Alcohol Update är ett fristående nyhetsbrev som kommer ut månadsvis. Redaktör är Christopher Jarnwall som även gjort intervjun med Ulf Spendrup. Frågorna som ställs handlar om alkoholfri öl, om höga alkoholpriser är ett kraftfullt verktyg att stävja missbruk och om den ideligen så omdebatterade gränshandeln.
I FOKUS:
Ulf Spendrup, vVD Spendrups
Alcohol Update gör en fokusintervju med Ulf Spendrup, en av bröderna som sedan många år driver Spendrups Bryggerier. Vi talar bl a om svensk alkoholpolitik, trender inom ölkonsumtion och socialt ansvarstagande.
Vad kan du säga allmänt kring svensk alkoholpolitik? Även om du ser den i ett EU-perspektiv…
-Jag tycker att den har ”nyktrat till”. Man utläser inte längre de allra mest rabiata undertonerna i alkoholpolitiken. Måttlighet har blivit ett ledord och det kan vi alla skriva under på. Här råder mindre konflikter mellan alkoholmotståndare och näringsliv idag. Det är en bra grund att stå på inför framtiden, tycker jag.
-Staten har inte längre kontroll över tillgängligheten. När bortåt hälften av all öl och sprit som konsumeras i Sverige kommer från utlandet – ofta illegalt införd – då kan vi inte längre påstå att restriktiviteten i utbudet är ett effektivt alkoholpolitiskt vapen. De höga skatterna gör att vi skrämmer bort inköpen från den legala marknaden.
Men kan du inte se att en del människor faktiskt konsumerar mindre alkohol genom att skatterna är högre än i de flesta andra länder? Dessutom får staten in en hel del pengar…
-De som tycker priserna på alkohol är för höga, nämligen storkonsumenterna, som vi har ambitionen att värna om, inhandlar sannolikt mer alkohol genom de billiga importkanalerna. Därigenom har även prisvapnet/skattevapnet avtrubbats som alkoholpolitiskt instrument.
-Förbudstiden i USA slutade med insikten om att illegala pengar flödade in på den legala marknaden. Den skattepolitik som förs på alkoholmarknaden driver människor in på den illegala marknaden. Vi skall inte driva våra ungdomar i händerna på langare och svarthandlare. Det är vad som händer nu och det måste vi ta med i beräkningen när vi gör en konsekvensanalys av alkoholskatternas effekt.
-Vi kommer dessutom inte runt EU:s princip om fri rörlighet för varor och tjänster. Det är i sig en bra princip, men detta har skapat en annan, mer tillgänglig marknad där monopolet inte längre klarar av att vara hörnstenen i svensk alkoholpolitik. De traditionella vapnen i alkoholpolitiken är avtrubbade. Då behövs ny information och nytt ansvarstagande.
Branschen talar mycket om självreglering. Klarar ni det?
-Ja, det tror jag att vi gör. Ju vettigare vi som jobbar i alkoholnäringen blir, desto bättre. Tidigare, för en generation sedan, kunde man nog varsebli en förnekelse - eller i vart fall ett förringande - inom näringen av problemen. Den är borta idag, tack och lov. Nu uppmanar vi till måttlighet och ansvarstagande. Jag tycker att vi ser en avglorifiering av alkoholkonsumtion, i synnerhet överkonsumtion. Det var länge sedan det var tufft att var full…
Vad innebär trenden mot alkoholfri öl för er?
-Jag tror att det alkoholfria ölet är ett uttryck för att lättölet inte har blivit så populärt. Friskvårdskulturen måste också kunna kombineras med en sund måltidsdryck. Jag tycker att trenden är bra. Vi skall utveckla produkterna på det alkoholfria området. Det är rimligt att föra fram produkter på ölmarknaden som kan kombineras t ex med bilkörning. Nu gäller det att marknadsföra det alkoholfria ölet så att det får status bland konsumenter.
Slutligen: Under en period av försvagad krona tycks gränshandeln mot euro-länder ha avtagit. Har ni nu sett en uppgång igen sedan kronan stärkts?
-Ja, det har vi. Men jag tror att detta mindre handlar om kronans värde, mer om konjunkturen. SoRAD:s införselsiffror kan man inte lita på så länge deras forskningsmetoder är så bristfälliga som de är. Nu när handeln har tagits över av professionella smugglare, är det väl självklart att dessa inte svarar uppriktigt på hur mycket de har tagit in i Sverige, när SoRAD:s undersökare ringer och ställer frågan…
-Vi som bryggare och exportörer till gränshandelsmarknaden har mycket säkrare underlag för hur mycket alkohol som svenskarna köper med lägre skatt utomlands, åtminstone i form av öl.