Recension och tabell över röda viner 17 maj

Recension och tabell röda viner i nyhetslanseringen den 17 maj 2019 är i gruppen små partier. Det är en diger drös röda viner med tyngdpunkt på Frankrike och Italien i vanlig ordning.

En kvartett från Bordeaux levererar generöst och det till överkomliga priser. Toscana vill inte vara sämre, Sicilien bidrar med en trio och Langhe med en duo. Många goda och ganska höstiga viner som är verkligen inte gjorda för att drickas i sommar, riktiga lagringsviner de flesta av dem.

Tyskland

Pfalz

Friedrich Becker nere i varma Pfalz gör utmärkta viner på spätburgunder eller pinot noir som den kallas några mil västerut. Två viner från Becker kommer hit och det är framför allt den mindre dyra som imponerar.

Steinwingert Spätburgunder 2014 (95362), 449 kr är en härlig pinot med elegant framtoning, kryddig med drag av mynta, skogsbär och mossa/svamp, som en solig tidig höstdag i skogen! Smaken är stadig och fatig med massor av fina smaker från kryddor som peppar, nejlika och örter med en lång ihärdig eftersmak. Kanonbra pinot som inte alls försöker likna bourgogne utan har helt egen stil.

Württemberg

Weingut Karl Haidle Stettener Häder Lemberger (92251), 229 kr torde vara en ny druvupplevelse (lemberger) för de flesta, inte så länge till hoppas jag. Svart som synden i färgen, läckert mörkfruktig med körsbär/tranbär, skogshallon, rosor, örter och lakrits. Hög syra, tuffa tanniner och lätt naturvinsvarning men ett underbart vin som borde få ligga till sig minst två år.

Frankrike

Appellation Côte du Rhône

Vi kan ju börja med ett vin som faktiskt passar rätt bra i sommar: Mont Olivet Séraphin 2016 (90259), 189 kr är ju ganska mycket pengar för en Côtes du Rhône men också mycket bättre än en sådan förväntas vara. Koncentration och kraft utan att ta i för mycket. Härlig kryddig känsla av örter och väldoftande sydfranska växter (garrigue), skön körsbärsfrukt från grenache och typisk lite bränd eftersmak och ganska hög alkohol. Kräver sin grill med minst lika mycket grönsak som kött.

Châteauneuf-du-Pape i söder

Dom. des Saumades Châteauneuf-du-Pape 2016 (92217), 299 kr är drygt hundra kronor dyrare och väl värd sitt pris den också. Mycket bra med balanserad frukt/tannin/fat och en skönt animalisk ton som ger personlighet till vinet. Inte för eldig trots sina 15% utan lämnar en bra smak efter sig. Alldeles för ung idag men redan god med lång eftersmak med appellationens typiska lätt brända karaktär.

Côte-Rôtie i norr

Guigal Brune et Blonde 2015 (92145), 495 kr kommer från två branta granitsluttningar, den ena ganska mörk och den andra ganska ljus, Brun och Blond. Vinet är precis så bra som man skulle vilja, superelegant fin syrah-doft av mörka bär, aningen liten rökig ton, svagt animalisk men framför allt sååå elegant! Frisk och ren frukt, mycket mörka bär men också en fin ton av ek som ger stadga åt vinet. Förföriskt god redan idag även om vi vet att den vinner på att lagras många år.

Loire och Anjou kan också röda viner

Anjou ligger i mellersta Loire vid staden Angers, normalt tänker man enkel rosé eller ädelsött vitt men det görs också en del riktigt bra röda viner här.

Domaine Clau de Nell Cuvée Violette 2016 (92492), 279 kr är gjort på cabernet sauvignon och franc, lagrat 18 månader på äldre begagnade ekfat. Härligt cabernetvin i smalare tappning än bordeaux men väldig välgjort men fräsch fin frukt med bara svagt inslag av paprika och gröna toner. Mycket balanserat och gott med svag ton av laritsrot/viol på slutet, lagom tannin och frisk god syra.

Röda viner från Bordeaux!

Fyra viner som alla är mer än bra men med lite olika prisvärdesindex. Men med sådana här viner är ju det något som kan ändras från ett år till ett annat, så ta det med en nypa salt. Samtliga viner är från vänstra stranden (Médoc) och alltså baserade på cabernet sauvignon

Haut-Médoc

Château Lanessan 2016 (95144), 187 kr är veckans budget-bordeaux. och ändå har den allt och lite till man kan önska sig för priset; fin doft av svarta vinbär, blyerts, lakrits, tobak, aningen vanilj och lite animalisk ton. Smaken är förvånansvärt god och tillgänglig redan nu med finfin frukt, balanserad bra syra, precis lagom med tannin och aptitretande eftersmak. Inte dåligt för den pengen. Lanessan ligger i Haut-Médoc precis söder om Saint-Julien. Lanseringen framflyttad till 7 juni.

Pessac-Léognan

Norra delen av Graves, den del som ligger närmast staden Bordeaux, fick egen appellation 1987 och heter Pessan-Léognan efter de två små städer den omfattar. Anledningen var att de ville särskilja sig från Graves som då var känt för lite enklare viner. Alla de egendomar som klassificerades i Graves 1959 ligger i nuvarande Pessac-Léognan.

Château Larrivet Haut-Brion 2016 (90448), 449 kr provade jag för ganska precis ett år sedan och blev mycket imponerad. Ännu mer impad nu när den kommer ut på Systembolaget. Tät och fin med underbara toner av cigarrskrin, läder, svarta vinbär och björnbär. Fyllig och fin med bra syra, fin frukt och mycket välslipade tanniner och lång fin eftersmak. Klart respektingivande årgång av Larrivet.

Saint-Estèphe x 2

Längst norrut av de kända kommunerna på Médoc-halvön ligger Saint-Estèphe. Kommunen var tidigare känd för att göra de mest rustika av Médocs viner men idag är mycket av det där utsuddat. Det blir allt svårare att särskilja de olika kommunerna. Teknik och allmän kvalitet på druvorna har närmat sig och i princip gör alla bra viner idag. Och med det har priserna knallat iväg.

Château Tronquoy Lalande 2015 (92273), 439 kr är just ett sådant exempel på ’det nya’ St-Estèphe med fyllighet och färg och dofter av svarta vinbär, ek och kryddor men samtidigt oerhört välgjort och snyggt hopsnickrat. Det slår mig att smaken avslutas med en tydlig kryddighet som nästan drar mot blommor. Bör dekanteras i några timmar om du ska dricka den nu.

Samma brödrapar (Bouygues) äger sedan 2006 även Ch. Montrose (2 cru). Köpesumman för de två slotten är inte officiell men däremot vet man att de lade ner tio miljoner euro på att renovera Tronquoy-Lalande och det femdubbla på Château Montrose, bara renovering alltså! Och resultaten lät inte vänta på sig.

La Dame de Montrose 2015 (92269), 549 kr är det s k andra-vinet (second label) från Ch. Montrose och har redan i detta tidiga skede ett under av balans av frukt, syra och fat, fin mix av olika bär och plommon, kaffe, cigarr och toner av svamp. Oerhört eleganta och välslipade tanniner, balanserad syra och fint skuren frukt ger en silkeslen sömlös karaktär till vinet som ändå har allt det ska och mer därtill. 550 kronor kan låta mycket men med dagens priser på Bordeaux så är det tyvärr helt rimligt.

Röda viner från Italien

Piemonte

Att Piemonte och nebbiolo är i ropet kan väl ingen läsare av Vinbanken ha missat. Tidigare var Langhe ett enklare vin och område men alltfler odlare ser möjligheten att göra finvin i det större Langhe (större än Barolo och Barbaresco) och/eller klassa ner enklare viner till Langhe. Och då behöver de inte kosta 500 utan kanske mindre än hälften.

Elio Altare Langhe Nebbiolo 2017 (99461), 189 kr är ärlig och rättfram med fina toner av det som druvan ska ha, nypon, plommon, tobak etc, fin smak i en lättare skola med balanserad tanninstruktur, bra syror. Allt till ett överkomligt pris.

Ett snäpp upp bjuder Elio Grasso Gavarini Langhe Nebbiolo 2017 (95173), 219 kr på. Här hittar man samma doftprofil men i smaken lite mer kraft i frukten, stramare tanniner och något vassare syra.

Toscana

Från Orcia i sydöstra Toscana kommer Podere Forte, Petruccino 2016 (92081), 340 kr. En biodynamisk och relativt ung egendom där man gör modernt designat vin, i det här fallet sangiovese till 85%. Modern på det sätt att man har nya fat och frukten är mjuk och snäll trots sin koncentration, körsbär, lakrits, nya fat och hög alkohol. Gott vin med kraft som går att dricka idag eller om femton år.

Brunello

Villa al Cortile Brunello di Montalcino 2013 (95447), 299 kr är mer klassisk sangiovese och från en årgång som levererar fint i Toscana. Mörk frukt, moreller, plommon och tydligt rostad ton av ekfat. Kraftig och smakrik med klart utvecklad karaktär av sin mörka frukt, nyplockad svamp med kryddor och örter. Läcker, balanserad och komplex. Spara till hösten om du kan hålla fingrarna borta.

Carmignano…

…är en DOCG strax öster om Florens och norr om Chianti, sangiovese är basdruva förstås men det odlas även andra – som vi strax ska få se. En av de tunga namnen i denna DOCG är Tenuta di Capezzana, och här kommer två fina viner därifrån.

Villa di Capezzana 2008 (90373), 259 kr har med sina tio år på nacken utvecklat full mognad och bör drickas inom de närmsta åren. En mogen och härlig sangiovese med utvecklad fin brunröd färg, blod och järn i doften tillsammans med nästan övermogna körsbär. De en gång strama tanninerna har lagt sig och gått ihop med frukt och syra till en balanserad mullig enhet som är en ren njutning. Servera till grillad kalvlever om du är lagd åt det hållet. Behöver bara dekanteras för att bli av med fällning.

Den här tenutan har odlat cabernet sauvignon i många år och ett av deras paradviner heter Ghiaie della Furba 2015 (92019), 299 kr och är en blandning av 50% cabernet, 30% merlot och 20% syrah, knappast urtypisk för Toscana men väl för egendomen. Jag minns att den fanns på Leijontornets vinlista redan i slutet av 1980-talet.

Även här hittar man den lätt järniga ton man ofta ser i Toscanas viner man annars är det mer cabernet med svarta vinbär, lakrits, viol etc. Tät och koncentrerad med ändå ganska bussiga tanniner, ganska hög syra och läcker lång avslutning.

Sicilen och Gulfi x 2

Gulfi är en relativt ung egendom på södra Sicilien, här på hög höjd nära Ragusa odlar man främst nero d’avola i den vulkaniska svarta jorden. Att deras viner alla heter något med Nero har alltså sin egen logik.

Nerojbleo 2015 (92242), 169 kr är den enklare av de två med god generös frukt av nero d’avolas lätt ugnrostade körsbär i tonen och är sötfruktig och god med härligt sötmogen lätt syltig frukt. Bra instegsvin till Gulfi.

Betydligt mer doft och smak (och mognad) då i Nerobaronj 2013 (90055), 259 kr med sin ton av solmogen frukt men nu tillsammans med animaliska toner av rått kött och de vi kallar brett (stallighet, svagt småskitigt, etc). Brett kan vara en pina när den tar över – och genomcharmigt när den är antydbar som här. Bra syror och tannin, lagom stallig och mycket trevlig.

Spainen

Priorat

Antingen så har vi vant oss vid viner med hög alkoholhalt (ca 15%) eller så har vinmakarna lyckats finputsa alkoholen så att den inte sticker i näsa och gom. En som gör detta på bästa sätt är Ferrer Bobet i Priorat.

Deras Vinyes Velles 2016 (91155), 375 kr är ett litet underverk av balans trots sina 15%. Gjort på cariñena och garnacha (85/15) och lagrat 15 månader på nya franska fat. Mörk tät frukt, härlig kompott av moreller, björnbär, plommon och en mysig ton av chokladkola från faten. Ja den är mycket men samtidigt balanserad med både syra och frukt på rätt plats utan att vara bränd.

Libanon

Mest känt är landet för sin fina Ch. Musar men det finns andra goda producenter och Chateau Kefraya är kanske den närmaste utmanaren.

Nu presenteras deras Ch. Kefraya 2013 (99426), 199 kr som har tydliga bordeaux-influenser med sydfransk brytning. Druvor är bl a cabernet sauvignon, mourvedre, carignan och lite grenache, lagring på franska fat, 50% nya i 16 månader. Stor frisk doft med plommon och körsbär, inslag av läder, örter och tobak. Bra syra och tannin utan att vara aggressiv, balanserad och lättdrucken med toner av kakao, te, örter och tobak. Nästan helt mogen, en timme max i karaffen.

Sydafrika

Mycket har hänt i detta gamla vin-land det senaste decenniet. Det kommer fram viner som man för femton år sedan inte skulle tro på om de hade sagt det. En av dessa producenter som slår oss med häpnad är David & Nadja i Swartland. Jag hade förmånen att få prova igenom deras viner i höstas och bara hoppades att de skulle hitta hit.

Det har David & Nadja Grenache 2017 (92023), 299 kr nu gjort och inte blev jag besviken. Ljus, lättmacererad med fin sötmogen grenche-frukt mot ljusa körsbär, hallon, jordgubbe och mandel, örtkryddor och fat i finaste balans. Förföriskt elegant stil med läcker frukt, tanniner finns men väldigt eleganta de också. Vaktel eller ankbröst står på menyn.

Nya Zeeland

Sist men inte minst två finfina pinot. De flesta vingårdar på Nya Zeeland ligger på norra Sydön eller södra Nordön, ett undantag är Central Otego i södra öns bergiga inland. Här verkar pinot noir göra sina bästa viner i landet långt borta.

Quartz Reef Single Vineyard Pinot Noir 2016 (99276), 359 kr är påfallande smakrik för sin ljusa lätta färg, toner av ljusa plommon, skogsbär och nya fat. Snäll och välsmakande i mjuk stil, både syra och tannin och lång god eftersmak med aningens mynta och örter.

Kultvinet nr ett i Central Otago är annars Felton Road, här i form av Cornish Point Pinot Noir 2017 (95592) 499 kr. Ett litet under av feminin elegans med svag parfym av örter och kryddor, hallon och röda vinbär och vanilj från fat. Långt ifrån Bourgogne i sin stil men sanslöst välgjord och välsmakande. 2017 är nog lite ung ännu och jag tror att två år till för upp den ytterligare ett snäpp.

[drinklist id="69989"]