Vermentino
Vermentino är en grön druva som odlas mestadels i Italien och delar av Frankrike, där den ofta uppvisar en frisk, citrusdriven stil. Dess kombination av livlig syra, lätt blommiga aromer och en diskret örtig ton har gjort den till en favorit på soliga stränder och runt matbord i Medelhavsområdet.
Innehållsförteckning
Så smakar Vermentino
Vermentino är framför allt känd för sin friska karaktär och pigga syra. Doften bjuder ofta på toner av citron, lime och gröna äpplen, kompletterade av lätt blommiga inslag som vit blom och kamomill. En svagt örtig nyans kan också förekomma, med drag av salvia eller rosmarin, vilket skapar en fin kontrast till den ljusa frukten. I munnen fortsätter samma rena, friska linje, där syran är tydlig men inte påträngande.
Vinet kan också ha en lätt mineralsälta, särskilt när druvan vuxit i kustnära områden. Detta ger en känsla av havsbris och upplevs ofta som uppfriskande och aptitretande. Kroppen är vanligtvis medelfyllig, men mer ambitiösa producenter kan experimentera med viss ekfatslagring eller längre kontakt med jästfällningen för att addera struktur och nyanser av nöt och bröd.
Sammanfattningsvis är Vermentino ofta ett lätt och inbjudande vin, men det kan också bjuda på djupare nyanser i rätt förutsättningar. I jämförelse med druvor som Chardonnay eller Sauvignon Blanc är Vermentino mer nedtonad i sina fruktiga aromer, men upplevs ofta torrare och friskare, med en diskret medelhavsörtagård i bakgrunden.
Vermentino - Druvans historia
Vermentino har odlats runt Medelhavet i flera århundraden, särskilt i kustområden med gott om sol och närhet till saltmättad havsluft. Exakt var druvan uppstod är omtvistat, men många pekar på nordvästra Italien eller södra Frankrike. I dag är Sardinien kanske den starkaste fästningen för Vermentino, och där får druvan både enkel, fruktig tolkning och mer seriösa, komplexa varianter. Appellationen Vermentino di Gallura DOCG är särskilt uppmärksammad för sin förmåga att locka fram mineraliska och intensiva viner ur druvan.
Under 1900-talet försökte många vinodlare klargöra druvans släktskap med andra medelhavssorter. Vissa misstänkte att Vermentino och Pigato i Ligurien kunde vara samma druva, och modern DNA-analys stödjer dessa antaganden. Även Rolle i södra Frankrike, som ofta förekommer i roséblandningar eller vita blandviner, tros vara nära besläktad eller till och med identisk.
Även på Korsika har Vermentino en betydande roll, och där harmonierar dess friska, örtiga aromer med öns varma klimat och kalkiga jordar. Under senare år har några nyfikna vinmakare i Australien och USA börjat odla Vermentino i varma regioner, där druvan verkar klara hettan bra. Genom hela sin historia har Vermentino alltså varit en del av det medelhavslandskap som förenar saltstänkta vindar, solstekta sluttningar och gastronomiska traditioner präglade av havets råvaror.
Vermentino odling & tillverkning
Var odlas Vermentino
Vermentino från Italien
Vermentino är framför allt förknippad med Medelhavsområdet, och Sardinien kan betraktas som dess hjärta. Här dominerar den både på norra delen av ön och i inlandet, och stilarna varierar från lätta, aromatiska tappningar till mer komplexa, ekfatslagrade viner. I regionen Gallura på norra Sardinien hittar man några av de mest ansedda exemplaren, där kalkrik och stenig jord ger en markerad mineralitet.
Utöver Sardinien är Ligurien på det italienska fastlandet en viktig odlingsplats. Där kallas druvan ibland Pigato, och ger krispiga, örtiga viner som passar bra till lokala fisk- och skaldjursrätter. I Toscana odlas Vermentino längs kusten, där den får både fruktighet och en lätt sälta från havsvindarna. På den franska sidan är Rolle namnet som gäller i södra Provence och på Korsika, där druvan ofta blandas med andra sorter för att ge ljus och fräschhet till vita eller rosévarianter.
Vermentino utanför Italien
Utanför Europa börjar allt fler vinmakare få upp ögonen för Vermentino. I delar av Kalifornien, särskilt i områden med klimat som påminner om Medelhavets, går det att hitta små odlingar. De första proven har lovat gott, då druvan klarar torka och värme relativt väl. Även i Australien gör vissa producenter lovande experiment i varmare regioner.
Så tillverkas Vermentino-vin
Skörd och pressning
Vinmakare som arbetar med Vermentino brukar lägga stor vikt vid att bevara druvans fräschör och aromatiska kvalitet. Druvan mognar förhållandevis tidigt i soliga lägen, men det gäller att inte skörda för sent om man vill undvika att syran sjunker för mycket. Efter skörd är en varsam pressning vanlig, eftersom druvan kan vara känslig för oxidation. Många vinbönder låter musten jäsa vid låg temperatur i rostfria ståltankar, något som framhäver fruktighet, citrus och blommighet.
Jäsning
Ibland används kort skalkontakt för att locka fram mer kropp och nyanser, men man är försiktig så att bitterämnen inte dominerar. Den malolaktiska jäsningen hålls ofta tillbaka eller utförs bara delvis, för att behålla vinets spänst. Efter avslutad alkoholjäsning väljer vissa vinmakare att låta vinet vila en tid på jästfällningen (sur lie), vilket kan tillföra en lätt krämighet och komplexare doft.
Lagring och buteljering
En mindre andel producenter experimenterar med ekfat, särskilt i områden där man vill ta fram fylligare, lagringsdugliga viner. Men på det stora hela förblir ståltank standard för Vermentino, för att behålla druvans rena, svala profil. Buteljering sker i regel inom några månader, så att vinet kan nå konsumenterna när dess citrus- och örtinslag är som mest vitala.
Vermentino lämpar sig för en rad olika maträtter tack vare sin friskhet och diskret örtiga karaktär. Ett givet val är fisk och skaldjur, särskilt från Medelhavsområdet där druvan är som mest hemma. Ofta kan en lätt, grillad vit fisk med citron och örter lyfta vinets citrusdrag, medan en skaldjurspasta eller klassiska rätter som bouillabaisse får en extra dimension av vinets syra och sälta.
För den som gillar vegetariska alternativ är Vermentino ett bra sällskap till sallader med färska örter, tomater och kanske en getost eller mozzarella. Druvans lätta kropp och örtiga ton harmonierar med råvarornas fräschör. Ibland kan vinets blommiga toner även gifta sig väl med mildare asiatiska rätter, till exempel vietnamesiska eller thailändska kryddblandningar där det finns en viss sötma eller citruskomponent. En viss försiktighet krävs dock med hetta, eftersom vinets lågmälda frukt och medelhöga syra inte alltid klarar av alltför stark chili.
En rundare, lätt ekad Vermentino kan även matchas med kycklingrätter eller mildare lammrätter, gärna tillagade med Medelhavsörter. Vinets nyanser av örter och mineralitet speglar sig fint mot rosmarin, timjan och salvia. I alla dessa fall ger Vermentino en ljus, upplyftande grundton som framhäver rätternas ingredienser utan att övermanna dem.
Lagring och serverings temperatur för Vermentino
Lagring
De flesta Vermentino-viner är gjorda för att drickas unga, inom ett eller två år från buteljering, när deras citrusfräschör och örtiga inslag är som mest levande. Vissa mer ambitiösa versioner, särskilt från Sardinien eller Toscana, kan lagras i upp till tre till fem år och utveckla mer komplexa drag av nötighet och torkade örter.
Servering
Serveringstemperaturen bör ligga mellan 8 och 10 grader för de enklare, torra varianterna. Om vinet har fått ekfatslagring eller vilat extra länge på jästfällningen kan en något högre temperatur, kring 10–12 grader, passa för att lyfta fram ytterligare aromdjup.
Vad är skillnaden mellan Vermentino och Grillo
Vermentino och Grillo är båda gröna druvsorter från Italien, men deras uttryck skiljer sig åt. Vermentino, främst odlad i Sardinien och Ligurien, ger ofta en ljus, örtig och citrusdriven karaktär, medan Grillo på Sicilien har en fylligare framtoning med inslag av tropisk frukt. Båda kan ha en viss mineralitet, men Vermentino upplevs ofta mer stramt och saltstänkt, medan Grillo får varmare, rundare drag i det heta sicilianska klimatet. De flesta Vermentino-viner betonar syra och elegans, medan Grillo kan ge en bredare fruktkropp och ibland högre alkoholhalt. Varje druva speglar sin region på ett tydligt och särpräglat sätt.
