Inlägget publicerades första gången i slutet av oktober men det är dags för en omgång två visning med tanke på de kommentarer som inkommit från engagerad läsare. Tycker själv att diskussionen är intressent och på ett sätt är själva frågeställningen i kommentarsinläggen högaktuell för alla livsmedel, inkluderat vin. För kan man egentligen ranka något som bättre om påståendet utgår från en upplevelse i en given situation eller utifrån en personlig smakupplevelse? Och vart, hur och för vem presenterar man en normgivande kvalitetsranking av något så delikat som tryffel? Eller är personliga beskrivningar ett sätt att medvetandegöra skillnad för alla oss som trott att tryfffel är en tryffel, om så vit eller svart.....Vinintresserade har i jämförelse hunnit en bra bit på väg då det är allmänt känt att druvor kan odlas i olika världsdelar, olika klimat, med stora skillnader i skördeuttag och att vinifikation (tillverkningssättet) m m alla är anledningar till ett vins smak och som bidrar till ett vins kvalitet. Onekligen finns mycket att vinna för producenter, länder eller områden om namn går att skydda eftersom det är exkluderande (sorter, odlare, områden, länder osv). Att jämföra exempelvis korv i Sverige torde därför vara mycket lättare eftersom innehållsdeklarationen säger mer än den mest målande smakbeskrivning som kan följa med en tryffel eller ett vin. Läs igen, och kommentera gärna!
Gotlands tryffelförening reagerade starkt när ett franskt förslag till nationella regler häromdagen behandlades i SKDL – ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa vid Europeiska kommissionen. Och reaktionerna från Storbritannien lät heller inte vänta på sig.
Inte längre en tryffel?
Det var den svenska delegaten Kristina Sjölin från Livsmedelsverket som kontaktade Gotlands Tryffelförening för att höra hur man ställde sig till Frankrikes förslag. Därmed kunde Gotlands Tryffelförening med hjälp av Dr Christina Wedén gå ut och varna för förslaget i det forskarnätverk som finns kring Bourgognetryffeln. Förslaget som Frankrike vill att kommissionen godkänner skulle bland annat innebära att begreppet ”tryffel / tryfferad” inte längre får användas för produkter som innehåller Bourgognetryffel och som ska saluföras i Frankrike.
Susanne Welin-Berger som själv är tryffelodlare och aktiv inom Gotlands tryffelförening reagerar starkt mot skrivningen i det franska förslaget.
- På Gotlands tryffelförening vänder vi oss emot den nedklassning av Tuber uncinatum/aestivum man vill göra genom att endast godkänna Tuber melanosporum, Tuber brumale och Tuber magnatum. Många svenska restauranger upplever att kvaliteten på den gotländska Bourgognetryffeln (Tuber uncinatum/aestivum ) är mycket bättre än kvaliteten på den franska Périgordtryffel de kan få tag på.
Den gotländska tryffeln har skördat stora framgångar både inom och utom landet. Till exempel levereras den till restaurang Noma i Köpenhamn, utsedd till världens bästa för andra året i rad. Tryffelsafaris och tryffeljakter på hösten har också blivit en turistisk produkt och lockar till fulla hus under flera hösthelger på Smakrike Krog & Logi i Ljugarn samt Fårösunds Fästning i Bunge. På Gotland finns redan flera tryfferade matprodukter (tryffelost, tryffelhonung, tryffel i Whisky, tryffelsmör, tryffelvinäger, tryffelmakroner med mera) och det pågår utveckling av fler.
Två namn för samma sort på Gotland
På Gotland växer det, som man först sa var Tuber uncinatum, vilt över hela ön. Dr Christina Wedén visade sedermera i sin avhandling att Tuber aestivum och Tuber uncinatum är samma sak. I vetenskapliga kretsar är det så att det namn som gavs först är det som gäller. Tuber aestivum namngavs före Tuber uncinatum, varför man ur vetenskaplig aspekt ska kalla tryffeln Tuber aestivum.
- Marknaden är dock inte så kunnig och Tuber uncinatum signalerar mogen fin Bourgognetryffel medan Tuber aestivum signalerar en mindre väldoftande sommartryffel, berättar Susanne Welin-Berger.
- Ur denna aspekt vill vi lyfta båda namnen Tuber uncinatum och Tuber aestivum för att på sikta utbilda marknaden till att Tuber aestivum från Gotland är mogen och fulldoftande.
Brittiska känslor svallar också
De brittiska tryffelodlarna har också reagerat med upprördhet på fransmännens önskan att faktiskt minska antalet godkända tryffelsorter och hoppas att man gemensamt ska kunna se till att Tuber uncinatum/aestivum och några till tryfflar man ha i England blir medskrivna i det slutgiltiga förslaget .
Rustar för festlig helg i november
Trots orosmolnen i Bryssel förbereder Gotlands Tryffelakademi stora festligheter den 12 november, när det är dags för akademins allra första högtidsdag. Seminarium med bland andra världens främste tryffelexpert Dr Gérard Chevalier följs av ceremoniel i Domkyrkan och en sexrätters middag tillagad av några av Gotlands allra främsta kockar. Och självklart är just gotländsk Tuber uncinatum/aestivum den tongivande ingrediensen.
För mer information, kontakta:
Susanne Welin-Berger, VD Livstek och medlem i Gotlands Tryffelförening, 0707-26 28 88
eller [email protected]
Dr Christina Wedén, Uppsala Universitet, 018-471 4927 eller [email protected]
Fakta om och ur det franska förslaget till Europeiska kommissionen:
Förslaget heter “Exchange of views of the Committee on the Notification 2011/257/FR of the Draft Decree on placing truffles and foodstuffs containing these truffles (France)”.
I förslaget till dekret skriver man i artikel 5 ”Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 9 i ovan nämnda dekret av den 9 augusti 1993 får begreppet ”tryffel” endast användas för livsmedelsprodukter som innehåller tryffel av typerna Tuber melanosporum, Tuber brumale och Tuber magnatum. De vanliga benämningarna på dessa är ”svart tryffel” eller ”Périgordtryffel”, ”muskottryffel”, ”vit tryffel” och ”Albatryffel” eller ”Piemontetryffel”. Begreppen ”tryffelsaft” eller ”smaksatt med tryffelsaft” avser endast livsmedelsprodukter som innehåller tryffel av arterna Tuber melanosporum eller Tuber brumale. De vanliga benämningarna på dessa är ”svart tryffel” respektive ”vit tryffel”.
Fakta om Gotlands tryffelförening:
Gotlands Tryffelförening bildades år 2000, då under namnet Gotlands Tryffelodlarförening. Sedan 2002 är föreningen öppen för allmänheten och alla med intresse för gotländsk tryffel är välkomna som medlemmar.
Gotlands Tryffelförening arbetar för att sprida information om den gotländska tryffeln, hjälpa medlemmar att utveckla tryffelprodukter samt bedriva utbildning inom tryffel, tryffelodling och tryffelsök med hund.
Fakta om gotländsk tryffel:
Den svarta tryffeln kallas ibland för den svarta diamanten. Tryffel är en hypogeisk svamp vilket innebär att dess fruktkroppar bildas och mognar under marken. I och med att den växer under marken tillhör den markägaren och ingår ej i allemansrätten. Den skördas med hjälp av doftkänsliga hundar eller med tryffelsvin.
Det finns många tryffelarter, bland dem tryffeln Tuber melanosporum, vars svenska namn är Périgordtryffel, och dess nära släkting Tuber aestivum/uncinatum, som också kallas Bourgognetryffel. Den senare påträffades i Sverige för första gången 1977 och därefter har man på olika ställen hittat tryffel på Gotland. De första odlingarna av Bourgognetryffel startade på Gotland 1999 till följd av ett forskningsprojekt av doktorand Christina Wedén. Intresset för den gotländska tryffeln är stort, både i Sverige och utlandet, och många ser med spänning fram emot en ny skörd av mogen gotländsk Bourgognetryffel.
Fakta om Gotlands Tryffelakademi:
Tryffel har ju under ett antal år varit en uppskattad produkt på Gotland som man utvecklar på olika sätt. Nu tas ett gemensamt nytt grepp där Gotlands Tryffelförening tillsammans med turistnäring, krögare, högskolan och landshövdingen startar Gotlands Tryffelakademi. Den 12 november anordnas
Gotlands Tryffelakademis första högtidsdag med tryffelseminarium, tryffelceremoni och en sexrätters tryffelmiddag (mer info http://www.tryffel.se).
Sällskapet har till uppgift att främja intresset för gotländsk tryffel. Det sker genom ett integrerat synsätt på den gotländska tryffeln, från odlare till slutanvändare med högklassiska produkter och upplevelser. Alla med intresse för tryffel kan vinna inträde i akademin, antingen som professionell producent eller krögare, eller som stödjande medlem - entusiast.
Mer om
Detta pressmeddelande kom sent torsdag kväll, 20/10, vilket kommer som "grädde på moset" till inlägget som är planerat till tisdag den 25/10 här på Vinbanken.