Bevis finns, Alsacevinet gör maten rättvisa

Favoritmarkera

Måndagen den 25 januari hölls den årliga Alsaceprovningen på Operakällaren i Stockholm. 39 vinproducenter visade upp sina viner, några av dem var i Sverige för första gången medan andra sedan länge är kända för den svenska vinpubliken. Senare på kvällen bjöd organisationen in till en journalistmiddag på Paul och Norbert där vinet fick chans att visa vad det går för i kombination till mat. Läs vidare mer om menyn, vinerna och en kort reflektion över utställningen.

Det var betydligt färre besökare på måndagens mässa än under tidigare år. I samtal med några av producenterna upplevde de dock det som positivt då de själva fick möjlighet att samtala med besökarna. Avsaknaden av tidigare års hysteriska trängsel runt utställarborden gjorde också att provningen flöt på befriande enkelt och lättillgängligt. Så trots färre besök är omdömet att det var en mycket bra mässa från utställarhåll som ur besökssynvinkel.

En trend eller inriktning som visar sig med allt större tydlighet är vinproducenternas omställning till EKO eller biologisk skötsel av vintegarna. Frederic Geschickt från Ammerschwihr och som odlat biologisk i tolv år berättade,
– det visar sig att Alsaceproducenterna, trots sin djupt rotade tradititon som nästintill kan sägas te sig som rituell, är mycket öppna för en omställning av jordbruket till EKO. Medan andra regioner grottar ner sig i regelverk visar alltfler av områdets producenter upp bevis på att vinerna blir bättre och att EKO fungerar. Det gör att än fler producenter följer oss.

Läs mer om vinerna och Alsace här, på den officiella hemsidan.

Menyn och vinerna på Paul & Norbert

Aperitif
Crémant Prémium, AOC Crémant d´Alsace, Michel Fonné
Torr, frisk enklare bubbel med en aning av svaveltoner i näsan. Okej, men inte mer.

Aspic på oxsvans serverad med créme fraiche och avrugacaviar
Auxerrois “3 Châteaux” 2008 AOC Alsace, Kuentz Bas
Torrt, medelfyllig vin med lätt kryddighet, tydlig mineralsmak och finstämd frukt av äpple. Eftersmaken är bra och drivs på en en spänstig syra. Gillar vinet, spontanskönt!

Hummer och tonfisktoast med skaldjursaioli smaksatt med koriander och ingefära
Riesling Cuvée Frédéric Emile 2004, AOC Alsace, Trimbach F.E.
Torr, medelfyllig smak av äpple och päron med en aning mineral men därtill en störande inblanding av något som inte ska vara där. Något är ofräscht!

Ja, vad ska man säga om detta vin och producenten som räknas in bland de riktigt stora, välrenommerade och erkända. Tyvärr, tyvärr. Från mig är det tummen ner och än en gång får jag bevis på att i min mun, finns smak som inte hör samman med ett rent, välgjort vin. Det är botten faktiskt då kraften i producentens storhet borde visa upp sig på ett mycket bättre sätt.

Anka – bröst, confit och lever med surkål och honungssky
Pinot Noir Cls St Landelin 2006, AOC Alsace, René Mure
Ett av kvällens bästa viner! Stort vin som hela tiden utvecklas i glaset. Doft av bär, rostade fat (möjligen ngt för påträngande men å andra sidan kan det tonas ner med mer tid) och mulliga skogsvegotoner. Smaken är medelfyllig, elegant fruktig och tydligt bärig med inslag av fat, svamp, kryddor och mineral. Lång eftersmak. Gärnavin! Skulle mycket väl kunna tänka mig att spara denna flaska för en, än större upplevelse.

Tour-du-Cru serverad med Paul och Norberts fikonmarmelad
En ost som påminner något om münster, krämig och tät, smakrik. Marmeladen had nog lite mynta och en balanserad smak av, -sprit! Häpp, förvånande och urläcker.

Äppeltartlett med färskostsorbet och vaniljcreme
Gewurztraminer Sélection de Grains Nobles 2007, AOC Alsace, Cave de Kientzheim-Kaysersberg
Söt. Distinkt, tydlig smak av persika, päron, kryddor och mineral. Syran är påtaglig och ger eftersmaken längd precis som att gommen känns fräsch. Hur gott som helst, länge!

Välgjort vin av högsta klass från ett av Alsaceregionens kooperativ. Ett sant nöje att prova och dessutom, det passade bäst till både ost och dessert varför, ur en gastronomisk synvinkel, det är ett klockrent vin vid middagsbordet.

Menyn och maten var fantastisk. Såklart kan jag ha synpunkt på detaljer, vem tycker inte något   :-), men nog är det både en treat utöver det vanliga som ett sant nöje att äta vällagad mat, i skön miljö tillsammans med goda viner och trevligt sällskap.

Fast, varför funderar inte servispersonalen på hur väl det märks för känsliga vinnäsor att de är storrökare? När tallriken ställs fram eller vinet skänks i glaset ligger där sedan kvar en rökridå som är minst sagt störande. Grin-Olles enda negativa kommentar!

PS.
Inlägget publicerades redan i januari 2011. Kombinationstänket är aktuellt nu som då men specifika viner kan vara “slut”.  Tur då att det finna alternativ :-).
DS.

Lämna ett svar