Öl i mars 2015 | Ale äger nyhetssläppet

Favoritmarkera

Systembolagets ölnyheter i mars visar upp något för alla smaker. Här finns såväl sött, som surt och beskt – ja, till och med salt. Trenden med suröl är anammad på riktigt och på hyllorna i de större butikerna packas upp några riktigt stygga provokatörer, om ni frågar tarmluddet. Även veteölen får stor plats bland nykomlingarna. 

I måndags den 2 mars var det säljstart för de lite enklare ölsorterna – såna som tillhör bassortimentet och ska finnas i minst ett halvår i varenda butik. På fredag 6 mars ställs exklusiviteterna upp. Här kan det bli läge för huggsexa bland ölnördar.

Recensionerna är listade under poäng, från ‘glöm bort-poäng 0’ till bästa rekommendationen och högsta betyg 5. Skalan utgår från smak, således är ingen hänsyn till ‘pris’ med i bedömningen.

ÖL 5 POÄNG

Beerbliotek Imperial Amber Ale (11855)
Beerbliotek, Göteborg, 39,90 kr för 330 ml
Det liksom knastrar bärnsten om’et. Det är knäck, bränt socker och torkad frukt inbäddad i en inte alltför påträngande beska. Alkohol? You bet! 9 procent, som är elegant borttrollade i paletten av smak. Ett experiment från ett experimentbryggeri vi aldrig tidigare testat maken till. Beerbliotek har gjort till sin grej att ständigt komma med nya recept och slänga de gamla. Det vore synd om det här ölet också blev en dagslända. Får vi be om ett undantag… (säljstart 6/3)

Founders Imperial Stout 10,5% (11367)
Founders Brewery, Minnesota, USA, 35,80 kr för 355 ml
Här släpps alla tänkbara mörka krafter lösa; kaffe, lakrits, bitter choklad och kavring. Det som saknas i det här sega drinkölet är kolsyra. Viskositeten tävlar med vilken helsyntetisk motorolja som helst i grava minusgrader. En svart skönhet att njuta i cognacskupa framför brasan med en brutal deckare, men utan störande slammer från bestick. Det här är inget matöl. (6/3)

Oppigårds/Amager Bridge IPA (11720)
Oppigårds, Hedemora, 25,90 kr för 330 ml
Pinfärsk kollaboration mellan byn Ingvallsbenning och Kastrup. Flygande start, kan man kalla Systemets beställning på 23 000 flaskor. Säger det mesta om förtroendet för Björn Falkeströms bryggarkonst. Och visst är ölet gott, med sin rondör och kraftiga bitterhet (IBU 70 är info för ölnördar – men det betyder tung beska). Amerikansk C-vitamin från Cascade, Centennial, Chinook, Citra samt Columbus – och så den obligatoriska Amarillo-humlen på toppen. Vi lyfter från Dala Airport, mellanlandar i Köpenhamn – och tar till slut mark nånstans i San Franciscotrakten. Utan pilotstrejk. Ungefär så smakar det. (6/3)

Bronze Age (11887)
Hof ten Dormaal, Belgien, 34,80 kr för 375 ml
Amerikanskt fantombryggeri (Stillwater Artisanal från östkusten) goes Belgium och knackar på i byn Tildonk. Resultat: en rakt igenom typisk belgare, med sura toner som precis klarar gränsen för magsaft – och som alltså inte är något nybörjaröl. Behöver rundas av, gärna några år, i källare.

Stödköp gärna! Hof ten Dormaal-bryggeriet eldhärjades svårt på Trettondagen, ölet är en månad försenat och grabbarna vid vörtpannorna behöver lite uppmuntran. (6/3)

ÖL 4 POÄNG

Nils Oscar Pandemonium (11337)
Nils Oscar, Nyköping, 28,80 kr för 330 ml
Doftar mycket friskt, nästan som ett lätt suröl, men i munnen fyller malt och kropp gomseglet med vind. En tilltagen alkoholhalt på 7,4 procent kan anas under ett täcke av karamelliga toner. Stilen kallas enligt upphovsmännen själva ”scotch ale”, men är vassare än i stort sett allt du hittar på pubar i Skottland. (6/3)

Ballast Point Fathom IPL (11476)
Ballast Point Brewing, Kalifornien, USA, 24,90 kr för 355 ml
Snyggt balanserad, ljus lageröl. IPL utläses India Pale Lager, en hybrid utan historia, eftersom det till skillnad från IPA (A står för Ale) aldrig bryggdes under brittiska imperiets tid. Bra bett i beskan, tydliga citrustoner och lite halmighet. Farligt lättdrucket för den jättetörstige, med tanke på alkoholhalten 7 procent. Eftersmaken är milsvid. (2/3)

Lervig Brewers Reserve White IPA (11864)
Lervig Aktiebryggeri, Norge, 28,50 kr för 330 ml
En ärlig, rak, tämligen besk IPA med inte alltför bråkiga inslag av vete. Det belgiska får hålla sig undan för det amerikanska. Inget tjafs, inga konstigheter. Gott, ärligt, tryggt köp som får det helnorska betyget VG. (6/3)

The Czar Imperial Stout (11724)
Avery Brewing, Colorado, USA, 100,60 kr för 650 ml
Lätt rökig och tungt örtig, becksvart historia med massor av outjäst socker som ger en melassig ton. Alkoholen ligger för 2014 års upplaga på 8,5 procent, vilket låter väl tilltaget – men är måttligt i det här fallet. “Tsaren” har genom historien varit tyngd av alkohol på mellan 10 och 13 procent. Priset är däremot tämligen oblygt. Mår mycket bra av att få vila under sin kapsyl ett tag. (6/3)

Brooklyn Black Chocolate Stout (11518)
Brooklyn Brewery, New York, USA, 24,30 kr för 355 ml
Redan prislappen gör att man hajar till – och det som finns inuti flaskan gör ingen mindre glad. Inte samma intensitet som Tsaren här ovan, men utmärkt svartkonst av det hippa NY-bryggeriet. Sött och chokladigt för sockergrisarna, mycket (10%) alkohol för yrseljägarna. Servera till kladdkakan (med hallonsylt och vispgrädde) på nästa kalas och du kommer att få kredd som innovatör. (6/3)

Terrapin Moo-Hoo Chocolate Milk Stout (11407)
Terrapin Beer Co, Georgia, USA, 24,90 kr för 355 ml
Doften av mjölkchoklad är nästan skrattretande. O’boy med tillsats av öl? Nja, det är faktiskt öl med tillsats av mjölk. Mörk, småsöt, mild chocolate milk stout. Välgjort i sin genre, men svårt att begripa sig på. Lite som tolvtonsmusik. Det vill verkligen till att man gillar stilen, annars går det här ölet fetbort. Knappast något du drar i dig en halvliter av, för att du är törstig och sugen på en pilsner. (2/3)

Mikkeller Peter, Pale and Mary Gluten Free (1206)
De Proefbrouwerij, Belgien, 24,90 kr för 330 ml
Namnet är en skojig parafras på den amerikanska trion Peter, Paul & Mary som sjöng protestsånger mot krig, rasism och annat elände på 60-talet. Ett veteöl utan vete, lite blekt i både doft och smak för att vara tillverkat av danske fantombryggaren Mikkeller – men glutenintoleranta får här något gott att bita i. (2/3)

bier

ÖL 3 POÄNG

Vieille Ville Saison (1438)
Birrificio del Ducato, Italien, 33,20 kr för 330 ml
Myten om att italienare bara brygger blask (Nostro Azzurro, Peroni etc…) tar nog ytterligare en tid att radera ut, men öl som det här hjälper till att sudda. Ett schysst suröl som inte kräver expertkunskaper av konsumenten för att kunna gillas. Bryggeriet håller till utanför Parma, bland ostar och skinkor. Passar bra till både antipasti och alpmat som korv och surkål. (2/3)

Ritterguts Gose (11977)
Ritterguts Gose, Tyskland, 37,50 kr för 500 ml
Inget öl du gosar med hursomhelst. En ton av surkål sveper in hela ansiktet. Verkligen en doft att ifrågasätta. I munnen drar en syrlig sälta till i kinderna, ungefär som en sån där rödsvart döskalle, plockad från lösgodisbaren. Namnet Gose lär emanera från Goslar, utanför Leipzig i gamla Östtyskland. Säregen stil, första flaskan uppskattas förmodligen endast av nedgrottade nördar. Men det här kan vinna i längden även hos normalkonsumenter. Passar givetvis perfekt till surkål. (6/3)

Coppersmith’s White IPA (11326),
Coppersmith’s Brewery, Västerås, 28 kr för 330 ml
Litet Västeråsbryggeri, okänt för de flesta utanför gnällbältet, har gjort ett 50/50-öl på korn och vetemalt, kallat vete-IPA. Vi hamnar mycket riktigt nånstans mittemellan traditionell IPA och Weissbier – en trevlig upplevelse, som kostar lite i mesta laget. (2/3)

Innis & Gunn Irish Whiskey Finish (11958)
Innis & Gunn, Skottland, 26,40 kr för 330 ml
Skotska premiumbryggeriet IG simmar den korta biten över irländska sjön och hämtar whiskyfat med -ey på slutet (irländsk stavning av whisk…ey). Ingen rök, bara diskret torkad frukt och – liksom i de övriga, välbekanta Innis &Gunn-brygderna – massor av sötma. Betyget för IG blir snudd på VG. (6/3)

Brewdog vs Weihenstephan Pale Ale Weizen (11816)
Brewdog, Skottland, 34,90 kr för 330 ml
Weizen betyder veteöl, traditionellt med låg beska och hög syrlighet. Men skotska Brewdog kör på i egna, upptrampade humlespår och vetekänslan får ingen chans att lysa. Weihenstephan är världens äldsta fungerande bryggeri, grundat 1040, det vill säga 22 år före slaget vid Hastings. Så lite mer respekt för historien hade varit på sin plats. (6/3)

Brewdog Russian Doll Mix (11627)
Brewdog, Skottland, 121,60 kr för 1320 ml
Brewdog har tidigare utbildats oss i ölkunskap med olika fyrväpplingar; samma öl fast fyra olika jästsorter. Och samma öl fast fyra humlesorter från olika kontinenter. Oklart vad man vill lära oss med sin Russian Doll mix (förutom att mer alkohol ger mer yrsel). Den ryska Brewdog-matrjosjkan innehåller en beskedlig pale ale, en starkare IPA, en ännu starkare dubbel-IPA och en riktigt fläskig Barley Wine, med stor maltighet och kropp. Skulle hellre köpa fyra ex av det sistnämnda hardcoreölet och avstå de övriga tre. (6/3)

Sigtuna Organic Ale (1547)
Sigtuna Brygghus, 20,90 kr för 330 ml
Sigtuna har flera gånger bevisat att man hittat nyckeln till gåtan ekologiskt+välsmakande+rimligt i pris. Här har vi en trevlig ale som inte busar, men heller inte är helt flat. Bra maltighet och fin beska som hänger I ett tag. En “allmennelig ale”, skulle danskarna sagt. (2/3)

Stiegl Weisse (11495)
Stiegl Brauerei, Österrike, 22,40 kr för 500 ml
Faktiskt en rätt härlig doft av citrus, koriander och syrliga karameller. Ett mycket snällt veteöl för den som inte är van vid genren. Ingen stickighet, ingen bråkig syra, inga ilningar I tänderna. Å andra sidan saknar ölet personlighet. Lite för mesigt att gå i spinn för. (2/3)

Adnams Southwold Crystal Rye IPA (11444)
Adnams Brewery, England, 23,20 kr för 330 ml
IPA på råg är inte vanligt, men det här humliga (amerikansk) ölet har fått sig en dos av ljus rågmalt. Bra beska balanserad med citrus och lite krämig kolasmak. Lång och angenäm eftersmak.

ÖL 2 POÄNG

Zure van Tildonk (11846)
Hof ten Dormaal, Belgien, 89,70 kr för 750 ml
En doft som domineras av potatisavkok från storkök. Svår start för näsan. Därefter kommer alla andra överkokta grönsaker du kan tänka dig. Slutsats: ett alltför dyrt, mycket komplicerat och sannolikt ofärdigt specialöl, som vänder sig till … bryggare? Det är sånt här branschen själv kan stå och humma över i timmar, men sannerligen ingen enkel refräng för en bred publik. (6/3)

El Conquistador Session IPA (1602)
Mission Brewery, USA, 21,70 kr för 355 ml
Ännu en IPA, tar de aldrig slut…
Här med massor av grapefrukttoner – till och med det beska pektinet finns med i doften. Intrycket blir mera grape än öl – var det verkligen meningen? (2/3)

Carlsberg Hof (1389)
Carlsberg Sverige, Falkenberg, 12,90 kr för 330 ml
Vi som hade för oss att Carlsberg Hof redan fanns på Systemet trodde uppenbarligen fel. Nyheten är att ölet är ekologisk. Det smakar som det brukar på Kongens Nytorv – en enkel törstsläckare med lite sötma, diskret beska och kort eftersmak. Passar bäst till en röd pölse. I princip varenda en av landets 427 Systembutiker har köpt in 432 burkar – utom Strömstad, som tagit hem 2 808. Siffror som är betydligt mer fascinerande än ölet i sig. (2/3)

ÖL 1 POÄNG

Pistonhead Kustom Lager (1454)
Spendrups, Grängesberg, 12,30 kr för 330 ml
Doften av trädgårds-spa (badskum och syrenberså I oskön blandning) är irriterande. Ett syntetiskt öl som känns helt överflödigt, hur ekologiskt det än må vara. Bryggt av Spendrups varumärke Brutal Brewing, det som har en döskalle-etikett. Den här etiketten är till och med självlysande i mörkret. Synd att ölet är allt annat än lysande. (2/3)

Nordic (11477)
Gamla Slottskällan, Uppsala, 20,40 kr för 330 ml
Tonen av äktsvensk koskit är lite för påträngande för att ölet ska gå hem. Det kan vara priset för eko-märkningen (hur många bryggare suckar inte uppgivet över problemet att få ekologiska råvaror att smaka lika gott som konventionella?). Uppsalabryggeriet gör betydligt snyggare grejer i sin ölfabrik. (2/3)

Öl 0 POÄNG

Hanssens Oude Gueuze (11146)
Hanssens Artisanaal, Belgien, 69,90 kr för 375 ml
En renodlad vinprovare hade skrikit “korkdefekt!”, men ölet har fler felsmaker än så. Visst är det surt, nästan så att man vill svälja det via nåt slags genväg, utan att behöva passera några smaklökar. Gueuze kan vara fantastiskt, men det här är rent motbjudande. Inte ens den skäggigaste av ölnördiga hipsters kan låtsas att det här är ”intressant” eller ”välgjort”. Om resten av batchen smakar lika illa som den här flaskan är det fel på hela klabbet. Ta bort! Ta bort!! (6/3)

Författare: Thomaz Grehn

Lämna ett svar

  1. 21 februari 2016

    “Det kan vara priset för eko-märkningen (hur många bryggare suckar inte uppgivet över problemet att få ekologiska råvaror att smaka lika gott som konventionella?)”

    Vilken idiotisk kommentar.