Konditori Sturekatten

Granne med det Louis Vitton-inrutade nattlivet kring Spy Bar och Tommy Trashs påskspelning på Ambassadeur lyser ett koffeinstint ljus genom sprickorna i den krackelerade ytan: Konditori Sturekatten.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, blott sjutton procent av oss anser att religion är något att luta sig mot när räntorna stiger. Trots detta gnager vi oss envist fast vid religiösa högtider. Under påskhelgen, som vi till minne av Jesu återuppståndelse firar med att äta ägg och klä ut barn till äldre damer, ekar Stockholms innerstad tom.

Rulltrappor vilar stilla, täckta av skräp, utanför galleriornas igenbommade portar virvlar kvitton och påsar runt i vinden och turisterna vandrar håglöst mellan hopp och förtvivlan. DN återkommer först efter annandag påsk kring händelseutvecklingen i Kenya.

Men vid Stureplan, i det av botox uppstramade ansiktet utåt för The Capital of Scandinavia, puttrar kaffebryggarna i den gluten- och sockerstinna bastion som är Sturekatten.

Konditori Sturekatten

Lokalerna, som stammar från sjuttonhundratalet, är inredda som ett borgligt hem under nittonhundrafyrtiotalet. Vilket det också var. Här huserade nämligen systrarna Anna och Hildegard Skog, omgivna av det möblemang som kaféet till stor del tagit över.

Det är en eklektisk blandning av nyrokoko och Karl Johansstil (även hos kaféets besökare, medelåldern är närmare sjuttio år). Vi slår oss ned vid ett bord inramat av senapsgula väggar och tunga gardiner som rodnar i eftermiddagssolen. Från taket dinglar kristallkronor och längs väggarna hänger oljemålningar, speglar och väggur ­– allt för att minna om den tid som flytt. Personalen pilar ljudlöst mellan de olika rummen i den knädjupa heltäckningsmattan, klädda i sobert svart och vitt med vackra spetsförkläden.

Sturekattens semlor. Och tyskar

Innanför glasmonterns gluteninhägnad jäser tårtor, semlor, bakelser, bitar, bullar, bröd och mackor. Trots den borgerliga kontexten känns det som en styggelse att beställa en foccachia och en cortado. Som att larma och göra sig till inför de gäster som dricker kaffe på fat.

Så vi beställer varsin köttbullemacka samt slät kopp kaffe och lyssnar till de socioekonomiska diskussioner som förs över borden mellan två svenska damer och en amerikan. En tysk farbror, som just upptäckt högtalarfunktionen på sin telefon (men inte det sociala sammanhang han för tillfället befinner sig i) låter rummet bada i NACHLASS! och ett mer förvirrat HALLO...?

I en tid då kampen om stadens kaffedrickande befolkning hårdnat och kedjornas nyetableringar resulterat i ett Waynes Coffee, Espresso House eller Fabrique i snart nog varje gathörn (för att inte tala om Starbucks, vars USP inte är innehållet i muggen utan deras försök att i tusch skapa något som påminner om ditt namn på dess yta), då serverar Sturekatten en tradition lika starkt förankrad som mejeriprodukter vid religiösa högtider. Halleluja.

Konditori Sturekatten

Profil: Konditori.
Adress: Riddargatan 4, Stockholm.
Klientel: Turister, äldre damer och herrar.
Vinlista: Nä.
Typsituation: Utanför kaféet står en nercabbad Ferarri 458 Spider parkerad. Att ena nackstödet täcks av fågelskit skapar en lika varm känsla i bröstet som mina misslyckade försök att dricka kaffe på fat.
Betyg: 4 av 5.