Ekovin – Heavy Metal eller Rock n’ Roll

Favoritmarkera

EKOVIN. De vi i dagligt tal kallar för ekoviner kommer starkt. Du kan läsa spaltmeter med artiklar om ekologiska varor och vi möter fler livsmedel, mat och dryck, som är ekocertifierade än någonsin tidigare. Vissa märkningar är bekanta andra helt okända och än mindre vet vi vad certifieringen står för.

Som konsument kan man känna sig både säker och rådvill. Det är å ena sidan lätt hänt att känna sig inbäddad av försäkringar som går i grönt, skönt, hälsosamt, rättvist, socialt och naturligt ansvarstagande med flera. Å andra sidan, vilka är de certifierade varorna som hamnar i butik. Är det de bästa, mest rätta produkterna bland många likvärdiga med märkning? Och vilket är mitt eget ansvar för vinet jag köper?

Märkning för eko eller socialt ansvar

Det finns en uppsjö olika loggor för certifierade ekologiskt odlade livsmedel och lika många för sociala ansvarstaganden. Vin och andra livsmedel kan vara båda, ekologiskt odlade och framställda som att de också kan vara KRAV-certade, Fairtrade eller Fair-for-life märkta.

Länder kan ha egna märkningar, som Sverige har KRAV medan större omspännande certifieringar kan gälla för hela världsdelar exempelvis som europeiska unionens logga för ekologiskt odlade livsmedel. De kända, allmänt förekommande märkningarna är etablerade certifieringsorgan som löpande kontrolleras och kvalitetssäkras.

För att navigera smart i denna uppsjö information måste konsumenten läsa på för att hitta rätt. Livsmedelshandlaren eller Systembolaget har förvisso valt att ställa en produkt på hyllan men de tar, med handen på hjärtat, knappt ställning till eller hänsyn om, något annat än att driva sin egen bästa möjliga försäljning.

Vad är ekologiskt vin

”Ekologi är ett vetenskapligt område inom biologin. Att en viss odlingsform har annekterat begreppet skapar förvirring”,
Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Om tolkningen vad ekologiskt vin är kan diskuteras och till konsumenters hjälp finns certifiering som hjälper oss urskilja vilka produkterna är. Att jordens resurser måste hushållas med är inte heller en främmande insikt. Ekologiskt vin är i den kontexten ekologiskt odlat och producerat vin där tillverkaren tagit hänsyn till att naturen ska ha möjlighet att återskapa uttagen som görs.

Skillnad mellan ekologisk hållbarhet och socialt ansvar

Ekologisk hållbarhet innefattar

  • Allt som hör ihop med jordens ekosystem
  • Produktionen av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens bärförmåga. Naturen måste hinna återskapa uttagna resurser.
  • Människors hälsa inkluderas och hur den påverkas av den yttre miljön, som föroreningar och buller.

Socialt ansvar, enligt KRAV

  • Uppfylla mänskliga rättigheter
  • Minderåriga ska delta i grundläggande utbildning
  • Arbetstagaren ska ha rätt att organisera sig

 

Sant eller falskt – är ekologisk odling mer miljövänlig

Ekologisk odling har en miljöfördel då man inte använder sig av kemiska/syntetiska bekämpningsmedel. När bekämpningsmedel används finns alltid risk för oönskad spridning då de kan hamna på andra ställen än dem som ska behandlas. Att bekämpningsmedel inte hamnar där de ska har att göra med usel precision, avdunstning och vind. Rester förs bort via marken och grundvattnet. Läckage kan orsaka stor skada som störningar för växter och djur, för mikroorganismer med försämrad frösättning och deras reproduktion. Rapporter om rester av bekämpningsmedel i grundvattnet och i brunnar förekommer regelbundet, även i Sverige.

I ekologiskt skötta vindistrikt används Bordeauxlösning som är en vatten-, koppar- och limeblandning eller kopparsulfat. Villaägare som varit med ett tag kommer säkert ihåg blåvitriol eller kopparvitriol, nu förbjudna medel. Eftersom koppar är ett grundämne klassas det av EU som naturligt, och därför tillåtet för ekovinbonden att använda med upp till 6 kg per ha/år.

Både konventionella som ekocertifierade vindodlingar kan använda kopparlösning. De konventionella mer när så krävs men de kan också använda moderna, organiska bekämpningsmedel som bryts ner i marken. Alternativen är betydligt fler för konventionella odlare. Numer finns även kemiska/syntetiska bekämpningsmedel som är nedbrytbara.

besprutning-vingard

Kritiker

Koppar ansamlas i marken vilket långsiktigt leder till att jorden dör. Har det gått så långt finns det ingenting som lantbrukare kan göra mer än att sanera marken. I praktiken innebär det att cirka 20 cm av det översta jordlagret skrapas bort varpå man skickar den kontaminerade jorden till deponi.

I Sverige ligger gränsvärdena för förorenad odlingsmark på 80 mg/kg jord (Naturvårdsverket) men för EU är nivån högre, 150 mg/kg jord. Enligt Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, finns många jordar i vindistrikten som ligger över det svenska gränsvärdet, vissa ligger till och med över maxgränsen.

Förespråkare

Lars Hällbom på KRAV kunskapsläget om ekologisk vinproduktion,
“Den ekologiska vinproduktionen har fördelar som med råge överväger nackdelen med användning av kopparsulfat. Konventionell vinodling är mycket bekämpningsmedelsintensiv och druvorna har regelmässigt höga resthalter vid analyser som görs av till exempel Livsmedelsverket. Därmed finns det hälsorisker och miljön skadas, vilket bland annat visar sig genom en mycket större biologisk mångfald i den ekologiska produktionen.”

I väntan på alternativ accepterar vi därför KRAV-certifiering av ekologiska viner som importeras från producenter som använder kopparsulfat. Idag är det i många fall en förutsättning för att kunna odla ekologiskt vin. Vinindustrin arbetar på att hitta alternativ.

Det har gjorts många studier på hur jorden påverkas av kopparsulfat. I en av dessa, från 2013, undersöktes ett stort antal vinodlingar i olika lägen med olika jordmåner och där koppar använts under lång tid. Forskarna konstaterar (Ruyters et al) att det inte gick att påvisa negativa effekter av koppar på växter eller markmikroorganismer. Vi har inte hittat någon studie som motsäger detta, avslutar Lars Hällbom.

naturvin-vingard

Hur drivs en ekologisk odling

Det övergripande målet för en lantbrukare är att naturresurser som energi, mark och vatten i möjligaste mån ska brukas på ett hållbart och långsiktigt sätt. Grundläggande för ekologisk produktion är en hög självförsörjningsgrad. Det gäller växtnäring i form av gödsel, nedplöjning av växtmaterial, kvävefixerande grödor och varierad växtföljd.

Lättlöslig handelsgödsel eller icke naturlig mineralgödsel används inte. Syntetiska (kemiska) bekämpningsmedel används inte heller, vare sig det är mot insekter, svamp eller ogräs. Med förebyggande åtgärder i form av varierad växtföljd, motståndskraftiga sorter och mekanisk bearbetning skyddar sig eko-bonden mot angrepp.

Avkastningen per ytenhet är ofta, men inte alltid, lägre på en ekologisk vingård. Hur mycket lägre beror på var gården är belägen. Den som menar att ekologiskt odlade druvor smakar bättre har således alldeles rätt i det då lägre skördeuttag ger mer koncentrerad frukt, vinet kommer smaka mer. Senare resultat visar förvånande nog att avkastningen från ekologiskt jordbruk inte alltid är lägre, ibland till och med tvärtom.

En större biologisk mångfald utmärker det ekologiska jordbruket. Vallodlingen innehåller fler sorters gräs och klöver och mekanisk ogräsbekämpning istället för kemisk lämnar kvar flera arter. Bin och andra pollinerare som fjärilar trivs ofta bättre på ekologiskt brukade marker.

Andra viktiga positiva effekter av en omläggning till ekologisk odling i exempelvis tredje världen har visat ge högre grundvattennivåer, bördigare jordar, minskad sårbarhet vid torka och bättre försörjningsmöjligheter för kvinnor och därmed för hela familjen. De senare är sociala kriterier som gäller vid en KRAV-märkning men inte för specifika eko-certifierade viner.

 

Är det dyrt att vara certifierad

Om vinbonden skördar små volymer tjänar han eller hon mindre, stämmer det? Druvodlare får mer betalt för ekologiskt odlade druvor än konventionellt odlade, därför kan man säga att ekonomin jämnar ut sig för ekobonden. Lägg till att i den ekologiska vingården används färre insatsvaror av bekämpningsmedel. De är mycket dyra i inköp.

Sabrina Rodelli, exportchef på Cantina Pizzolato i Veneto, Italien berättar,
– Ekologiska vinproducenter betalar en administrationskostnad om 270 Euro per ha. Samtidigt har EU satt igång ’The new European Agriculture Plan’ som ger bidrag upp till 900 Euro per ekologiskt odlad ha (Italien).

Oavsett bidrag är 270 Euro per ha en mycket liten summa då kostnaden måste slås ut på helheten, volym samt antal hektar. I det stora hela är administrationskostnaden minimal och därför försumbar, säger Sabrina Rodelli.

Den största anledningen till varför en producent väljer att inte arbeta ekologiskt är den risk det innebär. Att inte kunna skydda skörden med kraftfulla bekämpningsmedel, den dag det krävs. I potten ligger kanske en hel årsproduktion och för det lilla företaget är det en svår, kanske omöjlig situation. Jämför till den stora producenten som har resurser i arbetskraft men förmodligen också stora vingårdslägen vilket gör producenten med många hektar, naturligt, mer risktåliga eftersom risk sprids över stora ytor.

Svar på frågan är alltså, nej det är inte dyrare att odla ekologiskt men den ekologiska odlaren tar en risk. Och under den tre år långa konverteringsperioden (tid som krävs för att ställa om till ekologisk odling) kan bonden söka en mängd olika bidrag.

ekovin-heavy metal eller rock n roll

Alla medlemsländer måste utse en kontrollfunktion för “EKO”.

 

Är regelverket för ekocertifiering för strängt med ständiga kontroller

Det finns flera nivåer på ekologisk certifiering. Grundnivån är EU-reglerna vilka är något mildare än den i Sverige vanligast förekommande certifieringen, KRAV. EU-reglerna stiftas av EU-kommissionen. KRAV:s regler utformas i en öppen process där producenter, konsument- och miljöorganisationer, forskare och handel deltar. Kontroller görs för att säkerställa att konsumenter och andra köpare av ekologiska produkter får vad de betalar för. De KRAV-ansluta företagen besöks minst en gång om året.

Alternativa märkningar till de nu vanliga ekocertifieringarna är exempelvis livscykelanalyser i ISO serien 14040. Många företag använder Life Cycle Analysis (LCA) som del i miljöarbetet.

Ja, ekocertifieringarna är hårt reglerade men det säger sig självt, tilltron till certifikaten måste vara på hög nivå.

 

Vilka resultat vill vinproducenten nå med en certifiering

Frågan för de flesta är inte om utan när de ska certifiera sig. Eko är inte längre en ickefråga oavsett om det gäller det stora företaget eller den lilla garagevinmakaren. Alla vet att jorden vi odlar livsmedel i kräver skötsel, omvårdnad och omtanke för att leverera och för att göra det bra. Naturen måste hinna återskapa uttagen vi gör och människors hälsa är viktig.

Bonden vill med stor sannolikhet fortsätta verka där han eller hon står och många vill lämna över brukbar jord till kommande generation. För storföretagen är förutsättningarna andra men syftet, i förlängningen torde vara desamma. Att behålla och bedriva framgångsrik business. Det finns många olika certifieringar och kanske är de för tillfället mest vanliga märkningarna, inte de bästa för syftet.

Vart står ekovinet nu

Problematiskt är att branscher som vin- eller andra livsmedel ensidigt fokuserat på EU:s ekocertifiering. Systembolaget därtill på namnet ekovin i synnerhet. På så sätt har en ytterligt diversifierad och komplicerad fråga för konsumenter, om en komplex långsiktigt hållbar odlingsform, blivit grymt förenklad.

Marknaden

Ekologiska livsmedel växer i rasande takt och man kan lugnt säga att det aldrig funnits en bättre tid för eko, än nu. Uppskattningsvis uppgick världsmarknaden för eko-livsmedel, mat och dryck, till 80,40 miljarder amerikanska dollar under 2013. Och business spås växa med det dubbla till 161,5 miljard dollar fram till 2018. Tillväxten är cirka 15 procent per år och störst är intresset i Nordamerika som ensam står för 30 procent av marknaden.

Systembolaget

Den ekologiska vinförsäljningen har ökat kraftigt under senare år. Men det finns också en inbyggd problematik i statistik som kommer från bolaget eftersom det är svårt, kanske omöjligt, att trovärdigt mäta och utvärdera försäljningsdata från ett monopol. Vilka har offertförfrågningarna varit under perioden, vilka vinpriser har frågats efter, vilka var de nya vinerna och deras pris och vilken butikstäckning fick ekovinerna som lanserades (delar eller över hela landet). Dessa är bara några av många viktiga frågor om vad som styr försäljningen på Systembolaget. Därefter kommer konsumenters efterfrågan.

Björn Wittmark. Giertz Vinimport

Björn Wittmark. Giertz Vinimport

Hur arbetar importören

Björn Wittmark, ägare och affärsutvecklare hos Giertz Vinimport, har kanske arbetat längst tid med hållbarhetsfrågor för vin i Sverige. Giertz Vinimport var först med att sälja ekologiskt certifierade viner i större volymer på Systembolaget. Från att det första vinet, Ecologica från Argentina, kom i början av 2000-talet har Giertz sortiment av ekoviner vuxit till en stor och bred grupp olika viner, från många länder. Kvaliteten har förbättrats samtidigt som volymer ökat och för att erfarenheten hos odlare och alla inblandade fördjupats, plus att tekniker utvecklats.

– I takt med att konsumenter engagerar sig och att Systembolaget efterfrågar fler certifierade viner är frågan inte om, utan när vinproducenten blir certifierad, säger Björn Wittmark.

Wittmark och hans team på Giertz har redan tagit nästa steg för att nu involvera sociala engagemang, områden som man ser stora möjligheter till att kunna förbättra. Men också inom specifika områden där tekniska innovationer, som att minska vattenanvändningen eller koldioxidutsläppen vid vintillverkningen eller i kringtransporter, kommer göra stor skillnad. Förbättringar kan göras genom optimering, för transporter kan vi ringa in var man köper glasbuteljerna som sedan fraktas till vingården. Vad tar lastbilen med sig på returresan. Hur optimerar vi tappningen  och hur skeppas vin ut till sina respektive slutdestinationer.

– I norra Argentina arbetar vi tillsammans med kooperativet La Riojana i ett projekt med smartare lösningar för att minska både energiförbrukningen och vattenåtgången vid vinproduktionen. Bland annat byter La Riojana ut befintliga dieselpumparna på fälten till mindre vattenpumpar som drivs av solpaneler.

För Björn Wittmark är miljöarbetet även ett personligt engagemang,

– Tillsammans kan vi påverka! När jag arbetar med kooperativet La Riojana gör vi det för att de vill överleva långsiktigt i en klimatmässigt utmanande region och där det annars är svårt för människor att få arbete. Jag vet också att kooperativet ses på som förebild, lyckas La Riojana sprider de hopp och inspiration till andra.

images

 

 

Vad gör Systembolaget

Systembolagets sortimentschef, Ulf Sjödin, är medveten om de miljöproblemen som följer med ekocertifierade viner och säger ”visst är det ett problem att marken förorenas men vi tycker att fördelarna med ekovin överväger, inte minst för att det innebär bättre villkor för dem som arbetar med besprutning”.

Ett svar, möjligen förväntat från ett otidsenligt, kommersiellt affärsdrivet bolag. Systembolaget är ett monopol, de har en särställning i handeln med vin i vårt land och det åligger bolaget att bedriva ansvarsfull försäljning ur folkhälsosynpunkt och att vara marknadsneutrala. Det vill säga inte medvetet exkluderande, samtidigt är bolaget opinionsbildare.

Arbetslagstiftningen är mycket strikt för arbete med gifter och kemikalier. Forskning och studier från Australien visar på svåra skador och biverkningar som arbetare, vilka besprutat med kopparsulfat, kan drabbas av. Men det kan också påverka hälsan för dem som arbetar i vingården, långt efter att vinstockarna besprutats. Arbetare som kommit i kontakt med blad, exempelvis under våren när de arbetar med uppbindning av de nya grenarna och skotten kan få psoriasisliknande, kliande utslag. Att skälet som Systembolaget anger till varför man driver EU:s ekocertifiering framför andra skulle stå för bättre villkor för dem som arbetar med besprutning, håller därför inte.

Det är också anmärkningsvärt att Systembolaget inte är neutrala olika certifieringsorgan. Att så förenklat och blint förlita sig på en, eller ett fåtal märkningar för ekologiskt tillverkade viner, räcker inte om man är ett monopol.

Skälen som anges till att EU:s ekologga dominerar (arbetarnas hälsa) håller inte när fakta om motsatsen de facto finns. Dessutom leder bolagets ensidiga fokuslyft på ’ekovin’ till att minska försäljningsutrymmet för alla icke-certifierade viner, oavsett hur dessa viner faktiskt görs.

Konsumenter som aktivt väljer ekocertifierade viner gör det vanligtvis av hälsoskäl. Många är också beredda att betala lite mer. Ett personligt mervärde när man väljer ett ekologiskt odlat vin är den långsiktiga miljövinst man tror sig bidra till. Vilket är en anledning livsmedelsbranschen inte har råd att missbruka.

Därför är det mycket tråkigt att seriösa initiativ och projekt på nationell som internationell nivå, med åratal av arbete och engagemang kan spolieras så snabbt av affärsdrivna bolag i mellanleden.

 

Vad säger konsumenten

Jag träffade inte en enda person som enbart valde ekomärkta viner under intervjutillfället som var utanför mitt Systembolag en fredag eftermiddag och lördag förmiddag.

Undersökningen är inte statistiskt användbar men jag menar att vi fångat hur vinköpare, i allmänhet, förhåller sig till Systembolagets ekomärkta viner.

Frågan som ställdes löd: – Köper du eko-vin och i så fall varför?

    • Det händer att man väljer ekocertifierat vin. Köp av ekovin är slumpmässigt.
    • Många säger att de tror att de väljer ett bättre vin, men de vet inte säkert.
    • Man tror att man bidrar till en god och hållbar utveckling, som leder till bättre miljö och därmed hälsa.
    • Letar inte upp ekomärkta viner. Känner man till ett bra vin, oavsett eko eller konventionellt odlat, är det värt att söka efter.
    • Det måste vara ett bra vin, annars går köp definitivt bort.
    • Pris har betydelse – är ekovinet dyrare är köp mer tveksamt.
Ingrid delaval-ekovin-vinbanken

Ingrid de Laval, Stockholm. – Ja. Det känns bättre då jag tror att det är bättre för miljön. Men mest köper jag vin som jag känner till och vet är bra.

20160212_170257_resized

Sebastian Fransson, 27 år student, Danderyd. – Ja och nej. Väljer EKO om det inte är för dyrt.

20160212_170758_resized

Marcus Gårdö, 40 år Danderyd. – Jadå, men går inte runt och letar. Om jag vet att det är bra då köper jag vinet, eko eller inte.

Kommentera

  1. Ed
    23 februari 2016

    Hej. Bra artikel. Liten rättning, en engelsk billion är på svenska en miljard.

    • Redaktör
      23 februari 2016

      Hej Ed, toppentack!