Älskade Grekland!

Rapporteringen om Greklands situation och usla ekonomiska läge är inte alltid återgivet särskilt nyanserat. Först nu, efter att media för ett par år sedan rivstartade med en närmast häxjaktsliknande och uppviglande rapportering, har det lugnat ned sig och man börjar förstå hur hårt sparpaketet har slagit mot den lilla individen. Det var visst ändå långt ifrån alla som låg på stranden hela dagen och kvitterade ut pension från sina 115-åriga mormödrar. Artikeln publicerades första gången 16 juni 2013.

Den grekiska vinindustrin är bra mer dynamisk än de flesta vet eller ens har kunnat ana. Tack vare tämligen köpstarka grupper av främst emigranter runtom i världen, USA företrädesvis, har man ändå kunnat exportera sina produkter med viss framgång. Men glöm retsina, glöm uttorkade och snipiga rödviner och förkovra dig hellre bland välgjorda och karaktärsfyllda viner där ursprunget fortfarande är en viktig del av uttrycket. Grekland har många inhemska druvsorter, flera av dem riktigt bra. Visst, du kanske aldrig hört talas om dem - eller för den delen ens vågar dig på att försöka uttala deras namn - men det kan vara värt att lägga druvnamn som agiorgitiko, assyrtiko, malagousia, moschopilero, robola och xinomavro på minnet.

Prova på hemmaplan

Få av de mest intressanta grekiska producenterna återfinns i Sverige, men tack och lov är åtminstone den främsta tolkaren av druvan assyrtiko, Santorinis stolhet, representerad på hemmaplan. Domaine Sigalas 2009 Assyrtiko (74138) kan beställas för 189 kronor och för det får du ett vitt vin som sannolikt inte smakar som något annat du provat. Citrusfrukter, en aning rökighet och en mineralkänsla som minner en del om den i Champagne. I gommen gör sig nästan en lätt sälta förnimbar. Det är fyllt med personlighet och charm men framför allt så är det ett fantastiskt bra matvin. Plötsligt blir det självklart vad du ska dricka till den där grillade svärdfisken som alltid dyker upp på menyn i Grekland.

Greklands motsvarighet till norditalienska nebbiolo måste ändå vara xinomavro [ksee-NOH-mah-wroh]. Från den välkända firman Boutari är det värt att prova toppvinet 2007 Naoussa Boutari Grande Reserve (84071) för 139 kronor i beställningssortimentet. Det är knappast en publikfriare på egen hand men återigen, grekiska viner är fortfarande producerade för att först och främst vara matvänliga. Ingen överdriven alkoholhalt, fina syror, lite kärv frukt, viss mognad och behaglig örtig ton. Prova den lätt kyld och karafferad i god tid till en grillad fläskbit i sommar.

Prova på plats

Du som åker till Grekland i sommar eller höst, bör söka några av de namn som tyvärr ännu inte står att finna i Sverige. Åker du till de Joniska öarna så är det främst Kefalonias stolthet du bör leta efter, robola. Druvan producerar ett vitt aromatisk och syradrivet vin från den gamla vulkanöns högre höjder och flera av rankorna är faktiskt oympade, det vill säga de har aldrig drabbats av vinlusen. Bästa producent är utan tvekan Gentilini som även gör en strålande torr röd på druvan Mavrodaphne. Jag skriver torr röd för Vinbankens äldre generation av läsare minns säkert de röda och söta vinerna på Mavrodaphne som hade en glansperiod i Sverige för några decennier sedan.

I regionen Peloponnesos som ligger öster om Aten, finner du intressanta och ekologiskt drivna Tetramythos. I närheten av områdets huvudstad Patras producerar man i mitt tycke, en av Greklands bästa viner på druvan malagousia. Aningen blommig men uppbackad av en mineralliknande syra. Så läckert. Sök även producentens fina agiorgitiko (rött vin) och deras black of Kalavryta (rött vin).

Slutligen, går resan till Kreta, kanske till Chania, så är du nära öns främsta vinproducent som gärna tar emot besök - Manousakis. Även om man är specialiserade på rhônedruvor så är vinerna fyllda av personlighet och är på inga sätt kopior av det franska originalet. Laurence Ferraud från den berömda Chateauneuf-du-Pape producenten Domaine de Pegau konsulteras. Manousakis serie som kallas Nostos är viner att prova på plats och ta med hem. Den främsta är utan tvekan deras Syrah, följt av en druvren vit Rousanne och deras röda vin med flera druvor, Alexandra's.

PS. Inläggets startbild är från ön Kefalonia och vid skördetid.

Skribent: Niklas Jörgensen