Haut les Vins – en “ren” njutning

Favoritmarkera

Som om två naturvinsmässor i London inte var nog fick vi förra veckan nöjet att träffa grupperingen Haul les Vins i Stockholm på mini-mässa i Grand Hotels Spegelsal . Haut les Vins är en lös gruppering av 32 små Europeiska producenter – främst Frankrike och Italien men även Spanien och Serbien. Flertalet av producenterna visade upp riktigt intressanta viner (dock hann jag inte testa alla) och några var bekantskaper från Londons mässor.

En ny favorit i gänget var Baroloproducenten Azienda Agricola Principiano Ferdinando som importeras av Fondberg. Helt fantastiska, eleganta Barolo där Ravera 2008 och Boscareto 2006 var mest imponerande. De är inte gratis (runt 500 kr) men med den lakrits- och rosendoftande näsa och silkeslena känsla som bara riktigt bra Barolo erbjuder klart värt sina kronor. Hos Cantina A.A. Filippi var den söta passiton Calprea häftig och charmigt stökig. Mathias Dahlgrens sommelier Johan Anderson bollade idéer på efterrätter som kunde passa till och förhoppningsvis tar någon importör in dem framöver så vi kan testa hans förslag. Med var även “naturvinskändisar” som Erik Texier från norra Rhonedalen, Jean-Paul Brun från Domaine des Terres Dorées, och vinmakaren från kultförklarade Foradori där man jobbar med amforor. Alla producenter i grupperingen Haut les Vins arbetar hantverksmässigt och fokuserar på naturligt, traditionellt vinmakande med respekt för naturen (utan att för den del nödvändigtvis definiera sig som “naturvinsproducenter”). Hela producentgänget åt middag tillsammans efter mässan och under kvällens diskussioner blev det tydligt hur svårt det kommer att vara att definiera “naturvin”. Alla har olika mål och syn på vad som är viktig även om de är överens om grunderna.

Att (som en av två, tre svenskar) få hänga med på middagen på Skansens Gubbhyllan var en ynnest. Inte främst för den otroliga maten, utan för möjligheten att prata med producenterna själva under avslappnade former samt kunna prova vinerna till maten. Det är så de ska drickas och det visar vinerna på ett helt annat sätt än vid rutinen smaka/spotta/nästa (repetera 100 gånger). Alla 32 producenter hade tagit med sig en eller två flaskor som korkades upp och skickades runt. Först mot slutet av kvällen frågade jag min bordsgranne vilket av alla viner som var hans. Han hittade en flaska och döm om min förvåning när det visade sig vara den Barbera jag hyllade ur Systembolagets “naturvinssläpp” och att bordsgrannen själv var den person jag hade letat efter i både London och tidigare under dagen i Spegelsalen – Signore Barosi från lilla vingården Cascina Corte i Piemonte. Om ni ser hans Nebbiolo, Barbera eller Dolcetto på en vinlista (importör: Franska Kvalitetsviner) kan jag varmt rekommendera dem. Nästan ännu mer om de finns på glas och flaskan har varit öppen en dag – när kvällen var slut stoppade Barosi de halvtomma flaskorna i min handväska. Dagen efter var de om möjligt ännu trevligare. “Naturvin” när det är som bäst – stabilt, rent, charmigt, mångfacetterat och personligt. En skvätt ren (sic!) lycka på flaska.

Av: Erica Landin

Kommentera

  1. Finn Robberstad
    11 juni 2012

    Fin artikkel. En korreks: Sandro Barosi i Cascina Corte lager IKKE Barbaresco – vingården hans ligger i Dogliani, og han lager Dogliani DOCG, Dolcetto di Dogliani DOC, Barbera d’Alba DOC, Nebbiolo d’Alba DOC samt en Langhe Rosato DOC av Dolcetto.

    Ellers er jeg enig i at de fleste lavsvovlede naturviner er bedre dagen etter åpning. Dette er fordi de gjerne tappes med litt “reduksjon”. Mindre oksygen oppløst i vinen gir vinen lengre liv, men fordrer lufting av vinene for de som ikke liker litt reduksjonsaroma’er. Det er forøvrig også slik at de fleste lavsvovlede naturviner (av høy kvalitet) tåler å stå åpne mye lenger enn konvensjonelle viner, gjerne opptil to uker. Jeg har selv eksperiemntert med dette mange ganger, også med fullstendig usvovlede viner fra f.eks. Paraschos og Radikon, og usvovlede tappinger fra Principiano, og jeg har aldri hatt en flaske som ikke tålte minst 10 dager.

    Årsaken til denne egenskapen ligger formodentlig i det at disse vinene gjennomgår en relativt oksydativ gjæringsprosess, har høyere innhold av volatile syrer enn konvensjonelle viner, og er i likevekt med disse “defektene”. De kan dermed ikke oksydere mye mer, og er også mettet med volatile syrer – litt mer oksygen forandrer ikke vinen. Konvensjonelle viner der beskyttelsen fjernes har ikke denne motstandskraften, og er som regel ødelagt etter to dager.

  2. Erica Landin
    11 juni 2012

    Ja du har helt rätt, jag skrev Barbaresco men menade Barbera! Fixar. Spännande med dina experiment med att ha naturvinsflaskor öppna länge, och dessutom den möjliga förklaringen. Har hört detsamma från flera håll. Jean Paul Brun upplever mycket högre stabilitet för lagring med lång jäsning då estrarna som bildas blir mer stabila. Torde vara detsamma med vinerna när de är öppna?

    Vinerna från Radikon tyckte jag förresten var otroligt bra när jag träffade dem på RAW. Tyvärr lite dyra, men underbart komplexa och personliga.