Sofia Ruhne på Terreno om den nya beteckningen UGA

Året stora nyhet i Chianti Classico är införandet av beteckningen UGA, Unità Geografiche Aggiuntive. UGA är en indelning i mindre och mer homogena områden av Chianti Classico.

För vinköparna kommer UGA innebära att det blir lättare att hitta sina favoriter. Det är inte bara jorden, mikroklimatet och vingårdens läge som spelar en viktig roll utan också mänskliga faktorer som kulturell bakgrund och lokala traditioner. UGA är ett klokt initiativ med tanke på att Chianti Classico har vinodlingar som ligger på höjder som varier från 200 meter till 800 meter över havet. Också jordmånen varierar stort mellan de olika områdena. Genom införandet av UGA ritas den tidigare vinkartan om. Förr utgick den från Chianti Classicos åtta kommuner. Inledningsvis är det bara på viner med beteckningen Gran Selezione som UGA-etiketten kommer att synas. År 2025 är det tänkt att alla kvalitetsklasser i Chianti Classico skall omfattas av UGA. En som är positiv till den nya beteckningen är Sofia Ruhne, vars familj sedan 1988 äger och driver egendomen Terreno utanför Greve i Chianti Classico.

-- Jag tycker detta är en positiv utveckling att vi börjar prata om jordmån. Det här by-systemet gör att man börjar förstå den enorma bredd Chianti Classico har, säger Sofia som delvis bor i Terreno.

Tillkommit nya gränser

De 11 områden i Chianti Classico som den nya indelningen (UGA) beskriver är: Castellina, Castelnuovo, Berardenga, Gaiole, Greve, Lamole, Montefioralle, Panzano, Radda, San Casciano, San Donato in Poggio och Vagliagli. Några sammanfaller ganska väl med den tidigare indelningen som alltså utgick från kommunerna. Men det finns också nya gränser. Till exempel Greve in Chianti, som nu har delats in i fyra underzoner: Greve, Lamole, Montefioralle och Panzano.

Enligt Sofia Ruhne på Terreno kan det skilja väldigt mycket mellan två olika byar. Som exempel nämner hon San Casciano där jorden är rik på lera och vingårdarna blickar mot havet. Radda däremot är en stenig bergkulle ”i mitten av ingenting”. Två fundamentalt olika världar som ger olika viner. Den som är intresserad av vad som är typiskt för de olika områdena och deras viner kan fördjupa sig hur långt som helst.

Kvalitetshöjning i Chianti Classico ger prisvärda viner

Sofia berättar också att Chianti Classico genomgått en kvalitetsförändring de senaste tio åren. Den bottnar delvis i en generationsförändring men också i att producenterna samarbetar mer.

-- Samarbetet mellan producenterna är jätteviktigt! Ett ökat samarbete leder till en ambitionshöjning från allas håll. Med hjälp av sociala medier har mindre producenter också haft möjlighet att nå ut. Det är inte längre fem stora producenter som lyckas komma igenom bruset, säger Sofia.

"Går inte längre att förlita sig på rutin"

Precis som i UGA betyder detaljerna i vingården och produktionen allt mer. Nu bryr man sig om allt från beskärning till lagring. Man har också lärt sig att läsa av varje år och dess egenskaper. Att helt enkelt ge vingårdarna mer uppmärksamhet och omsorg. Allt fler börjar också förstå att man inte bara kan gå på rutin. I källarna har hygien blivit bättre. Förr fanns det mycket mindre fat, barrique, som skulle skötas. Nu har många gått tillbaka från de mindre franska faten till de riktigt stora slovenska. Eller också lagras vinerna inte alls på fat utan på behållare av stål eller cement. Det är nämligen inget som säger att en Chianti Classico måste ha varit i kontakt med ek. Sofia fortsätter:

-- Vi själva har blivit mer öppna för vår egen tolkning av jorden. Det går inte längre att förlita sig på rutin och säga ”I morgon ska vi skörda!” I stället tar man ett fält på eftermiddagen och sedan väntar man kanske tre dagar innan man fortsätter. Jag tror att idag, helt ärligt, Chianti Classico är världens mest prisvärda vin, avslutar Sofia Ruhne på Terreno.