Mycket på gång i Montalcino

Favoritmarkera

Brunello är en druva, ursprungligen renodlad och en klon, av sangiovesedruvan (sangiovese grosso) som växer på odlingar runt staden Montalcino i den italienska regionen Toskana. Druvan ger här Brunello di Montalcino med kvalitetsklassificering DOCG och det är möjligen Italiens mest berömda vin. Ett brunellovin smakar alltid mer eller mindre kraftfullt, kärvt och tanninrik med nyanser av körsbär, choklad, rostat kaffe och pinjenötter. Som unga är vinerna ingen smaklek och de är långt ifrån njutbara följeslagare till en måltid. För personer som gillar tuffa, kärva smaker och ett vin som snarare kan sägas vara bångstyrigt än följsam är en Brunello såklart perfekt. Och till en bistecca fiorentina smakar en ung som mogen Brunello di Montalcino lysande.

Hur kan det komma sig skillnaden är så stor mellan Toskanas sangioveseviner i Chianti och brunellos kraftigare viner från Montalcino?

Druvsorten gör skillnad. Brunello är således en klon av sangiovese grosso men viktigt att notera är att även brunello muterat varför det i realiteten finns ett möjligt hundratal olika brunellolinjer. Idag anser många av distriktets vinmakare att den viktigaste utveckling innebär en renodling av den linje och klon som de anser håller högst nivå. Hos producenten Mastro Janni exempelvis pågår forskning och utvärdering av en handfull brunellosorter. Producentens försök visar fram till idag att olka brunellokloner passar mer eller mindre bra i olika jordar. Således, även de olika sidoklonerna fungerar som vilken annan sort som helst.

Området är del av vinernas ursprung. Montalcino ligger i södra Toskana, här är det varmare och naturen är en helt annan än i regionens norra del. Distriktet Brunello di Montalcinos odlingsarealer omfattar cirka 24 000 ha, varav cirka 15 procent brukas för vinodling. Terrängen är kuperad, dalgångar och toppiga kullar om vartannat och områdets gräns ligger ungefär innanför floderna Ombrone, Asso, och Orcias sträckning. Mikroklimat i dalarna kan göra stor skillnad, likaså kan kall vind från norr, Mistralen, som kommer in via fickor i Bolgheris (Toskanas gräns till Medelhavet) kustremsa göra stor skillnad mellan dag och nattemperatur. Växtsäsongen räknas vara lång och normal skörd sker i slutet av september, början av oktober.

Besöket hos Mastro Janni gjorde mig även uppmärksam på hur viktig uppbindingmetoden är. Så kallad spurred cordon där ögonen närmast stammen tas bort och kvar lämnas de två yttersta (om jag har uppfattat informationen korrekt) ger en kvalitet av högst mått. Grön skörd, druvklasar som ej är mogna och som tas bort innan slutlig skörd, är andra metoder vinmakare som vill göra toppvin använder sig av. Många producenter arbetar i möjligaste mån med så lite hjälp av bekämpningsmedel som det bara går.

Kvalitessäkring av distriktets viner har skärpts precis som att frågan lyfts efter Banfis skandalösa agerande, där de använde andra ingångsviner till blandningen för en korrekt, kvalitetssäkrad Brunello DOCG. Till Banfis ”så kallade försvar” kan man nog konstatera att de troligen inte var det enda vinhuset i denna s k uppfinnargenre och regelvidriga skandal. Men, när falsariet upptäcktes förlorade hela distriktet, och Banfi, i anseende vilket senare inneburit att hela distriktet behövt återskapa ett förtroende och sitt förlorade renommé. Unikt är att alla verksamma producenter är anslutna till Consorzio Brunello di Montalcino vilket gör dem starka, samlande och till en organisation med stort inflytande. Vilket bådar gott för framgång i organisationens omfattande kvalitetsarbete.

Vill du kolla kvaliteten på ditt Brunello DOCG och Montalcinovin (rosso), gå hit och slå in koden som finns på det rosa bandet på flaskans hals.

Vad händer med smaken när vinet lagras? För mig är det nästan obegripligt att vinerna som är så kärva, strama och så fullmatade med smak och färg någonsin kan bli på något annat sätt. Många är de som talat med mig om motsatsen, om det fantastiska och nyanserade en en mogen Brunello och så vidare. Jag misstror inte detta såklart men å andra sidan har jag ännu inte provat en mogen, balanserad och läcker Brunello DOCG. Å andra sidan med tanke på den djupdykning som jag nu fick tillfälle till att göra helt nyligen på Anteprima di Brunello när vinerna, Rosso 2010 och DOCG, från årgång 2007 men även ett antal 2006 visades upp kan jag konstatera att stilen, övergripande går åt tre håll: traditionell och rustik, den moderna, übersvulliga stilen och så en tredje linje som stod för mer frukt (modern) men med stram, läcker tanninstruktur (det bästa från det ”gamla”). Den senare, men även den första linjen vill jag gärna följa över åren, mittenstilen den strikt moderna hoppar jag dock gladeligen över. Dom vinerna kan man prova överallt, de produceras ”all over” varför man knappast behöver leta upp efter dem i vackra Montalcino (på UNESCOS lista) eller i dess viner, Brunello DOCG eller Rosso.

Läs mer om sangiovese vs brunello, sangiovete, morellino med mera, The Wine News.

Spännande läsning och bilder om uppbindningsmetod, The wine Doctor.

Consorzio Brunello di Montalcino

Toskanas matrecept, Italian Pasta

?>