Lotta Nordlander och Anna Classon, som tidigare drev restaurangen Roxy vid Nytorget, öppnade i november nytt på Verkstadsgatan: queerbaren Bitter Pills.
Jag får ett meddelande från mitt lunchsällskap som tidigare i veckan besökt baren:
Ok drinkar. Och den koreanska maten är ssäms.
Eftersom jag baserar hela min världsbild på rykten och auto correct
tolkar jag det som att drinkutbudet är fullt godkänt medan det asiatiska köket är, tja, mer styvmoderligt behandlat. Lotta Nordlander förklarar:
”Vi hörde talas om en ssäms-bar i New York som var väldigt poppis, och det koreanska köket känns verkligen fräscht. Jag har ju hållit på i restaurangbranschen i tjugo år och det finns så mycket rädslor, som att maten inte ska passa alla. Men nu gör vi som vi vill”.
Lotta och Anna har under flera år drivit ställen med Stockholms queercommunity som målgrupp. Bland annat gayklubben Häktet vid Bysis torg och nu senast restaurangen Roxy vid Nytorget. I november slogs dörrarna upp till deras nya vattenhål för stadens dramaqueens, flator, butch och björnar.
”Vi vänder oss till fördomsfria människor, eller heniskor. Jag tror att man känner sig fri att vara vem man vill här”, säger Lotta.
”Jag gillar barer där man känner sig snygg”
En diskokula snurrar framför en tygklädd scen och kastar ljuspunkter över väggar, flaskor och bord. Lyktorna som står utplacerade här och där har inte hunnit tändas ännu. Men ett rött sken sköljer över baren och vi ser drinkmenyn uppdateras med svart tuschpenna medan Kirsty MacColl sjunger I was twenty one years when I wrote this song, I'm twenty two now, but I won't be for long.
”Jag gillar barer där man känner sig snygg, där belysningen inte sticker dig i ansiktet och personalen verkligen ser dig. Många barer skapas enligt ett koncept, det har varit mycket Stockholms-vitt och ljusa lokaler. Det känns stelt. Vår lokal är lite speciell, det är svårt att få till något öppet och trendigt. Så vi har siktat på att göra det så otrendigt vi kan”, säger Lotta.
Som dagens första gäster kan vi slå oss ned var vi vill. Vi beställer varsin öl och hittar en plats en halv trappa upp, invid en bänk som täcks av ett fejkat fårskinn. Någonstans där ute, tänker jag, betar ett naket, inbillat, får.
Don’t Even Try, Asshole
Menyn består av olika sorters ssäms: lågtempad och långkörd fläskkarré, ingefärsmarinerad lax samt friterad och chilimarinerad tofu.
Och nu tänkte jag reda ut vad ssäms är:
Ssäms är en koreansk maträtt, eller snarare ett sätt att servera på. Lite förenklat slår man in olika ingredienser i knyten av salladsblad. Vi fastnar för en kombination av lax och fläskkarré, som varit i ugnen hela natten. Smaken är utmärkt och påminner om pulled pork. Men att äta det flyktiga innehållet i ett tacoskal bestående av sallad är likt att fälla upp ett paraply fyllt med pölsa.
”Vi har även snickrat ihop drinkar enligt vårt mattänk. Min favorit är Don’t Even Try, Asshole, som består av fernet, pernod, rabarberpuré, mynta samt en sockerbit dränkt i absint som det eldas på. Den står för den märkliga blandningen här”, säger Lotta.
Queers vs. hipsters
Utanför vårt fönster råder julefrid. Invid småfåglarnas talgbollar sitter en skäggig yngling klädd i ett skinnförkläde. Om det inte var för att marknaden dog ut i slutet av 1800-talet skulle man lätt kunna missta honom för en tunnbindare. Förklaringen till estetiken är att Hornstull seglat upp som norra Europas största häckningsplats för hipsters.
”Jag tror att queercommunityn kan ha en lugnande inverkan på hipsters som fastnat i en föreställning om hur något ska vara. Vi vill bryta det förväntade. På den här bakgatan i Hornstull vill vi skapa något som inte ser ut som allt annat. Det som folk tar sig friheten att tycka är onormalt – här är det självklart”, säger Lotta.
Bitter Pills
Profil: Queer.
Adress: Verkstadsgatan 4, Stockholm.
Klientel: Dramaqueens och björnar.
Vinlista: Ja, men drick öl.
Typsituation: Tunnbindaren möter upp sin kompis smeden och tar en gravöl för att sörja industrialiseringens intåg.
Betyg: 3,5 av 5.