Rolling stones med Antinori

Smaka på det här. Hos familjen Antinori är Marchesi Piero Antinori i rakt nedstigande led den 26 generationen vinmakare. Att ärva ett yrke inbegriper att överta en livsstil vilket knappast är något man kan förvänta sig vara en självklarhet för ens nästkommande.

För Antinori har familjens tidsresa precis som hos "vanliga" familjer inte bara varit en enda lång, skön raksträcka. Mycket arbete ligger bakom familjens framgång och en avgörande period  var tiden mellan 1970 till 2000 när Marchese Piero Antinori  drev igenom en rad kontroversiella men nu med facit i handen, helt avgörande förändringar för husets vinframställning. Senaste satsningen är att lyfta fram vita stenar i Tignanellos odlingar.

- Respekt till det förflutna bär vi alltid med oss men det historiska arvet har inte påverkat vår lust till utveckling, säger Marchesi Piero Antinori som driver företaget tillsammans med döttrarna Albiera, Allegra och Alessia.

Vi sitter till bords för lunch på familjens egendom i Maremma som är ett område längs Toskanas kustlinje. Egendomen är Tenuta Guado al Tasso vilken hör till den lilla exklusiva appellationen Bolgheri. Landskapet liknar själva sinnebilden av naturskön fulländning i form av en gigantisk amfiteater med det azurblå Medelhavet som scen, bergen som Operans rader med fond och sidor och på parkett ligger vinodlingar samsat med olivträd. Med till bords sitter Marchesi Piero Antinori barnbarn Niccolò, 12 år.

Familjen Antinori har gjort vin i över 600 år. Det var silkeshandlaren Giovanni di Piero Antinori som var den första att intressera sig för vin när han anslöt sig till gillet för vinhandlare i Florens 1385. Anledningen var att han ville odla vin för att på så sätt göra bruk av familjens land i Valdarno som ligger direkt utanför Florens. Det skulle dock dröja fram till medeltiden innan den handelsresande Alessandro Antinori lyckades göra familjens viner kända när han skapade en affärsmässig efterfrågan från länder över hela Europa. Härifrån vill jag rekommendera alla läsare med nyväckt intresse ett besök på Antinoris hemsida där ni läser utförligt, och bäst, om familjen.

Familjeföretaget Antinori är mycket stort och innefattar ett antal egendomar varav flera ligger i Toskana där familjen har sina rötter. I Toscanas Chianti Classicoområde finns toppegendomarna Tenuta Tignanello med vinerna Tignanello och Solaia och på Badia a Passignanos producerar man ett vin med samma namn som huset. Utöver dessa toppegendomar finns fler hus i Antinoris portfölj och stilen på vinerna som produceras skiljer dem åt beroende av vilken egendomen är. Gemensam tråd tycker jag mig se är en vilja att lyfta fram varje hus särart.

Samtidigt, när alla viner samlas in under en ”portfölj” ser det ut som att de representera en stil för vitt skilda tillfällen och priser. Jag vill också påstå att Antinoris viner inte heller, generellt, kommer i en kioksvältar-, eller anonym no-name-vinstil. Snarare har de lyckats fånga upp rådande frukttrend samtidigt som de värnat de olika vinerhusens ursprungstypicitet. Tänker direkt på röda vinet Villa Antinori Rosso som ett lyckat exempel på en fruktmodern smakstil med fötterna stadigt förankrade i den egna körsbärskärniga ursprungsmyllan.

Antinoris egendomar
Pèppoli producerar välgjord, ursprungstypisk Chianti Classico med DOCG status och det är ett vin  man ofta hittar på restaurang i Sverige. Egendomen är på 100 ha och huvuddruvan sangiovese. En betydande andel av marken är planterad med olivträd för produktion av olivolja. Pèppoli införskaffades 1985 för att uppmärksamma familjens 600-års jubileum.

Villa Antinori som grundades av markisens far, Niccolò Antinori, är en klassisk egendom för familjen som producerat vin på plats sedan 1928. En förändring i druvinnehållet på husets röda vin har resulterat i en omklassificering till Rosso Toscana IGT. Villa Antinoris Rosso IGT innehåller 55 procent sangiovese, 25 procent cabernet sauvignon, 15 procent merlot och 5 procent syrah. Med utrymme för variation mellan årgångarna självfallet. Egendomen Villa Antinoris viner är för mig ett strålande exempel på familjens motto, att respekt till det förflutna i kombination med en strävan för utveckling, verkligen gäller.

Hos Tenuta Guado al Tasso i Bolgheri odlas 300 ha med vin. Odlingarna består av en mix mellan den gröna sorten vermentino som ger ett spännande, friskt örtigt vitt vin förknippat med Toskanas och Liguriens kustlinje och flera blå sorter. Det idag världskända vinet Guado Al Tasso Bolgheri DOC Superiore lanserades med första årgång 1990 och är ett rött vin och en så kallad blend (blandning druvsorter).

Innehållet är övervägande cabernet sauvignon därefter merlot, cabernet franc och petit verdot vilket också gör vinet till en så kallad bordeauxblend. Initialt kan jämförelsen till Bordeaux tjäna som en ingång till en given smakstil för initierade. Il Bruciato Bolgheri DOC bygger precis som toppvinet vidare på en bas av cabernet sauvignon men för Il Bruciato ingår syrah blenden, den ingår inte i Guado Al Tasso.  Fatlagringen är också kortare precis som lagringstiden i flaska. Scalabrone är husets trevliga rosévin vars smak påminner om en örtig och flörtig bärkaramell.

Nära den lilla staden Sambuca (ja, det är rätt Sambuca) Val di Pesa ligger min personliga favorit i Markisens vinportfölj, Badia a Passignano. Jordmånen är kalksten och vingårdarna ska vara planterade med de mest lämpade sangioveseklonerna som finns att tillgå hos Antinori. Det är kloner som hämtats från Tignanello. Man gör ett vin, Badia a Passignano Chianti Classico DOC Riserva av 100 procent sangiovese. Det lagras på ungerska fat, 250 och 300 L, under cirka 14 månader och efter buteljeringen får vinet vila ytterligare 12 månader i källaren. Egendomen är mycket känd då det är ett Vallombrosianerkloster och för att det producerats vin på kullarna runt klostret över 1000 år.

Familjen Antinori köpte marken runt klostret från munkarna i  ordern 1987 och i samband med köpet ingicks även ett avtal som gav familjen rätt att nyttja klostrets källare för vinlagring. Markis Piero Antinori har lagt ner mycket arbete, forskning och restauration på Badia a Passignano anrika vingårdslägen. Vinlotterna har ”reparerats” från skador de ådrog sig under 1960-talets utspädda bast-flaske-chianti-eras högavkastande vinstockar. Fokus på kloner och mer exakta planteringar i vingården är ett av markisens grundrecept för att nå högre kvalitet.

Andra egendomar som familjen driver är Pian delle Vigne som ligger i Montalcino, Toskana. I region Umbrien ligger Orvieto och här hittar man Castello della Sala. I norra Italien, i Oltrepò Pavese och i Trentino odlas druvor för att göra mousserande vin.  Marchese Antinori Nature är en Talento Metodo Classico lagrad på sin jästfällning i 18 månader medan enklare Donna Cora är klassad som Spumante Metodo Classico.

Som specialiteter hos Antinori finns det söta vinet, Vin Santo Tenute Machese Antinori av druvorna malvasia och trebbiano samt sprit med de prestigeklingande namnen Grappa Tignanello och Grappa Pian delle Vigne.

High tech i vingården med stenar
I hjärtat av Chiantiområdet mellan byarna Greve och Pesa ligger egendomen Tignanello. Kullarna är böljande i typiskt Toskanamanér och just här är landskapet inte vidsträckt utan avstånden nära. Från terrassen på Tignanello är en blick ut i vingården nästan bländande. Det är de vita stenarna mellan vinraderna som reflekterar de på besöksdagen så starka solstrålarna. Här ser jag således på de nyaste rönen hos producenten Antinori, av det som är publikt vill säga. Egen forskning har visat på goda resultat i druvornas kvalitet med förhöjda sockernivåer i balans med den fenoliska mognaden samt ett generellt snabbare förlopp av mognadsutvecklingen. Det återstår fortfarande en del arbete men försöken har, som vi får höra, fram till idag bara gett positiva resultat.

Stefano Carpineto, Tignanellos produktionschef, berättar,
- vi kan konstatera att druvornas polyfenoler utvecklas bättre vilket ger en mer fullständig mognad, samtidigt som temperaturen i vingården sjunkit med ungefär 2 grader.
På bild: Stefano Carpineto.

Jag frågar om det inte är en motsättning mellan ökad druvmognad av polyfenoler samtidigt som mognaden sker under kortare tid?

- Man skulle kunna tro så men det fungerar för att ljus är den viktigaste faktorn för optimal mognad (jämför t ex med Norrlandsodlade jordgubbar). De vita stenarna fungerar som ljusreflektorer. Vi har inte sett någon som helst försämring på druvkvaliteten, snarare tvärtom, svarar Stefano Carpineto. Bilden nedan visar ett läge med två rader ursprunglig, mer brun jord och så rader med vita stenar.

Arbetet med att gräva cirka 80 cm ner mellan vinraderna för att plocka upp de vita stenarna ur jorden på vinfälten påbörjades 2002. Stenarna har helt enkelt lyfts fram i ljuset. Att temperaturen ute på vinfälten sjunkit med cirka 2 grader är extra bonus. Hos Antinori konstaterar man att årgångarna stadigt blivit varmare (växthuseffekt?) under senare år vilket för en vinproducent innebär skörd av sötare druvor. En annan aspekt med högre temperaturer i vingården är just här, en ökad känslighet för röta. Och generösa sockernivåer allena, utan att den fenolisk mognad är i samma fas, är inget annat än ett gissel för en vinmakare. Det leder bara till ett vin rikt på alkohol men utan smak.

En fenol av flera är exempelvis flavonoid som är ett färgämne vilken sitter i druvors skal. Skalen bidrar med smak.

Tignanello ligger 30 km söder om Florens och är 350 ha stor och där 147 ha brukas för vinodling. Vingårdslägena är uppdelade i mindre odlingslotter, utspridda över hela egendomen. Vinet Tignanello är en Super Tuscan det vill säga ett toppvin som betecknas med den mer ordinära kvalitetsklassificeringen Toscana IGT, Indicazione Geografica Tipica. Anledningen är att druvsorterna inte är enligt regelverket men då vinets stil och kraft är utöver det vanliga hör det hemma i en för vin, odiskutabel toppranking, i Toskana ”Super Tuscan”.

Tillbaka till lunchen
Under lunchen har Marchesi Piero Antinori öppenhjärtigt berättat om sitt arbete och hur han som mycket ung påbörjade den renovering av Antinoris då luggslitna image som nu, många år senare tagit företaget fram till den frontposition de har idag. Tidigt insåg han betydelsen av rätt klon, att omplantering av alla vingårdar var nödvändigt och betydelsen av kunskap för hur man producerar vin av god och hög kvalitet.

- Det finns många välutbildade och mycket skickliga vinmakare idag precis som att de fanns på mitten av 1960-talet när jag började. Men att göra bra vin handlar om mycket mer än teknik, säger Marchesi Piero Antinori.

- Man måste helt enkelt älska vin, förstå naturen, kunna läsa vingården och kunna känna och tala smak. Först då kan man göra vin. Personer som är allt detta är inte lätta att hitta men de finns, fortsätter han och så lägger Marchesi Piero Antinori till att han är oändligt glad över att Renzo Cotarella, Antinoris chefsoenolog, varit med familjen i 35 år.
Markisens far, Niccolò Antinori anställde den idag kultförklarade vinmakaren Giacomo Tachis 1961 vilken kom att betyda mycket för Antinoris viner och företagets utveckling.

Avslutningsvis, det var ett sant nöje att få sitta till bords för att samtala och lyssna in en av Italiens idag mest framstående och mest innovativa vinpersonligheter. Marchesi Piero Antinori har inte nämnt att han var den första som tillät de röda Chiantivinerna att göra malolaktisk jäsning, att han var först med att lagra vin på franska ekfat i så kallade barriquer och att han var först med att producera ett enda vin från en enskild vingård, Tignanello. Därefter skippar han gröna druvor i blandningen för Tignanello och tillför istället cabernet sauvignon, kontroversiellt grepp när det begav sig. Till mångas förfäran låter han sedan Tignanello droppa finbeteckningen Chianti Classico DOC, år 1970, för att istället ge vinet IGT status. Listan på "bedrifter" kan fortsätta i samma anda bra många rader till.

Men Marchesi Piero Antinori har varken briljerat eller ens nämnt något av allt det jag berättat ovan, även om goda tillfällen fanns. Jag får intryck av att Marchesi Piero Antinori är en jordnära och genuint vinintresserad person och under den två timmar långa lunchen handlade samtalade helt enkelt om vin, bara så.

Like A Rolling Stone är en känd Bob Dylan låt och lite rock n´roll är det ju att ta hjälp av stenkraft när finvin ska göras. För övrigt var Tignanellos första årgång med "sten-behandling" 2004. Och om man sedan för skojs skull vill göra en association till musikens värld kan man ju fundera på om inte Mick Jagger skulle luncha på samma sätt. Jag vill ju gärna tro att Jagger skulle tala om det han brinner för allra mest, musik, hellre än att rabbla ändlösa listor med namn på guldskivor.

Provning
Solaia 2001
Röd. Utvecklad doft. Smak är medelfyllig, elegant med inslag av torkade frukter, russin, örter och kryddor samt fat. Balanserade tanniner, komplex och elegant. Lång eftersmak.

Solaia 2008
Blåröd och tät. Fyllig mörk fruktsmak med idag markerade fatinslag, rostat kaffe, inslag av örter och kryddor. Ung, stram syra och dit fruktigt markerade tanniner. Mycket ungt, välgjort toppvin som bör få mer tid.

Tignanello 2008 (31254), 499 kronor
Parfymerad doft. Stor, koncentrerad och nyanserad smak. Kraftfull och ung. Stram syra. Smak av körsbär och mörka frukter, inslag av kaffe, kakao, fat med en lätt parfymerad violton. Stram och ung.

Badia a Passignano 2007
Blåröd. Medel/fyllig mörk frukt som körsbär, inslag av fat, mineral och kryddor. Välbalanserade tanniner, silkeslen fruktsyra och lång eftersmak. Tydlig mineralnerv. Elegant och komplex med strålande skärpa och fokus. Lång eftersmak. Vill gärna spara detta vin.

Språkligt
Jag har använt Toskana när texten utgår från det svenska språket men Toscana när ordet är i anslutning till italienska vinnamn eller områden.