinets finstilta aromer och slanka struktur. Cortese trivs när råvarorna är fräscha, kryddningen ren och syran i maten hålls i schack.

Lagring och serverings temperatur för Cortese

Lagring

De flesta Cortese viner mår bäst av att drickas unga, inom två till tre år, då citrus, äpple och den kalkiga mineraliteten är som mest levande. Mer ambitiösa buteljeringar, särskilt Gavi Riserva, kan utveckla mandel, bivax och lätt honungsdrag efter tre till fem år. Förvara svalt och mörkt runt 12 °C.

Servering

Servera Cortese vid 9–11 °C för friska, ståltanksjästa viner. Mer texturerade varianter med jästfällningskontakt eller en nypa neutral ek vinner på 11–12 °C. Dekantering behövs sällan; några minuters luft i glaset räcker för att öppna de florala och örtiga tonerna.

Vad är skillnaden mellan Cortese och Vermentino

Cortese och Vermentino ger båda torra, syrafriska vita, men med olika accenter. Cortese är kalkigt citrusdriven – citron, lime, grönt äpple – och bjuder en rak, slank struktur med kritig mineral. Vermentino lutar mer åt medelhavsörter, gul citrus, ibland stenfrukt och en tydligare havssälta. Kroppen är ofta något fylligare och aromatiken mer örtig. Till mat passar Cortese särskilt bra där man vill ha knivskarp fräschör och diskreta aromer, medan Vermentino gärna tar plats bredvid örtigare, olivoljeglänsande rätter från kusten.

Vanliga frågor om Cortese

Vinbankens bästa Cortese-tips