Vilda viner och naturviner – moderna beskrivningar för traditionell vinmakning

Favoritmarkera

Någon tycker att det luktar gödsel. En annan säger färskpressad must. Vi talar om naturvin, eller om man vill – vilda viner. Båda namn för vin som tillverkas med ett minimum av svavel, bland annat och precis så som vin tillverkats av många sedan länge. 

De som varit med ett tag säger förmodligen traditionell vinmakning.

Tillbaka till beskrivningen av naturvin. Vi talade om gödsel alternativt, färskpressad must. En tredje tycker att det är det godaste som gjorts sedan Dom Perignon ska ha upptäckt att dubbeljäst vin smakar fantastiskt.

2015 gjorde radioprogrammet Meny ett avsnitt som hette ”Naturvin – det nya heta eller skräp?” I avsnittet medverkade ett gäng entusiaster som var helt för naturviner samt vinkritikern som inte var särskilt imponerad utan tyckte att vinerna var överskattade och försumbara.

Två år senare skrev Vinbankens Cruz Liljegren, om naturvinsfenomenet i artikeln ”Mer om naturvin” . I artikeln förklarar han tillverkning och vad som framförallt inte gör ett naturvin. Samma år, 2017, slog naturviner igenom på riktigt i Sverige.

Hypen låg i luften och Nadja Karlsson, på Spritmuseum i Stockholm, höll naturvinsprovningar på löpande band och de verkade aldrig förlora i popularitet. Samma intresse kunde man se runtom i landet och det öppnade vinbar efter vinbar vars vinlistor skiftade i orangea nyanser av så kallad vildjästa druvmuster. Trots kritikers invändningar var vinerna här för att stanna och de har sedan dess vägrat viftas bort som odrickbara experiment av hippies, för hippies.

naturviner-provning-med-kumlien-vinbanken

Emanuel Kumlien håller, bland annat, natursvinprovningar för intresserade deltagare.

Vilda viner, då och nu

Men vad har hänt med naturvinerna sedan genombrottet runt 2015. Har vinerna blivit bättre eller förändrats och i så fall hur och finns alls en linje, som man skulle kunna peka på som en gemensam nämnare i naturvinernas smakstil?

För att ta reda på mer går jag går på en vinprovning (januari 2018) med namnet ”Wild wines”. Provningen leds av Emanuel Kumlien, kunnig sommelier som precis tagit WSET Diploma vilket är certifieringen innan Master of Wine.

Emanuel förklarar att termen ”naturvin” inte betyder någonting. Faktiskt ingenting alls. Då ingen, främst vinmakare, inte har kommit överens om vad naturvin betyder och hur de i så fall kan certifieras. Alla har olika associationer till ordet ”naturligt” och som läget är nu är det upp till var och en att välja var gränsen går.

– Det finns inget motsatsförhållande mellan ”naturliga” och ”konstgjorda” viner, som de konventionella vinerna i så fall skulle vara, säger Emanuel Kumlien.

Han lägger till att ordvalet konstgjord är mindre lyckat,

– Det fundamentala motsatsförhållandet är mellan kvalitet och volym. Att prata om industrivin kontra hantverksvin är en indelning som beskriver det tydligare. Alla hantverksviner kan sägas vara ”naturliga” i någon mening. ”Vildviner” är hantverksviner med tydliga ”funky” toner, exempelvis orangevin.

Man kan konstatera att samma förutsättningar gäller för alla vinproducenter, oavsett natur eller inte, som siktar på att vara lata i vineriet. Det här med att vara lat är ett argument som många av de så kallade naturvinsodlarna säger sig vara. För att vara lat i vineriet krävs extremt hårt arbete ute i vingården. Men ibland räcker inte ens det.

Exakt samma ord har jag hört från franska naturvinmakerskan Claire Naudin från Domaine Naudin-Ferrand i Bourgogne. Under en provning berättade Claire om hur hon tillsammans med sitt team stoppat jäsprocesser, buteljerat, och ingripit i produktionen mitt i natten ibland. Allt för att förhindra att vinet blir något helt annat än önskat. Så, för att göra ett “okontrollerat” vin krävs minst lika stor, om inte mer, kontroll.

I själva vineriet måste hygienen vara oklanderlig och trots att det romantiseras om källare som inte städats sedan digerdödens härjningar så måste det vara välstädat. Allt för att de kemiska processerna ska ske som önskat och resultera i naturlig magi.

”Cleanliness all the way”, minns jag att Jamie Marfell, vinmakare på Stoneleigh Vineyards i Nya Zeeland sagt under en lunch.

På samma provning sa Marfell att,  ”det måste vara rent hela vägen, från druva till buteljering. Bara då jag kan vara en tillbakalutad vinmakare utan att behöva lägga mig i alla de händelser som pågår 24-7 i vineriet”.

Hypen låg i luften och Nadja Karlsson, på Spritmuseum i Stockholm, höll naturvinsprovningar på löpande band och de verkade aldrig förlora i popularitet. Samma intresse kunde man se runtom i landet och det öppnade vinbar efter vinbar vars vinlistor skiftade i orangea nyanser av så kallad vildjästa druvmuster. Trots kritikers invändningar var vinerna här för att stanna och de har sedan dess vägrat viftas bort som odrickbara experiment av hippies, för hippies.

Naturvinsprovning

Tillbaka till vinprovningen i Vasasatan. Vi provar oss igenom fem viner, det ena läckrare än det andra. Några är inte uttalade ”naturviner”, dom marknadsför sig inte så. Jag frågar Emanuel varför,

– De flesta viner över, säg 140 kronor på Systembolagets hyllor, skulle kunna kalla sig ”naturviner” om de så önskade, eftersom de sannolikt är mer hantverksmässigt tillverkade och termen inte är lagligen definierad, säger Emanuel Kumlien. Men producenterna basunerar inte ut att det är så de jobbar eftersom det är självklart för dem och oväsentligt för deras kunder. Kontentan är att det handlar om vad producenten själv anser är naturligt och att det därför beror på hur de vill presentera sig.

Vid vin nummer fyra har alla ”oooh” och ”aaaha” förbytts i kommentarer som ”ska det dofta så här” och ”måste vi dricka vinet”.

– Detta är ett perfekt exempel på att vildviner, som jag föredrar att kalla dom är en vinstil som inte på något sätt är konsekvent. Inte minst eftersom vinerna helst inte ska innehålla svavel vilket förkortar deras hållbarhet, förklarar Emanuel.

Emanuel berättar att sist han smakade vinet, en flaska av exakt samma årgång från samma leverans, för ett halvår sedan smakade det utmärkt. Nu har det blivit vinäger och doftar aceton.

Vad gör jag om jag får ett sådant vin på krogen? frågar jag,

– Skicka ut det. Det går inte att dricka och det spelar ingen roll att sommelieren insisterar att vinet har en ”funky” ton som ska vara där, svarar Emanuel.

Vi avslutar med ett vin som både doftar och smakar riktigt ”vilt” och rent, om man så vill.

Då kommer frågan: Blir ett vin bättre, eller rentav mer hälsosamt, när det inte kommer i kontakt med fler tillsatser än nödvändigt?

– Att ett vin skulle bli mer hälsosamt om det framställs utan tillsatser eller processämnen är en myt då den största hälsofaran i vin är och förblir alkohol. Där gör dessa ämnen varken till eller från. Har man använt sig av tillsatser är det för att man anser det vara nödvändigt.

– Om vinerna blir bättre utan några som helst tillsatser är svårt att säga, allt beror på vad man själv har för smakpreferenser, avslutar Emanuel.

Men oavsett vilken smak man har är det miljön som vinner mest på ”naturtrenden” , den just nu trendigaste sättet att framställa vin på.

Vinbönder och vinmakare från hela världen rapporterar om hur vinrankorna och hela vingårdar mår bättre överhuvudtaget efter att de börjat arbeta mer dedikerat ute på fältet. Oavsett om det är tillverkat under premisserna ekologiskt eller biodynamiskt. Bara det är ett synnerligen gott skäl att lägga fördomarna åt sidan och ge de vilda vinerna och de andra som är samma men inte basunerat ut natur, en chans.

Amalias tips på naturviner att prova i Systembolagets sortiment

1. Bruant Brut Nature (72742), Alta Alella, Cava Spanien, 229 kr
Frisk, torr och krispigt syrlig av gröna äpplen i doft och smak.
2. Mosel Riesling Kabinett Trocken 2015 (74702), Sybille Kuntz,Tyskland, 229 kr
Torr och frisk av gula äpplen och kvitten.
3. Merla 2015 (71740), Alta Alella, Alella Spanien, 259 kr
Toner av mörka, röda frukter och bär samsas med aningen vanilj och välintegrerade tanniner.
4. Trenzado 2016 (99115), Suertes del Marques, Teneriffa Spanien, 185 kr
Frukt och mineraler i perfekt balans. Torr, len, smak av gula frukter och en doft av solvarm frukt och jord!

Naturvin på restaurang

Håll utkik efter viner från producenterna Domaine Naudin-Ferrand och Matassa.

Text och bild: Amalia Gonzalez Stöckel

Kommentera