Hur klarar sig svensk nötköttsproduktion i världen?
Resultaten visar bland annat att lönsamheten, trots högre avräkningspriser, försämrades något för slutuppfödarna jämfört med 2009 genom högre foderkostnader och en sämre Eurokurs.
Pressmeddelande från LRF, 17 maj 2011.
Den svenska nötköttsproduktionen har mycket bra produktionsresultat i en internationell jämförelse, men också höga kostnader. Detta framgår av de analyser av nötköttsföretag över hela världen som görs inom Agri benchmark Beef Network där Sverige deltar sedan fem år.
För första gången presenteras internationella lönsamhetsresultat för ungnöt respektive dikalvsproduktion på en svensk hemsida, agribeef. Agribeef är en webbtjänst som sedan 2009 beskriver lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Nu kan man även se hur svenska företag hävdar sig bland nötköttsföretag över hela världen. Det är företag, representativa för sitt lands nötköttsproduktion vars lönsamhet analyserats och beskrivs på ett standardiserat sätt så att man enkelt kan jämföra dem. Jämförelsen visar bland annat:
- De svenska produktionsresultaten är höga.
- Det är stora skillnader i produktionskostnader mellan de olika länderna beroende på till exempel klimat, arbetskostnad och djuromsorg.
- Sverige, liksom andra EU-länder, skulle inte klara lönsamheten utan gårdsstöd och andra EU-ersättningar.
- Slutuppfödning av kalvar som är födda i mjölkbesättningar ger generellt något bättre lönsamhet än slutuppfödning av dikalvar.
- Lönsamheten i dikalvsproduktionen är generellt bättre än i slutuppfödningen då det är brist på kalvar på många håll i världen.
Förutom den internationella jämförelsen presenteras redan nu lönsamhetsresultat för 2010 för de ca 30 svenska nötköttsföretag som ingår i Agribeef. Dessa referensgårdar finns i olika delar av landet och de har olika produktionsformer och besättningsstorlekar. Resultaten visar bland annat att lönsamheten, trots högre avräkningspriser, försämrades något för slutuppfödarna jämfört med 2009 genom högre foderkostnader och en sämre Eurokurs.