Laddar annons
22 Jul, 2013

Vintage port - varför köpa senaste årgången?

Jag minns min första mogna vintage port. Oj, vilken upplevelse det var! 1965 Fonseca Guimaerens vintage port stod det på etiketten. Elegant och sinnlig. Hur kunde ett uppspritat vin kännas närmast viktlöst? Och hur i all världen kunde ett 30 år gammalt vin fortfarande vara så pass vitalt?

Vinet väckte ett intresse och jag började samla på mig en del vintage port. Priserna var synnerligen rimliga, i mitten av 1990-talet, och jag upptäckte ganska snabbt att flertalet mindre kända portvinshus med 15-20 års ålder var förträffliga köp. 1982 blev ett favoritår för bra vintage port för inga pengar alls. När jag lämnade vinbranschen i Danmark, i början av 2000-talet hade jag samlat på mig en hel del äldre portvin; 1960, 63, 70, 77, 80, 82, 83, 85 och 1987. Uppdruckna idag men oj, vad bra de var!

Drygt 10 år senare skänker jag åter portvinet en tanke när jag inser att jag knappt har några i min samling. Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess och jämfört med då mitt intresse för portvin väcktes till liv så har priserna gjort en resa som heter duga. Douro-dalen och alla fantastiska producenter är värda det. I grund och botten är portvinet ett av vinvärldens främsta skapelser och billigt jämfört med många betydligt mer namnkunniga regioner. Ändå köper jag det inte mer. Inte den senaste vintage port-årgången vill säga.

En vintage port behöver ofta minst 15-20 år för att visa upp sitt register. Står det Taylor's eller Quinta do Noval, för att blott nämna två, på etiketten kan man lätt lägga till ett decennium. Ett par 1977:or som jag provat de senaste 1-2 åren har känts, om än ej unga, så ännu inte utvecklade. Frågan som uppstår är; varför ska man köpa ung vintage port? Varför ska jag köpa erkänt stora år som 2007, 2009 och 2011? Visst, mina döttrar är födda två av de nämnda åren men jag tillhör inte dem som finner någon anledning att köpa deras år, för att sedermera ge till dem när de är äldre. Jag förstår inte riktigt poängen med det. Vidare är jag inte säker på att jag lever om 30 år, när 2011:orna börjar uppvisa en del av sitt register. Eller om jag ens uppskattar portvin då! Så frågan är; varför i all världen ska man köpa vintage port från ett storartat år som 2011?

Du kanske tänker i spekulativa banor, att man kan gör sig en hacka. Eller att det är en investering för barnen. Vem vet? Ingen, om man nu inte har tillgång till Gray’s sportresultatskalender (minns Tillbaka till framtiden)! Med index i åtanke är jag inte alls särskilt övertygad om att det är en särskilt vettig investering. En snabb sökning på internet resulterar på inga sätt i en chock vad gäller priser på vintage port från 1970- och 1980-talet. Priserna är faktiskt riktigt humana. Med andra ord; jag kan idag köpa mogen vintage port, njuta av den utan att behöva vänta tre decennier och betala ett pris som ifrågasätter meningen att köpa portvin för att själv lagra. Portvin är ju inte lika känsligt som bordsvin och tål lagringsförhållanden som reducerar oron för att inte ha haft koll på vinet under mognadslagringen.

Tiden det tar för en vintage port att nå mognad motiverar mig inte till att köpa dem i sin linda. Kanske om jag var tjugo men sällan har man den ekonomiska kapaciteten som ung. När marknaden erbjuder mogen vintage port ökar också min skepsis vad anbelangar meningen att köpa ungt och lagra. Dessutom, jag föredrar att vara på en konstant resa i vinets värld, inte vänta in rätt tillfälle om 15-20 år. Så, övertyga mig; varför ska jag köpa ung vintage port och inte, som nu är fallet, snöa in på att finna mogna vintage port-viner när portvinsandan faller på, eller att fokusera mer på tawny port med ålder vilket jag gjort?

Tips på mogen vintage port

Offley Boa Vista från 1997 (82849) kostar 349 kronor och närmar sig sin mognadsfas. Kanske några år till gör vinet än häftigare men redan idag levererar den eleganta Boa Vista-vingården en fin vintage port upplevelse. Köp, dekantera och njut lätt kyld till en bit Stilton.

Dalva vintage port från 1994 (76176) kostar 329 kronor och kommer från en storslagen årgång. Producenten står för mycket pålitliga viner och här får man lite mer kraft jämfört med Boa Vista. Choklad-desserter, gärna av mörkare varianter som Valrhôna, är en klockren ledsagare. Fast jag erkänner villigt; en vintage port för mig är en dessert i sig och värd min fulla uppmärksamhet.

Fotnot. Tawny port har uppnått mognad på fat och är redo att drickas när det tappats medan vintage port oftast blott får runt 18 månader på fat och således är i behov av flasklagringen.

 

Skribent: Niklas Jörgensen