Corvina

Corvina är en rödvinsdruva från Italien. Druvan har en lång historia, som inte är helt kartlagd. Klart är i alla fall att corvina omnämndes i skrift första gången 1627. Namnet kommer från latinets corvinus som betyder kråka. Möjligen är det den mörka färgen som utgör kopplingen mellan fågeln och druvan. På 1800-talet blev corvina nästan helt utrotad när vinlusen spred sig över Italien. Det var mest tur och tillfälligheter som gjorde att druvan klarade sig. Amarone - så ska statusen kring vinerna höjas Corvina används nästan bara i blandningar, och det finns relativt få viner som har druvan som enda ingrediens. Ofta blandas corvina med molinara och rondinella. För att slutresultatet ska hålla en hög kvalitet är det dock bäst om corvina är den dominerande druvan i blandningen.

Corvina används till amaronevin

Corvina är den viktigaste druvan i det omtyckta amaronevinet. För att skapa den här vinsorten används en metod som kallas passito. Med det menas att druvorna torkas efter skörd, i amarones fall i ungefär fyra månaders tid. Först därefter produceras själva vinet. Den här processen ger starka viner, med en alkoholhalt som ofta överstiger 15 %. Corvinadruvan används även till vinsorten recioto. Den görs också på torkade druvor, men torkningstiden är kortare än vid amaronetillverkning. Ripasso är en tredje variant med corvina som huvudingrediens. Det är en vinsort som man låter jäsa i två omgångar. Först en jäsning på vanligt sätt, sedan en extra jäsning med skal som blivit över från produktionen av amarone.

Corvinadruvan odlas nästan uteslutande i Venetien

Odlandet av corvina är extremt koncentrerat till den norditalienska regionen Venetien, som rymmer i stort sett hela världens produktion. Utanför regionen återfinns druvan bara på några få hektar i Argentina. Venetiens främsta distrikt för corvina är Bardolino och Valpolicella, och därifrån kommer druvans mest kända viner.

Corvina har karaktär av plommon och körsbär

Corvinavin brukar ha bäriga smaktoner. Ofta rör det sig om hallon, plommon och körsbär. Nötter och mandel är andra vanliga inslag. Lagrade varianter får drag av choklad och lakrits. Corvina i form av amaronevin präglas av fyllighet och styrka, medan recioto har en sötare karaktär.

Corvina passar bra till italiensk mat

Corvinavin går bra ihop med det italienska köket. Vinet är ett fint komplement till pizza, pasta och lasagne. Det fungerar även bra tillsammans med kyckling och fisk. Amoronevarianten ska helst paras med smakrika rätter som kan motsvara kraften hos vinet. Testa gärna amarone med oxfilé eller viltkött.

Rätt temperatur och glas för corvina

Corvinavin bör generellt serveras vid en temperatur runt 16–18 grader. Recioto kan dock avnjutas svalare än så, någonstans runt 10 grader. Corvina bör serveras i ett rödvinsglas med bred kupa och smal öppning. Återigen är recioto ett undantag, den sorten passar bäst i ett glas avsett för dessertvin.

Corvina på Systembolaget

Systembolaget har ett brett utbud av corvinavin. Ett sextiotal sorter erbjuds, och majoriteten av dem återfinns i det fasta sortimentet. Samtliga kommer från Italien. Priserna skiftar beroende på vilken av druvans vinsorter det gäller. Amarone och recioto är generellt ganska dyra varianter, medan ripasso är ett mer överkomligt alternativ.