Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.
Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.
– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en liten högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.
Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.
– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.
– Slutligen, alla fetter har högt energiinnehåll och om man inte förbränner det man stoppar i sig resulterar detta i viktuppgång och ökad risk för sjukdom på lång sikt, påminner hon.
Så här gick testet till: 19 kvinnor och 28 män deltog i studien. Varje person åt tre testmåltider innehållande raps-linfröolja, smör eller olivolja. Dagen före testdagen fick de fasta efter kl 21.00. Följande morgon togs ett fasteblodprov där hälsostatus och samtliga blodfetter kontrollerades. Testmåltiden bestod av testfettet blandat i mannagrynsgröt, mellanmjölk, björnbärssylt och en skiva bröd med skinka. Måltiden innehöll 35 g testfett och ca 810 Kcal. Blodprov togs därefter 1, 3, 5 och 7 h efter måltiden, vid vilka samtliga blodfetteranalyserades. Försökspersonerna fastade under dagen.
Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna.
Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.
För mer information, kontakta Julia Svensson, doktorand i Bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, tel 0709 544647. Julia Svensson är föräldraledig men läser mail och svarar i telefon så gott hon kan. Handledare: Patrick Adlercreutz, Avd för Bioteknik, LTU och Lena Ohlsson, Gastroenterologi och nutritionslaboratoriet vid Lunds Universitet, 046-222 0706. Bild på Julia Svensson finns i LU:s bildbank.
Liknande artiklar
Populära artiklar
Josiga röda viner i sommarvärmen
Bäst i test vecka 30 - Fyra lysande viner att beställa
Finska bärviner ska ta Sverige med storm
Rosévinet amie gör världssuccé – kommer nu till Sverige
Krönika: Varför hatar vi kändisviner i Sverige?
