Buçaco från Alexandre de Almeida – långt, snyggt och gott!

Kanske är det Marcel Proust som bäst beskrivit känslan - längtan till en plats är oftast starkare än själva besöket. I mitt fall kan detta appliceras på Palácio Hotel do Buçaco i portugisiska Bairrada-regionen. Det gamla jaktpalatset byggdes under en tjugoårsperiod från slutet av 1800-talet och in i det nya århundrandet.

Buçaco skulle visa sig vara det sista som monarkätten i landet uppförde då såväl kungen som kronprinsen dödades vid ett attentat 1908, precis efter palatset var iordningställt. Under den korta republikanska period som följde, innan diktatorn Salazar tog över vid en militärkupp 1926, arrenderades palatset ut till Alexandre de Almeida som omvandlade det till ett lyxhotell med egen vinkällare.

Buçaco fick fortsätta existera även under Salazar om än under något ändrade förhållanden. Almeida var en pionjär inom landets hotellnäring och bordsvinsproduktion. Bara tanken han hade att buteljera bordsvin i kommersiellt syfte var nytt i landet där allt förutom de uppspritade vinerna såldes på bulk.

Buçacovinet har sitt ursprung i gränslandet mellan regionerna Bairrada och Dão. Den första buteljerade årgången var 1919 och Portugals första så kallade kultvin var ett faktum, långt före det som vunnit mycket mer berömmelse nämligen Barca Velha från Dourodalen.

Palatset Palácio Hotel do Buçaco

Idag produceras årligen ca 15 000 flaskor. Ingen vet exakt men Buçaco är sannolikt en mix av den främsta druvan i Bairrada, baga, och den främsta i Dão, touriga nacional. Vinet både jäser och lagras i stora gamla träfat, i vissa fall i upp till tre år. Det filtreras inte och tro det eller ej men flaskorna handtvättas med flodsand. Att traditionen är stark skvallrar etiketten om som inte ändrats sedan starten för snart 100 år sedan. Buçacovinet kan endast köpas på ett av de sex Almeidahotellen i Portugal och det finns fortfarande vitt och rött från mitten av 1940-talet att beställa i palatsets restaurang.

Varför vill man besöka Palácio Hotel do Buçaco? Är du en passionerad vinfantast finns det en stor sannolikhet du äger ett exemplar av ’The Great Vintage Wine Book’ av den tidigare chefen för Christie's vinauktioner den legendariske Michael Broadbent. Första utgåvan utkom för drygt 30 år sedan och blott två portugisiska bordsviner nämndes; Buçaco och Barca Velha.

Jag läste kommentarerna om gamla viner som provats på palatset och hur fullkomligen fantastiska de tycktes vara. Längtan att besöka var således etablerad och förutom vinet var det naturligtvis lockande att få ta del av den arkitektur som det gamla jaktpalatset ståtade med. Med överhängande risk för besvikelse att palatset inte skulle motsvara de under många år ackumulerade förväntningarna, besökte jag äntligen Buçaco för ett år sedan. Och tro mig; det var värt väntan!

Detaljerad arkitektur och trädgård samt en magnifik utsikt över hela regionen tack vare det höga läget är en upplevelse i sig. En bordsreservation i palatsets restaurang ser till att äventyret fortsätter. Valet av huvudrätt är givet - den lokala spädgrisen Leitão. Men innan dess provas den vita 2003 Buçaco, ett vin som fortfarande är livligt och förvånansvärt vitalt i sin framtoning. Traditionellt format men ack så bra.

Till spädgrisen serveras den röda 2001 Reservado. De mognande tonerna av plommon, rosor, jord, tobak och örter väller ur glaset. Jag får närmast känslan av traditionell Barbaresco och även smaken drar åt hållet då det är en rejäl tanninstruktur du bjuds på; dock uppbackad av frukt och en aningen rustik karaktär. Det är långt, det är snyggt, det är gott! Jag behöver knappast tjata mig till ett besök i paradiset som är källaren jag bara hört talas om.  Tiotusentals flaskor av blott Buçaco så långt ögat når. Ett vinöst himmelrike; en nationell kulturklenod. Tro mig; Buçaco är ett måste på din nästa Portugal-resa; vänta inte 15 år som jag gjorde.

 

Fotnot. Palace Hotel of Bussaco ligger ca 20 km från Coimbra och ungefär 200 km norr om Lissabon.

 

Skribent: Niklas Jörgensen