CHAMPAGNE-Laurent-Perrier-2008CHAMPAGNE-Laurent-Perrier-2008-mobil-Vinbanken

Österrikiska viner vinner terräng

Favoritmarkera

Den ekonomiska krisen har förändrat konsumenternas köpbeteende. Undersökningar visar att i USA väljer den vinintresserade det billigare alternativet framför andra. I viss mån ligger lyxvaror på stabila och jämna nivåer, om än att det finns en dipp, medan mellanprisvinerna verkligen tappat mark. Samma scenario gäller på den globala marknaden. Här i Sverige kan jag notera en förändring i Systembolagets kommande lanseringsstrategi 2010. Det blir färre nyheter och viner som släpps ska komma in i större volymer. Kvalitet och pris ger sig självt när det gäller storinköp och monopoltänk och att det är en förändring på G är klart.  Mot strömmen går vinlandet Österrike som ökat sin export av vin med cirka 8 procent under 2009, globalt. Det måste vara unikt då landet inte är kända för att höra till vinets lågprisländer eller till bulkvinsgenren.

Exempelvis har champagnehusen fått kämpa hårt under  2009.  Snabbt försvann millennie-haussen och sedan länge är den befarade och kommande bristen på ädelt bubbelvin glömt. Nu är det aktivitet som gäller och för att vara fransmän i vinnäringen (sagt med glimten i ögat) har champagneproducenterna agerat både snabbt och handgripligen. De är bara ett exempel bland många som visar att det lönar sig att lyssna på konsumenterna.

Det lilla vinlandet Österrike har stretat på, länge, oförtrutet och mycket målinriktat.De har berättat, informerat, berättat och informerat….. Som många vinjournalistar har jag blivit varse det idoga informationsarbetet som lagts ner under åren för att visa upp och låta branschen prova och smaka av landets viner. För inte så många år sedan,  10 år max, var vi enbart en handfull intresserade som dök upp till en provning i Stockholm, arrangerad av Österrikiska Vininstitutet. För mig var landets viner tämligen okända.

Lägg till att de österrikiska vinpriserna, generellt, är höga och de är oftast, även om fokus flyttas mot fler röda, vita viner. Det betyder i en krass bedömning, inte samma goda utvecklingspotential och förträfflighet för lagring jämfört med ett rött vin. Oaktat de söta vinerna som självklart platsar in i den långsiktiga kategorin. Sammantaget och i förlängningen leder scenariet till mindre uppmärksamhet från samlare och investerare. Detta sagt då nämnda intressenter alltid är en del till varför ett vins pris ökar.
Uppseendeväckande är att den enskilt största marknaden för de Österrikiska vinerna är Tyskland. Ett vinland med idel goda, vita viner på hemmaplan dessutom med prisbredd som spänner från Ullaredsstandard till något av det bästa som går att uppbrinag på Fina Gatan. Tyskland minskade sin vinimport med flera procent totalt (vad det gäller värde) men ökade samtidigt införseln av vin från Österrike. Och det i nivå till att bli det lilla vinlandets största enskilda kund. Inte illa och nu börjar intresset också  märkas på andra marknader . På två sätt skulle man kunna säga, 1. brist på vin och 2. ökat köpintresse, vår egen hemmaplan för att nämna en.

Jag önskar mig mer vin från Österrike under 2010, inte mindre och jag hoppas verkligen att vi till annalkande sommarsäsong får se fler av landets sköna roséviner hos oss. Just dom har varit löjligt “mobbade” fram till i år….

Lämna ett svar