Hon är hjärnan bakom Blossas glöggsuccé

År 2003 lanserade Blossa årets glöggsmak för första gången. Att det skulle bli en succé var dock aldrig självklart.

En gång per år tillkännages vem som kommer bli årets julvärd. Samma sak gäller vilka som kommer sommarprata i P1, hur majblomman kommer se ut och vilka städer som får arrangera Melodifestivalen. När det kommer till mat och dryck så är en av årets allra största händelser Blossas lansering av årets glöggsmak. Längtan är stor runtom i landet när tillkännagivandet närmar sig, men det har inte alltid varit så.

– I dag är det helt annan konkurrens och ett helt annat intresse för glögg än vad det var på 90-talet.

Orden ovan tillhör Åsa Orsvärn. Hon har arbetat med glögg under majoriteten av sitt yrkesliv. I dag är hon Chief Blender på Blossa och man kan lugnt konstatera att hon haft en väldigt stor del i att Blossas lansering av årets glöggsmak blivit en succé.

– I början av 2000-talet hade vi ett varumärke, en glögg, och försäljningen var helt begränsad till julmånaderna. Vi behövde göra något för att göra glöggen mer intressant. Vi hade den större delen av glöggmarknaden och vi visste att om vi inte gjorde något så skulle troligtvis inget hända, säger Åsa i en intervju med Vinbanken.

"Blev tio gånger större"

Där och då föddes idén om att lansera årets glöggsmak. Idén blev till verklighet och de första flaskorna rullade av bandet på anläggningen i Sundsvall och nådde Systembolagets hyllor 2003. Det som följde hade Åsa aldrig någonsin kunnat föreställa sig.

– Ingen av oss hade i vår vildaste fantasi kunnat föreställa sig att det skulle bli så stort som det blivit. Vi hade under flera år tidigare lanserat årets julakvavit, så vi valde att stjäla den idén och göra samma sak med glöggen. Skillnaden var att glögglanseringen blev tio gånger större än akvaviten.

När årets glöggsmak presenteras så sätts direkt arbetet i gång med att ta fram nästa års smak. Och det är ett intensivt arbete där många detaljer spelar roll.

– Vi är ett litet team på fem-sex personer. Från och med 2011 så inspireras smaken av en stad eller plats, och det ska finnas smakkopplingar till den platsen. Vi bestämmer en destination och sen börjar vi spåna vilt. När vi spånat klart så sållar vi bort de galnaste idéerna och fortsätter arbeta med de idéer som återstår. Till slut kommer vi fram till en idé som vi alla känner är genomförbar. Vi måste kunna uppfylla vissa kriterier, bland annat måste vi kunna producera 500 000 liter, vi måste tänka på kostnaden och vi måste ha en bas på vit vinblend (vitt vin som blandas med ett Moskatstarkvin).

Foto: Pressbild

Tabben med Blossa 09

Genom åren har vi bland annat kunnat uppleva smaker av hjortron, saffran och yuzu. Vissa smaker har blivit mer populära än andra. Enligt Åsa Orsvärn finns det en större tabbe hon gjort genom åren och det var i samband med 2009 års glöggsmak.

– Då valde vi smak av clementiner. Problemet var att clementinerna inte gick att skala med hjälp av maskiner, så vi fick skala dem manuellt. Och det var ofantligt många clementiner. Det var en miss från min sida. Vi har tidigare haft apelsiner och de går att skala på ett helt annat sätt. Det hade kanske gått med clementinerna också om vi valt en annan variant. Det har med hårdheten i skalet att göra. Så det misstaget ska jag försöka att undvika i framtiden.

Finns det någon gräns för vad ni kan eller får göra när det kommer till smaken?

– Egentligen kan man utveckla smaken åt vilket håll man än vill. Det finns tvister man kan göra och med tiden kommer vissa smaker tillbaka, men i en annan skepnad. Det är kanske inte samma kombinationer som tidigare. Till exempel liknar Blossa 21 och Blossa 03 varandra en hel del, men det är ändå inte exakt samma. Om vi nu skulle välja att göra äpple igen så skulle det ändå inte bli samma smakkombination som Blossa 04. Det finns en ofantlig flora man kan använda sig av och experimentera med, och vi använder bara en bråkdel, så det kommer ta lång tid innan idéerna tar slut.

"Det vill vi inte ha som smak"

Det finns dock smaker och kombinationer som med största sannolikhet aldrig kommer bli till verklighet, enligt Åsa.

– Jag försöker undvika sådant som har spår av allergener, som till exempel nötter. Det skapar problem i hela produktionskedjan och påverkar även alla andra produkter, så nötter vill vi inte ha som smak. Sen får vi förfrågningar och förslag om till exempel fläsksmak, men animaliska produkter kan jag inte se att vi kommer ha heller.

När arbetet med att plocka fram en glöggsmak är avslutat så brukar Åsa skärma av sig från själva tillverkningen och de efterföljande stegen i processen.

– Jag gör produkten fram till produktionen, sen lämnar jag den, vilket är skönt. Sen återupptäcker jag den framåt hösten igen. Mitt problem är att jag tycker det är jobbigt att prova produkten. Man kanske inte litar på sig själv tillräckligt mycket. Nu på senare år har det dock blivit bättre. Nu kan jag känna att jag är nöjd med en smak och sen lämna den utan att vilja ändra mer i receptet. För jag har insett att jag kommer känna skillnad i smaken, men ingen annan kommer det. I början var jag inte rolig att ha och göra med, men nu har jag insett att jag bara mår dåligt av alla justeringar.

Foto: Pressbild

Mycket större glöggintresse i dag

I dag är glöggintresset i landet bra mycket större än vad det var på 90-talet. Konkurrensen har hårdnat och allt fler aktörer ger sig in på marknaden, men enligt Åsa så är det bara välkommet.

– Jag tycker det är jätteroligt med konkurrensen. Det är alltid bra att ha press på sig. Och vi på Blossa ska vara stolta över vårt hantverk. Vi har i dag tre glöggvarianter som är definierade av EU och därmed måste göras på ett visst sätt. Vi har regler och krav på oss och det vore roligt om det lyftes, för vi ska vara stolta över traditionen med glögg. Det är en nordisk tradition som vi verkligen ska värna om.

"05 är den som lagrats bäst"

Åsa Orsvärn är född och uppväxt i Stockholm där hon bor än i dag. Vid sidan av glöggintresset gillar hon att vara i naturen, cykla, resa och läsa. Sen är hon även en stor supporter till sin man som brukar springa längre sträckor. Om man kikar i hennes vin- och spritskåp i hemmet så tror man kanske att varenda en årgång av Blossas glöggsmak finns där, men det stämmer inte.

– Jag har alla förutom 03, den första. Det kanske beror på att vi inte riktigt trodde att det skulle fortsätta efter 03, så den dracks upp. Nu i efterhand så borde jag sparat någon flaska av den.

Hur ofta brukar du jämföra årgångarna med varandra?

– Det händer ganska ofta, och enligt mig är 05 den som lagrats allra bäst. Jag kan ibland bli förvånad att de håller så länge. Vissa håller väldigt länge, medan andra inte håller alls. Det finns faktiskt några flaskor 03 kvar hos oss på jobbet, men vi har sagt att ingen får öppna dem. De är en riktig bristvara, avslutar Åsa Orsvärn.

Läs om årets bästa glögg 2021