Hur man kan resonera sig till vinets druvsort, ursprung, kvalitet och årgång (1.2)

Det är doften som ger mig mest information om vilket vin som döljer sig i glaset. Ibland är smaken faktiskt bara ett bekräftande av det som redan har avlästs från doften. Förra veckan gick jag igenom hur jag tolkade just detta vins färg. Om ni inte har läst det så gör det nu. Länk. Nu ska jag försöka att få ut så mycket information som möjligt av samma vins doft.

Vinets arom är medelintensiv, inte påtagligt aromatisk utan mer återhållet elegant och utan upplevd sötma. En mörk hallonton dominerar och följs upp av lakrits. Vinet ger mig ett ganska enkelt intryck, det vill säga att jag känner få aromer. Bland mina vänner kallar vi det internt för smal aromatik. Redan nu har jag fått oerhört mycket information. Jag hittar inga mineraltoner, vilket är något som jag alltid söker efter. Mineral kan i röda viner upplevas lite rostigt eller grusigt. Mineral är en eftertraktad arom och kan hjälpa till att spåra vinets geografiska ursprung. Mineralinslaget kan även ge ledtrådar om vingårdens topografiska läge och jordmån. Jag brukar dela upp vinets doft i primära, sekundära och tertiära aromer, detta är ett sätt att dissekera och få struktur på aromerna som annars kan upplevas som en enda doftupplevelse.

Primära aromer kommer ifrån druvan. Det är fruktiga och ibland florala toner som kan påminna om allt från körsbär till violer. Sekundära aromer uppkommer vid vinifieringen, det vill säga vinframställningen och den efterföljande fatlagringen. Dessa aromer kan exempelvis påminna om jäst bröd eller ek. Tertiära aromer utvecklas vid mognadslagring av det färdiga vinet i flaskan och kan upplevas som animaliska eller rökiga inslag. Jag börjar nu med att studera vinets fruktkaraktär. Det fanns inslag av hallon vilka inte kändes ljusa och aromatiska utan mer som en dov och mörk ton. Tillsammans med vinets avsaknad av sötma på doften och ljusa färg tyder det på ett pinot noirvin, ifrån ett svalt klimat. Den dova, lite mörkare frukten skulle geografiskt passa in i Pommard, en kommun i Côte d'Or i Bourgogne. Pommard har i regel lerigare jordar än de andra kommunerna för röda viner i Bourgogne vilket ger en dovare, något fylligare och mindre aromatisk frukt.

De kalkstensrika kommunerna i Bourgogne som exempelvis Chambolle-Musigny och Vosne-Romanée ger i regel ljusare och mer aromatiska viner. Att vinet kommer ifrån ett svalare klimat grundar jag på den låga upplevelsen av sötma i doften. Pinot noir ifrån Pommard brukar för mig även ge en upplevelse av mineral, men det är något som detta vinet inte uppvisar.

Jag fortsätter med att lufta vinet genom att snurra runt på glaset. En svagt brödkryddig arom träder fram när vinet stiger i temperatur. Den aromen kommer ifrån nya eller nästan nya ekfat, vinet är alltså lagrat på fat. Och antagligen inte amerikanska fat som ofta ger en ton av vanilj eller kokos. Vill man generalisera kan man säga att ju mer ekkaraktär en pinot noir har desto större chans att vinet kommer ifrån andra distrikt än Bourgogne. Men självklart finns det både ekiga Bourgogner och viner från Kalifornien utan minsta spår av ek. Vinvärlden är som bekant en evig källa till nya upplevelser och med många undantag från gängse ”regler”.

Nu vill jag ha fler bekräftelser på att det ligger en Pommard i glaset så jag söker efter toner av läder eller kött, vilket är jag ofta hittar i dessa viner. Här känner jag dock inga animaliska toner, tvärt om är vinet mycket rent i stilen. Så, jag kommer inte längre med doften och bestämmer mig för att det äntligen är dags att smaka och bedöma vinets karaktär i munnen.

Hur provningen fortlöper kan ni läsa om nästa måndag, då jag även presenterar vinet. Doften är en stor del av njutningen när man umgås med vin. Köp ordentliga vinglas och glöm inte att dofta ofta!