Den magiska siffran 79

Favoritmarkera

Som vore det en slump finns 18 vita, torra och friska viner att köpa för 79 kronor. Att prissättningen är en tillfällighet är tveksamt. Siffran är ur försäljningssyfte och vad gäller vin, magisk. Inte för mycket eller litet. Därmed ett pris som kan klassas som ett kap i bästa H&M anda. Vilka är de då, de vita vinerna som slåss om vår uppmärksamhet på siffran 79. 

Idag, sedan 2010-10-01, kan importören själv välja vilket försäljningspris ett vin ska ha. Tidigare ”sattes” priset av Systembolaget. Att utbudet görs av nämnda bolag är ett faktum. Det som kallas för modulsystem av Systembolaget ska skapa rotation och ge kunderna ett utbud som stämmer med efterfrågan. Så ska sortimentet anpassas till kundefterfrågan är det tänkt. Vilket betyder att vin som är mycket efterfrågade hamnar i alla butiker, det så kallade BAS (414 butiker) sortimentet.

Med BAS som utgångspunkt graderas butikerna ner i moduler, från T1 som kommer direkt efter BAS och sedan ner till T9. Den senare är förbehållen de tre specialbutiker vilka ligger i Göteborg, Malmö och Stockholm. Dessa tre butiker får exempelvis dela på mini ”vin-leveranser”, buteljer  i mycket begränsat antal. Som kund i landsort och alla andra i princip så även förortsbor, kan du bara beställa en flaska av dess exklusiva viner försäljningsdag ett. Dag två gäller fritt antal. Då är många av dessa viner å andra sidan redan slutlevererade. Vilket är perfekt för företaget bolaget men mindre lyckat för en vinentusiast ute i landet.

Själva utbudet, vilka typer, stilar, druvor, ursprung av vin som ska finnas i modulerna är Systembolagets uppgift att hålla koll på. Se därför nedan i min lista vad gäller försäljningspris 79 kronor vilka vinerna är och vilka smaker de representerar? till saken bör nämnas att alla viner som kostar 79 kronor hör till en prisgrupp, 70 till 79 kronor. Systembolaget tittar till hela gruppen och inte som jag gör nu, på ett enda pristal. Dock, är nedslag på pris intressant för det kan ligga mer bakom siffran än det reella priset och då menar jag exempelvis, taktisk försäljningsstrategi eller politik. Det är mycket mer än ett pris således.

Såklart, i och med att SB släppt prissättningen fri, kan bolaget inte heller detaljstyra utbudet på alla enskilda prisnivåer. På siffran 79 och i BAS sortimentet kunde man ju annars tycka att det skulle platsa med en fet, smörig och fatsmakande chardonnay? Märkligt då att det nya vinet (som ska uppfylla luckor i sortimentet enligt SB) och som för övrigt lämnar mycket över vad gäller smak-kontra-pris-reflektion, är ett vin som är friskt och krispigt (nåja, med tveksamhet). Det nya vinet smakar således precis så som de andra vinerna gör på siffran 79, fast här då även sämre.

Sedan kan man verkligen fundera över möjligheten ens att få tag på en Nya Zeeland sauvignon blanc för 79 kronor, inklusive allt överhuvudtaget? Mer ”normalt” skulle ett vin med det ursprunget och av den druvsorten ligga över hundrakronorstrecket.  Att ställa sig frågan om Systembolaget är världens största uppköpare av ”plonk”, därtill av dem efterfrågat (de har offertförfrågningar) är högaktuell. Enligt mig är nya vinet Sattelit ett klockrent exempel svar på den frågan.

För ett enskilt vin gäller det att motsvara de försäljningskriterierna  som gäller för den specifika modulplaceringen vinet hör till. Vad gäller BAS sortimentet måste vinet exempelvis sälja runt 90 000 flaskor per halvår. Lägg till att varje enskilt vin också jämförs med andra i samma grupp. Specifika försäljningstal är alltså inte det enda kriteriet som ska uppfyllas. Håller inte alla parametrar flyttas vinet ner en modul. En sådan förflyttning betyder ofta ”dödsstöten” för en produkt. Resan ner är påbörjad och den negativa spiralen är svår att stoppa. Ju färre platser, butiker, som vinet finns på ju mindre säljer det såklart. Svårt men tekniskt möjligt är en omvänd resa för ett vin.

Hur mycket sedan äkta efterfrågan styr försäljningsutvecklingen eller om försäljningen är modulsystemsberoende är svårt att svara på. Förmodligen får man svar utifrån vem avsändaren är.  Spontant tänker jag att det inte är konstigt att alkoholreklam i Sverige är alltmer nödvändig i landet ”alkoholpolitiskt lagom och ansvarstagande”.

Förklaring: Under vinnamnen nedan står en kombination av bokstav och siffra.  Den visar vilket modulsystem vinet befinner sig i. Listan börjar på vinerna med högst betyg.

Meinklang Grüner Veltliner 2009 (2931), Burgenland Österrike.
T3
Stor doft, örter och mineral. Torr, medelfyllig. Smakrik, örtig fruktsmak, päron, inslag av grape, örter och mineral. Vardagsvin. Mycket bra f pris. Toppval!
Betyg: 4+
Provad: 2010-03-25

Casal di Serra 2009 (12419), Verdicchio dei Castelli di Jesi Italien
BAS
torr, medelfyllig och skön fruktsmak med inslag av mineral och en lätt rökighet. Vardagsvin. Trevlig sådär rakt upp ner. Användbar och störtsäkert vinval.
Betyg: 4
Provad: 2010-12-09

La Gascogne par Alain Brumont Gros Manseng-Sauvignon 2009 (2882), VdP des Côtes de Gascogne Frankrike
BAS
Aromatisk, fläder. Torrt, lätt vin. Mycket frisk, aromatisk smak. Inslag av nässlor, citrus och gräs. Vardagsvin. Aromatisk och generös. Kul!
Betyg: 4
Provad: 2010-06-21

Temento Sauvignon blanc & Co 2009 (2169), Südsteiermark Österrike
T 2
Fruktig, vått skiffer. Torr, lätt/medelfyllig. Fruktig. Lättsam tropisk ton, gröna undertoner, fläder och äpple, inslag av citrus och mineral. Bra eftersmak. Vardagsvin. Rund, grönfruktig smak. Trevlig, ren och välgjord.
Betyg: 4-
Provad: 2010-09-14

Muscadet Sèvre et Maine sur lie 2010 (2275), Muscadet de Sèvre-et-Maine sur lie Frankrike
T 3
Lättsam mineral och citrus. Torr, medelfyllig. Frisk limeton, inslag av citrus och mineral. Vardagsvin. Trevlig lime/mineralton passar fint f sommar.
Betyg: 3+
Provad: 2011-03-14

Biecher Riesling 2008 (2198), Alsace Frankrike
T 1
Aromatisk, citrusfrisk. Torr, lätt/medelfyllig fruktig smak, inslag av honung, persika, gula plommon och citrus. Trevlig eftersmak. Vardagsvin. Välgjort och användbar m lättsam druvsmak och inslag av äpple.
Betyg: 3+
Provad: 2009-06-04
Kommentar: varför detta vin fortfarande håller samma årgång är en gåta. Notera även mitt provningsdatum. I ärlighetens namn borde detta vin ha ”föryngrat sig sedan länge”.

Cameleon Unoaked Chardonnay Reserva 2010 (6031), Tupungato Argentina
T1
Fruktig, päron. Torr, medelfyllig. Päron och äpplen, smak av nötter och fat. Trevlig längd.
Vardagsvin. Trevlig i genre fat och nötter. Bäst till mat.
Betyg: 3+
Provad: 2011-03-14

Nottage Hill Riesling 2009 (16426), South Eastern Australia Australien
BAS
Torr, lätt/medelfyllig. Frisk ungdomlig smak av gröna äpplen. Inslag av päron, honung, mineral och lime. Vardagsvin. Fruktig och trevlig på ett skönt sätt.
Betyg: 3+
Provad: 2010-06-21

Neethlingshof Sauvignon Blanc 2010 (28006), Stellenbosch Sydafrika
T4
Vardagsvin. Ren och frisk m lätt sparriston smak av krusbär och lime. Slankare stil vinner på sval servering.
Betyg: 3+
Provad: 2010-05-20

Oxford Landing Chardonnay 2010 (16435), South Australia Australien
T3
Rökig. Grönfruktiga inslag. Torr, medelfyllig. Fruktig smak med inslag av gråpäron, ananas och vanilj. Vardagsvin.
Betyg: 3
Provad: 2011-01-27

Chilcas Chardonnay 2009 (6455), San Rafael Chile
T3
Frisk, artificiell. Vardagsvin. Högt pris. Modern, friskt artificiell. Fungerar.
Betyg: 3
Provad: 2009-09-17

Carmen Chardonnay 2010 (6623), Valle Central Chile
T2
Fruktig. Fet, gul exotisk. Torr, medelfyllig. Fruktig av gula äpplen, mogna päron. En viss mogen fruktfetma dröjer sig kvar i eftersmaken. Vardagsvin. Allmäntrevlig i mogen, gul fruktsmakstil.
Betyg: 3
Provad: 2011-03-14

Jules Muller Riesling Réserve 2008 (6622), Alsace Frankrike
BAS
Rök, mineral. Torrt, lätt vin. Mycket frisk, druvtypisk smak med inslag av gröna äpplen, mineral och grapefrukt. Vardagsvin. Svavelinslaget stör alla känsliga.
Betyg: 3-
Provad: 2010-06-21

Trio Chardonnay Pinot Grigio Pinot Blanc 2009 (2196), Casablanca Chile
T1
Rökig. Vita päron. Torr, medelfyllig. Fruktig, päron och äpplen, inslag av lime, uttalade fattoner. Vardagsvin. Balansen är inte optimal m markerade fat, syrliga frukt. O-kul!
Betyg: 3-
Provad: 2010-08-19

Quintay Sauvignon Blanc 2009 (6637), Leyda Valley Chile
T1
Parfymerad, sparrisvarning. Torr, medelfyllig. Parfymerad, sparristoner som inte är helt roliga
Bättre vin. Sparris på burk associationen ligger fast, trist.
Betyg: 2+
Provad: 2009-08-13

St Hallett Poachers Blend Semillon Sauvignon Blanc 2009 (6347) Barossa Australien
T3
Burksparris och söt! Torr, medelfyllig. Fruktigt, aningen aromatiskt vin med inslag av persika, honung, gråpäron, citrus och bivax. Vardagsvin. Söt och samtidigt torr, har svårt att få grepp om. Passar bra till asiatisk mat så vinet har, trots allt, något till sin fördel.
Betyg: 2+
Provad: 2011-01-27

Satellite Sauvignon Blanc 2010 (6200), Marlborough Nya Zeeland
BAS
NY 2011-04-01, med ett års ”provförsäljning”
Frisk, örter, sparris. Torr, medelfyllig. Eldig smak av örter, krusbär, kiwi och sparris (!).Vardagsvin. Eldig sparris-kiwimix, gör ingen glad.
Betyg: 2+
Provad: 2011-02-10

Chilcas Sauvignon Blanc 2009 (6697), Curicó Chile
T1, flyttat upp en hirarki senaste året.
Krusbärsbomb, eldig. Vardagsvin. Tung eldighet tynger smak.
Betyg: 2
Provad: 2009-09-17
Kommentar: Märkligt att helflaskan inte är provad, med ny årgång, vid ett senare tillfälle. Halvbuteljen provades 2010-06-10, betyget för den var en usel, 2a jämfört med året tidigare då vinet hade bra spänst i liten butelj och jag gav den 4 av 5 i betyg. Trist svajighet.

Lämna ett svar