Det visste du inte om kork

Har du också hört att vinflaskan måste ligga ner, annars torkar korken? Det stämmer inte säger Paulo Lopes, Enologist PhD och WineMBA på Amorim & Irmãos S.A. som är Portugals ledande korktillverkare.

Och visste du att Portugal har två tredjedelar av världsmarknaden för kork eller att kork har använts som förslutning av amforor och flaskor i över 3000 år? Kork är ett av naturens underverk och därför har Amorim & Irmãos S.A tagit fram en lista med tio okända fakta om naturkork.

Paulo Lopes berättar att tester med korkförslutna champagneflaskor i jämförelse med bordsvin (stilla vin) visade på marginella skillnader av hur korken reagerade. Försöken pågick under 7 månader och man jämförde korkar från stående med liggande lagrade flaskor. Det lilla utrymmet mellan vinet i flaskan och korken innehåller fukt, och är avgörande för att hålla korken spänstig. Testet visade att korken i de stående flaskorna torkade aningen snabbare, en skillnad som enligt Lopes skulle vara att härleda till 'felmarginal'.

Jag kan ändå inte låta bli att fundera över detta påstående som hur korrekt uppgiften än är ändå lämnar en hel övriga frågor att besvara. Vad händer efter sju månader, hur ser utvecklingen ut då? Är korkens utvecklingskurva fortsatt stabil över tid, med endast små skillnader mellan stående och lagrade buteljer? Eller har stående lagrade flaskor en snabbare degenerering, vilken beror på att korken torken i allt snabbare takt allteftersom tiden går?

Vad vi vet är ju att alla idag äldre vinflaskor, som ännu har ett andrahandsvärde, har förvarats horisontellt. Och om det nu var så att det alls inte spelar någon roll hur man förvarar sitt vin, stående eller liggande, varför får inte konsumenter samma information från vinproducenter?

10 saker du inte visste om kork enligt Amorim & Irmãos S.A.

Portugal har världens största bestånd av korkek, med korkskogar som täcker totalt 736 000 hektar. Det är en yta som motsvarar Öland och dubbla Gotland. Varje dag producerar Portugal korkfabriker 40 miljoner flaskkorkar, som levereras till stora delar av världen. Portugal har 70 procent av världsmarknaden för kork.

Skörden av kork bedrivs fortfarande traditionellt och hantverksmässigt på samma sätt som för 2000 år sedan. Det är bara män som skördar korken. De kallas descortiçadores och använder en vass yxa kallad machada. Hantverket överförs från generation till generation och har mycket långa anor.

Skörden må vara hantverksmässig men produktionsprocessen och produktutvecklingen har blivit högteknologiska. En mängd nya användningsområden för kork har lanserats, bland annat kläder, väskor, isolering, fasadmaterial, möbler, inredningsprodukter, surfbrädor, kanoter, hörlurar, lampor med mera.

Världens äldsta korkträd har ett namn. Det växer i Alentejo-regionen i Portugal och kallas "whistler tree" på grund av alla fåglar som trivs i dess grenar. Trädet är över 230 år gammalt och skördas fortfarande - nästa skörd beräknas bli år 2018. Sist "whistler tree" skördades gav det 825 kilo kork, vilket räcker till 100 000 flaskkorkar. Det kan jämföras med ett genomsnittligt korkträd som ger ungefär 4000 korkar per skörd.

Kork har en lång historia. Redan den minoiska kulturen på Kreta och egyptierna använde kork för att försluta krus för mer än 3000 år sedan. Även grekerna och romarna använde kork för att försluta sina kärl. I mitten av 1600-talet började den franske munken Dom Perignon att använda kork till champagneflaskor, istället för träpluggar doppade i olja.

Sagrada Familia, den stora kyrkan i Barcelona, har nyligen fått ett korkgolv, i samklang med arkitekten Gaudís organiska arkitektur. Korkgolv är mycket slitstarka och klarar därför slitaget från mer än tre miljoner besökare varje år. Golvet bidrar också till att skapa en mer dämpad akustik.

Både NASA och dess europeiska motsvarighet ESA använder kork som isolering i rymdfärjor, satelliter och sonder. Samarbetet med NASA inleddes redan med den första bemannade rymdfärden till månen, Apollo 11. ESA använder kork som isolering i både Ariane 5 och Vega. Skälet till att kork är ett så fantastiskt isoleringsmaterial är dess kemiska sammansättning och naturliga cellstruktur.

Korkskogens ekosystem är ett av de rikaste i världen. Portugals korkskog är hemvist för flera hotade arter som den iberiska lokatten, atlas-rådjuret och den spanska kejsarörnen. Den erbjuder också en viktig mellanlandning för miljontals flyttfåglar. Floran består ofta av över 100 arter per kvadratmeter. Samtidigt är korkeken ett ovanligt träd eftersom det trivs i detta torra klimatet kring medelhavet och därmed motverkar ökenspridning.

Korkskogen har också en imponerande förmåga att lagra koldioxid, vilket är viktigt för klimatet och motverkar växthuseffekten. Absorbtionsförmågan flerdubblas när korken skördas regelbundet från trädet. Portugals korkskog lagrar ungefär fem miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar fem procent av landets totala koldioxidutsläpp.

Något man ofta får höra är att vinflaskan ska ligga ner när den förvaras, annars torkar korken och vinet riskerar att förstöras. Detta är en myt som undersökts noggrant och förkastats. Däremot finns det ett helt annat skäl till att låta flaskorna ligga ner, och det är att de över 40 olika fenolföreningar som finns i naturkork har en positiv inverkan på hur vinet utvecklas och åldras.