Fördjupning: 2017 i Bordeaux och om årgångens karakteristik

Även om Bordeauxs rykte och vinernas ojämförbara smak till stor del grundar sig på områdets geografiska läge så påminner även årgång 2017 om vilka brutala risker vinodlarna måste hantera - och vara beredda på. .

Källa: Professor Laurence Geny och Doctor Axel Marchal vid ”Institut des Sciences de la Vigne et du Vin de Bordeaux”, oenologiska forskningsenheten, vid universitetet i Bordeaux) tillsammans med V. Lavigne-Cruege*, E. Guittard*, N. Danede*, C. Baz*, L. Riquier* och Ph. Pieri**

*Institute of Vine and Wine Sciences of Bordeaux
University, Oenological Research Unit
** Institute of Vine and Wine Sciences of Bordeaux
University, UMR 1789 Functional Ecophysiology and Genomics of the Vine, INRA (the French National Institute of Agricultural Research)

Fritt översatt av Johan Magnusson, april 2018.

Även om Bordeauxs rykte och vinernas ojämförbara smak till stor del beror på dess geografiska belägenhet så påminner årgången 2017 om vilka brutala risker man spelar med inom vinodlingen. Den här årgången kommer länge att bli ihågkommen för frosten som slog till sent i april som orsakade skador på närmare hälften av den potentiella skörden. Som så ofta är fallet så var den inte bara allvarlig utan den drabbade de olika områdena väldigt ojämt där den å ena sidan undvek hela appellationer medan den i andra områden såg till att vissa egendomar inte fick någon skörd alls. I detta sammanhang av stor heterogenitet skulle det vara en illusion att tro att en årgångsrapport skulle kunna beskriva varje enskild situation.

Den mycket ovanliga väderleken 2017 ändrar dock inte de fem villkoren för en framgångsrik rödvinsårgång i Bordeaux där framgångsfaktorerna är följande:

1) och (2) – En tidig och relativt snabb blomning och fruktsättning med väder som är tillräckligt varmt och torrt för att säkerställa pollinering och göra druvan mottaglig för parallell mognad.

3) Under en torr och varm julimånad uppstår en succesiv vattenbrist vilket hjälper till att sakta ner och slutligen helt stoppa vinrankans utveckling/tillväxt, vilket är särskilt bra under véraison (färgförändringen). Om det inte blir torrt och fint väder förrän i slutet av mognaden, är det till större fördel för Cabernetvinerna än för Merlotvinerna.

(4) Fullständig mognad av de olika druvsorterna tack vare torrt och varmt (men inte överdrivet) väder i augusti och september.

(5) Fint (torrt och medelvarmt) väder under skörden vilket gör det möjligt att skörda vid optimal mognad utan att riskera utspädning eller röta.

Den milda väderleken i februari och mars 2017 ledde till en tidig vegetativ tillväxt hos vinrankan. Den låga regnmängden och det signifikanta solskenet under den tidiga våren främjade vinrankans tillväxt vilket orsakade desto större skada vid fyra frostnätter i slutet av april. Det särskilt varma vädret i maj ledde till en tidig, snabb och jämn blomning i de vingårdar som inte drabbades av frost. Stormiga perioder sent i juni försenade den gradvisa uppkomsten av ”vattenstress” trots en exceptionellt torr sommar utan alltför överdrivet höga temperaturer före sista veckan i augusti.

(Med ”vattenstress” menas jordens förmåga att behålla eller göra sig av med vatten, dvs själva genomsläppligheten. Vinrankor mår bra av att inte ha tillgång till för mycket vatten vilket ger druvorna mer koncentration. De mår helt enkelt bra av underskott. Klimat och väderförhållanden avgör hur jordmånen uppträder och hur den utvecklar sin ”vattenstress”). Väderleken försämrades tidigt i september vilket medförde oro för att storskalig grå-röta i de röda vinerna. Dock så räddade lyckligtvis en anticyklon Merlot-druvorna på sent mognande jordar och Cabernet-sorterna att avsluta sin mognadsprocess på ett mycket fördelaktigt vis (en anticyklon är ett vädersystem med högt atmosfärstryck i mitten, kring vilken luften sakta cirkulerar medurs (norra halvklotet) eller moturs (södra halvklotet). Anticykloner är förknippade med lugnt, fint väder. Man kan på ett enkelt sätt kalla det för ett högtryck).

De gröna druvsorterna mognade mycket tidigt och de lyckades behålla sin syra och aromatiska fräschör. För de söta vinerna så resulterade varierande blöta och torra perioder i att ädelröta spreds och därefter en koncentration av druvorna.

Trots att de fem omständigheterna för en stor årgång inte infriades 2017 så var det ändå möjligt i områden som inte frostdrabbades, att producera djupt färgade, fruktiga och smakrika röda viner med god lagringspotential. Därför skulle det vara ett misstag att hoppa över den här årgången. Årgången är utan tvekan mer heterogen än 2015 – och dessutom ännu mer heterogen än 2016 – men man kan ändå hitta många bra viner.

Kallt och torrt i januari, därefter milt och blött i februari och mars medförde en tidig knoppning.

Efter en månad med nästan vårlika omständigheter i december 2016 så återkom de låga temperaturerna i januari 2017. Just den här januarimånaden blev en av de kallaste under den senaste 25-årsperioden likväl som en av de torraste med en nederbördsnedgång om hela 78 %, vilket ju följde decembermånades nedgång (Bild 1 och 2, Tabell 1). Vintervädret varade dock inte länge och termometern steg varaktigt i februari och mars. De här två månaderna blev milda och regniga med temperaturer som var 1.5 till 3°C över det vanliga. Dock var det ett underskott i antalet soltimmar med ungefär 15 % mot det normala. Regnmängden var jämförbar med de senaste 30 årens genomsnitt (Bild 1 och 2, Tabell 1) men det var inte tillräckligt för att kompensera avsaknaden av regn i december och januari.

De första tecknen på att rankan började sin tillväxt igen (utvecklade knoppar) kom den tredje veckan i mars. Genomsnittdatumet för knoppningen var den 28 mars vilket är att jämföra med 2016, 2014 och 2011 (Bild 4).

April: en kontrastrik månad markerad av en historisk frost

April kommer länge att bli ihågkommen för den frost som slog till den 20 och 21 april, och sedan också den 27 och 28 i samma månad vilket förstörde 30–50 % av volymen i årgång 2017. April karakteriserades också av särskilt mycket solsken (97 timmar mer än det 30-åriga genomsnittet), låga nederbördsmängder (-72%) och maxtemperaturer som låg 2°C över det normala (Bild 3, Tabell I). Dag- och nattemperaturerna under de två första veckorna i april var mer milda än vanligt praktiskt taget varje dag med toppar på 24-28°C – men dessa toppar var ändå lägre än 2005. Knoppningen inträffade sent i mars och nådde stadiet med 3 – 10 utvecklade blad efter en särskilt stark lövsprickning (närmare 10 cm från skotten) mellan den andra och tredje veckan i april.

Olyckligtvis började nattemperaturerna falla ordentligt, med början den 16 april, och stannade under säsongsgenomsnittet nästan varje natt fram till den 30:e. Det blev minusgrader den 20 och 21 april, och därefter också den 27:e och 28:e. En skyddad termometer noterade en temperatur om -2.9°C i Pessac-Léognan den 27:e. På grund av vind noterades temperaturer under -5°C i Médoc och i Entre-deux-Mers. Frosten orsakade enorma skador, jämförbara med 1991. I vissa fall blev inte enbart skotten förstörda utan även ”de sekundära knopparna” vilket hindrar en ny start för den vegetativa tillväxten hos rankan. Hela situationen var väldigt heterogen. Medan vissa egendomar förlorade hela skörden blev andra, särskilt på norra Médoc-halvön, inte alls drabbade.

Snabb och tidig blomning tack vare nytt vårväder i maj månad

Som kontrast till 1991 så befrämjade ett snabbt väderomslag tillväxten hos vinrankan. Det var dock nödvändigt att vänta åtminstone två veckor för att se de första tecknen på detta.
Huvuddragen för maj 2017 var rikligt med solsken, mindre än vanligt med nederbörd (även om det förekom ett flertal åskväder) och en genomsnittstemperatur som låg 2°C över det normala. Det blev två vädertoppar där en av dem var särskilt lång från den 24 till den 29 maj, med tre dagar i rad med över 30°C, precis jämförbart med rekorden som sattes 1992 och 2001.

I vingårdar som inte drabbades av frosten så såg man den första blomningen precis efter denna värmeperiod och genomsnittsdatumet för blomningen kom att inträffa den 30 maj vilket i praktiken är två veckor tidigare än föregående år men inte så tidigt som 2011. Blomningen spreds över tio dagar i en mycket fördelaktig väderlek. Fruktsättningen var också snabb och jämn och den avslutades i referensvingårdarna den 8 juni.

För de vinrankor som frosten besparade, så infriades de två första omständigheterna för en god årgång, dvs en snabb blomning och fruktsättning. Överlag så var mognaden jämn och uniform med lite coulure.

Vissa vingårdar som blev drabbade av frosten behövde lång tid på sig för att komma igång med sin vegetativa tillväxt igen. Vegetationen var extremt skiftande mot slutet av maj månad beroende på hur tuff frosten varit och i vilket skick rankan befann sig i. De mest utvecklade sidoskotten hade så många som 8 utvecklade blad. Druvklasar var redan synliga i samma skede som sidoskotten från den andra knoppningen i vissa vingårdar medan vegetationen knappast hade hunnit starta upp igen i vingårdar som var hårt frostdrabbade.

Väderleken var definitivt sommarlik i juni med mycket solsken (46 timmar mer än vanligt) och väldigt höga genomsnittstemperaturer. Juni 2017 blev faktiskt den tredje varmaste junimånaden sedan 1959, nära 2005 men långt bakom 2003. Temperaturerna förblev höga, utom för perioden mellan 3 och 7 juni, och de kulminerade i slutet av månaden i en värmevåg från den 19 till 22 med temperaturer som nådde över 36°C. Dock regnade det för första gången på året mer än genomsnittet. Men nederbörden var ändå heterogen på grund av det faktum att det förekom häftiga oväder i början och slutet av månaden (Bild 5, Tabell II) vilket stoppade vattenstressen att avstanna (Bild 6).

Vinrankans tillväxt och druvklasarnas utveckling var extremt snabb. Sent i juni varierade storleken druvorna på rankor, som inte drabbats av frosten var storleken på druvorna varierande, från ärtstora på de senast mognande platserna till slutna klasar i det tidigast mognande. I de frostdrabbade vingårdarna hade genomsnittsklasen i fruktsättningsfasen en mycket ojämn utveckling.

En exceptionellt torr sommar hjälpte inte ”vattenstressen/vattenunderskottet” att komma igång tillräckligt tidigt

Månaderna juli och augusti lämnade intrycket av höstlig kyla efter sig. Det var särskilt sant för juli som hade färre soltimmar än en vanlig septembermånad. Genomsnittstemperaturen var något högre än det normala tack vare några få väldigt varma dagar men mest på grund av markerat milda nattemperaturer. Denna påtagligt minskade skillnaden mellan dag- och nattemperaturer bidrog till ökningen i minimitemperaturen. Nederbörden var å andra sidan mycket återhållsam (- 54%). Trots ett påtagligt vattenunderskott under vintern och våren och praktiskt taget avsaknad av regn i juli så skapades vattenreserver i jorden av de häftiga regnen i juni och försenade ankomsten av vattenstress. Avsaktandet och därefter det totala stoppet av vinrankas tillväxt infann sig inte, som man hade hoppats på, förrän början av färgförändringen (véraison) i den andra tiodagarsperioden i juli (Bild 6).

I vingårdar som inte drabbades av frosten, spred sig färgförändringen över två veckor och genomsnittsdatumet noterades till den 30 juni (Tabell II) vilket är tio dagar tidigare än normalt. Mild väderlek i kombination med avsaknad av vattenstress var dock fördelaktigt för vinrankor som hade skadats av frosten och det verkade som att de skulle komma ikapp med de vingårdar som slapp frostskadorna. Medelstadiet för druvornas utveckling sent i juli kan betecknas som ”outvecklade klasar”. Véraison (färgförändringen) infann sig två veckor senare.

Period Blomningens topp Färgförändringens topp
1996-2016 3 juni 6 augusti
2010 9 juni 9 augusti
2011 17 maj 21 juli
2012 11 juni 12 augusti
2013 18 juni 22 augusti
2014 7 juni 13 augusti
2015 5 juni 6 augusti
2016 11 juni 7 augusti
2017 30 maj 30 juli

Augusti blev mindre mulen än juli utan att vara riktigt sommarlik. Tack vare en väldigt varm inledning och avslutning så hamnade genomsnittstemperaturen över det normala och jämnade ut för två veckors ganska kylslaget väder mellan den 5 och 20 augusti. Nederbörden förblev låg och åtföljdes av ett 47%-igt underskott av sol jämfört med månadsgenomsnittet (Tabell I). Avsaknaden av regn medförde gradvis att vattenunderskott uppstod, med en intensitet att jämställa med 2016, men med tio dagars försening (Bild 6).

Stoppet av den vegetativa tillväxten tillsammans med ett tillräckligt vattenunderskott före färgförändringen (véraison) noterades istället först efter färgförändringen, vilket var för sent. Därför uppfylldes inte den tredje förutsättningen för en stor rödvinsårgång, med undantag för de mest väldränerade jordmånerna.

Regn tidigt i september påskyndade skörden

Början på mognaden infann sig under de två första veckorna i augusti under en tämligen sval väderlek, särskilt nattetid. Detta medförde att färgpotentialen kunde börja utvecklas, medan det begränsade utvecklingen av aromer och syror i druvorna.

Efter de mycket varma dagarna sent i augusti så ändrades väderleken brutalt tidigt i september. Återkommande atmosfäriska störningar pågick fram till den 16 september och åtföljdes av svala temperaturer, vilka förstärktes av fler molntäcken än vanligt. Det regnade också mer eller mindre varje dag under den här perioden, vilket i praktiken innebar 5–8 dagar mer än vanligt i september, med en ackumulerad regnmängd som ibland uppnådde 30 mm (Bild 8).
Medan genomsnittstemperaturerna för månaden kan jämföras med september 2015 så var genomsnittet för maxtemperaturerna cirka 1-2°C under det normala (Tabell II). Man får gå tillbaka till 2001 eller till mitten av 1990-talet för att finna så låga maxtemperaturer i september. Vädret var grått, svalt och regnigt de 18 första dagarna i månaden och det var under inga omständigheter det typiska sensommarväder som är så gynnsamt för fullbordandet av mognaden för de olika druvsorterna för röda viner.

Skörden av druvorna för de torra vita vinerna började i Sauternes den tredje veckan i augusti, en rekordtidig premiär hos vissa egendomar. Skörden var också en av de tidigaste under det senaste decenniet i Graves och Pessac-Léognan. Skörden började med plockningen av Sauvignon Blanc under solig himmel sent i augusti och avslutades i mitten av september med den senast mognande Sémillon (Tabell III, Bild 9). Sval väderlek i mitten av augusti befrämjade mognaden medan den behöll fräschören och den potentiella fruktigheten. Medan temperaturerna var högre mot slutet av månaden så hade druvorna redan hunnit plockas, eller skulle precis plockas, så deras sammansättning påverkades inte. Nederbörd i början av september orsakade utbrott av gråröta på vissa platser. Detta påskyndade skörden men överlag var druvornas tillstånd mycket god. Balansen i druvorna motsvarade de främsta årgångarna med perfekta tillfredställande sockernivåer, hög syranivå och en väldigt lovande aromatisk potential (Tabell IV). Å andra sidan så var volymerna markant lägre än 2016, mest påverkat av effekterna efter frosten i april.

Tabell III
Skördedatum för druvor för de torra vita vinerna i Graves-området i 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017
Sauvignon Blanc Sémillon
2011 22 - 31 augusti 1 - 5 september
2012 3 - 10 september 10 - 18 september
2013 10 - 22 september 21 - 25 september
2014 6 - 12 september 12 - 20 september
2015 28 augusti - 6 september 5 - 11 september
2016 2 - 15 september 8 - 18 september
2017 16 augusti – 7 september 1 - 15 september

Merlot uppvisade värdefull potential sent i augusti men led av regn tidigt i september. Plockningen av Merlot flyttades därför fram i vissa vingårdar till den andra tiodagarsperioden i september för att begränsa utvecklingen av gråröta.

Som så ofta påtalas så är september avgörande för succén för en årgång. I den här årgången drog inte Merlot någon nytta av några perfekta mognadsförhållanden i september förutom på de sent mognande jordarna (kalkstensjordar och med inslag av lera). Den fjärde och den femte förutsättningen för en stor rödvinsårgång, dvs en torr period utan för höga temperaturer för att uppnå optimal mognad samt mild väderlek under själva skörden uppnåddes bara till vissa delar för Merlot 2017.

En solig och torr brittsommar gjorde det möjligt att skörda mogen Cabernet Sauvignon under bra förhållanden

Solskenet anlände slutligen över hela Bordeaux med start den 20 september tack vare ett högtryck (anticyklon). Temperaturen ökade gradvis till att nästan nå det säsongsmässiga genomsnittet. Den varma och soliga väderleken som startade den 23 september åtföljdes av genomsnittstemperaturer över det normal. Det sommarlika vädret fortsatte genom hela oktober (Bild 8, Tabell II) vilket blev den soligaste oktobermånaden sedan 1974.

Trots att nederbörden under första delen av september medförde en påtaglig oro för Cabernet Sauvignon så mognade de tack vare en lyckosam brittsommar. Det blev ingen stress att plocka och skörden avslutades inte senare än första veckan i oktober, vilket är två veckor tidigare än 2016.

Den torra perioden utan alltför höga temperaturer som följde regnen i början av september begränsade spridningen av gråröta och gjorde det möjligt för Cabernet Sauvignon att fortsätta mogna. Därför uppfylldes den femte och sista förutsättningen för en god rödvinsårgång – fint väder under skörden – för denna druvsort 2017.

2017, en utmanande årgång med stor variation

Trots regn och kortare mognadsperiod än önskat i vissa exempel så var druvorna överlag av en ganska god kvalitet. Det är ganska överraskande i skenet av de ovanliga väderförhållandena. Dock måste det tilläggas att skörden oundvikligen blev heterogen som en följd av den ojämna utvecklingen och mognaden i spåren av frosten i april.

En av huvudaspekterna för de blå druvsorterna 2017 var utan tvekan det höga inslaget av malolaktisk syra kombinerat med mindre tannininnehåll än vanligt (Bild 9 och 11). Trots att den vegetativa tillväxten avstannade något sent så påbörjades mognaden på ett bra sätt i slutet av augusti och det var bara en fråga om tid innan en lovande fenolisk potential försiktigt nådde en bra nivå av mognad. Regnet i början av september tillät emellertid inte detta – druvornas vikt, deras sockernivå och antocyaninnivå släpade efter. Vid provsmakning framstod druvorna som matta och utspädda. Den tekniska mognaden framstod åtminstone som tillfredställande med en markerad aromatisk fräschör men med enbart måttlig polyfenolpotential.

I vingårdar som inte drabbades av frostskador så medförde den varma väderleken tidigt i juli en begränsning i utvecklandet av isobutyl-methoxypyrazine (den ansvariga beståndsdelen för grönpeppartonerna i Cabernet-sorterna) och den blev nästan inte mätbar sent i augusti. Fruktiga toner framträdde i druvorna före regnet vilket gjorde det möjligt för dem att förvärva finessen av mogna druvor men utan några kokta eller stuvade aromer.

I de frostskadade vingårdarna så reflekterade ojämnheten i mognaden de olika datum då vinrankan kom igång att växa efteråt. Där det inträffade inom två veckor efter frosten så kompenserade vädret fram till sent i augusti för den sena mognaden i vissa exempel. På två platser som vi regelbundet följer, för att utvärdera mognaden, var förseningen i färgförändringen (véraison) endast 12 dagar och kriteriet för teknologisk mognad sent i augusti var jämförbar med platser som inte hade drabbats av frost. Å andra sidan så var den fenoliska mognaden och den aromatiska mognaden ofullständig med en degradering av färgpotentialen i början av september med ihärdiga örtiga toner som höll sig fast ända till skörden. I de frostskadade vingårdarna så nådde smaken på druvorna egentligen aldrig upp till en tillfredställande nivå för att producera en bra röd Bordeaux.

Spridningen av Botrytis cinerea på perfekt mogna druvor är en väsentlig del i produktionen av bra söta vita viner. På det hela taget gjorde väderleken i augusti detta möjligt. Det torra varma vädret i slutet av sommaren orsakade utslag av torkade druvor och därefter hjälpte regnet tidigt i september att sprida ädelrötan. Mot slutet av denna regniga tvåveckorsperiod förekom det dock utbrott av sour rot på vissa platser (sour rot är en svamp som angriper citrusfrukter, tomater, morrötter och andra grönsaker och druvor till exempel). Återkomsten av det fina vädret begränsade skadorna men en rigorös och noggrann selektering var nödvändig för att undvika udda dofter och smaker. Skörden inleddes den sista veckan i september med fin väderlek vilket undvek risken för utspädning. Ändå var det viktigt att plocka snabbt eftersom sockernivåerna steg snabbt och det var bäst att undvika en överdriven sötma vilket kan göra druvmusten svårjäst. Medan druvor som skördades tidigt för att producera torra vita viner innehöll en hög syranivå så var det inte samma för de söta vinerna. Att behålla fräschören var en av utmaningarna i denna naturligt rika årgång.

2017 är en stor succé för de torra vita vinerna i Bordeaux och de är märkbart mycket bättre än 2015 och 2016. Sauvignon Blanc-vinerna är mogna, krispiga och väldigt aromatiska med en stor andel elegans och briljans. Sémillon-vinerna från de stora vingårdarna uppvisar en karakteristisk rikedom samtidigt som de ändå behållit en god fräschör.

De botrytiserade söta vita vinerna uppvisar en imponerande rikedom och kraft. Producerade i en årgång där botrytis spreds snabbt och jämt, så är de väldigt rena och uppvisar en kraftfull arom-palett. De bästa har behållit en nivå på syran som balanserar den ibland höga nivån på koncentrationen.

Skörden av de röda vinerna var självklart mycket svårare i Bordeaux. Precis som för de vita vinerna så reducerades rödvinsskörden väsentligt som en följd av den förfärliga frosten i april – och hos många egendomar utplånades skörden helt. Men i vingårdar som inte drabbades så skedde blomningen och fruktsättningen under väldigt goda omständigheter men regn i juni och en väldigt skiftande väderlek i juli lyckades inte sätta stopp för vinrankans tillväxt som planerat. Regn i början av september störde mognaden och orsakade allvarlig oro för att en massiv gråröte-attack skulle sprida sig. Tillståndet för Merlot-druvorna i vissa särskilda vingårdar, särskild i dem med sandiga jordar, ledde till en tidigare skörd än planerat trots att druvorna inte nådde en optimal mognad. Lyckligtvis kom det vackert väder med start i mitten av september, på det vis som Bordeaux är känt för. Denna återkomst av fint väder, som man inte vågade hoppas på, räddade de sent mognande Merlot- och Cabernet-druvorna.

I sin första fas så uppvisar de röda vinerna av årgång 2017, från vingårdar som ej drabbades av frost, en kvalitet som är tillfredställande till mycket god. De har en djup färg och intensiva fruktaromer. Fastän de inte har samma koncentration som de stora årgångarna så är de delikata och väldigt attraktiva. Dock så är vinerna, från de frostdrabbade områdena, markerade av det trauma som vinrankorna upplevde. Örtiga och matta, saknar de fyllighet och det är osäkert om ekfatslagringen kommer att leda till någon markant förbättring.

Trots att ojämnheten bland vinerna betyder att 2017 inte kommer att bli ihågkommen som en stor årgång så är det långtifrån en årgång man ska förbise! Det finns väldigt bra viner att upptäcka på båda sidor av floden Garonne.

Fritt översatt av Johan Magnusson (april 2018)

Läs mer: Bordeaux 2017, analys av Johan Magnusson
Huvudbild: Institut des Sciences de la Vigne et du Vin de Bordeaux