Xinomavro – nedstamp i den grekiska vinvärlden

Favoritmarkera

Lika ömtålig som en pinot noir, lika tuff som en nebbiolo i sin ungdom. Norra Greklands främsta blåa druva, den inhemska xinomavro [ksee no’ ma vro], upplever just nu något av en pånyttfödelse.

Den traditionella, mer uttorkade och tanninmarkerade stilen var kanske inte ett tecken på vinmakning ur den högre skolan, men successivt har arbetet med klonurval, jäsningstekniker och vingårdsarbete gett lovande resultat. Xinomavro är utan tvekan en av landets främsta druvor och de bästa vinerna står att finna i grekiska Makedonien. På högre höjd tycks druvan trivas bäst och finner här sitt ultimata uttryck.

Xinomavro Sekelgamla xinomavro vid Karanika

Svart syra

Druvans namn kan lätt uppfattas felaktigt, Den första delen av namnet, xino, betyder syra och mavro står för svart. Just syra finns det gott om men att mavro skulle indikera att druvan har svart färg eller mörk frukt är endast halva sanningen. Epitetet svart syra var lika mycket en anspelning på hur vedervärdiga vinerna på xinomavro lätt kunde bli om de inte var korrekt vinifierade och lagrade.

På doften kan xinomavro upplevas som aningen krävande då det sällan bjuder på någon större och uppfriskande bukett av bär och frukter. Istället är det mer vegetativa toner som gör sin röst hörd. Andra kännetecken för druvan är svarta oliver, tomatpuré, rosor och kryddor på doften medan smaken ofta bjuder på röda frukter, mörka plommon, tydliga tanniner och då den markerade syran.

Fenolisk mognad

Kombinationen av grekiska Makedonien och xinomavro är ett ypperligt exempel på intelligent vinmakning. Druvan har en naturligt hög syra som accentueras ytterligare på högre höjder. I och med att xinomavro lätt når en hög alkoholhalt är således valet av växtplats essentiellt. Tyvärr handlar stora delar av vinvärldens mer kommersiella vinproduktion främst om att säkerställa att de planterade rankorna kan ge en fysiologisk avkastning, det vill säga att druvorna ska ha uppnått en önskvärd sötma i förhållande till syran, för att vin ska kunna produceras.

Allt för få lägger tyngdpunkten på den så kallada fenoliska mognaden. Med begreppet tillkommer ytterligare aspekter för att avgöra skördetillfället. Man bedömer helt enkelt ytterligare ämnen i såväl druvans fruktkött, skal, stjälk och även i kärnhuset. En fenolisk mognad kommer senare än en fysiologisk mognad vilket naturligtvis, i xinomavros fall, innebär en högre alkoholhalt. Men det som avgör är helt enkelt potentialen till en större komplexitet och mer uttrycksfull syra. Valet av vingårdar på högre höjd för xinomavro är således ett klokt val. Man reducerar risken att alkoholhalten skenar samtidigt som växtsäsongen förlängs och kan fokusera på de faktorer som spelar en viktig roll vid

Kir-Yianni RamnistaKir-Yianni Ramnista

Grekisk nyhet på Systembolaget

I mars månad får du möjligheten att stifta bekantskap med xinomavro. Då släpps Kir-Yianni’s utmärkta 2009 Ramnista (2070) för 99 kronor. Ramnista är ett strålande exempel på modern xinomavro från appellationen Naoussa i det nordvästra hörnet av grekiska Makedonien. Odlingarna ligger på ungefär 300 meters höjd. Vinet kylmacereras några dagar innan jäsningen, för att extrahera smak och färg. De senaste 40 åren har xinomavro förlorat en hel del färg, främst på grund av klonurval i vingårdarbetet men även på grund av att många producenter arbetat med för höga skördeuttag. Efter jäsningen får Ramnista 16 månader på fransk och amerikansk ek av olika storlek och där ungefär en tiondel är nya fat. Druvan är känslig vad gäller fat vilket förklarar varför producenten arbetar med 500-liters fat.

2009 Kir-Yianni Ramnista

2009:an bjuder på torkade örter, kryddighet, tobak, vanilj, en diskret blommighet, tomatpuré och tydliga drag av svarta oliver i saltlag. Överraskningen kommer i smaken som är doftens raka motsats. Generösa mängder av en bärighet som påminner om hallon och en liten ton av mörka plommon. Örtig, fatkryddig, blommig och ett inslag av varm jord. Tanninerna är tydliga och likaså den lingonliknande syran, och avslutet samt helheten är uppfriskande. Svårslaget vin i prisklassen. Prova gärna till örtkryddat fläsk- eller lammkött som slängs på träkolsgrillen. Vinet lär säkerligen lura en och annan nebbiolo-fantast efter ytterligare några års lagring (3).

Xinomavro-experiment

Xinomavro har visat sig fungera ypperligt tillsammans med andra druvsorter, särskilt cabernet sauvignon, merlot eller syrah. Väl värd att söka efter på resa är Kir-Yianni’s toppvin, Dyo Elies, som innehåller kombinationen cabernet, merlot och xinomavro. Räkna med ett pris runt 30 euro för en flaska.

Domaine KaranikaDomaine Karanika

Vad få däremot känner till är att nära Naoussa, i regionen Amyndeo, produceras Greklands främsta mousserande vin – på just xinomavro! På runt 700 meters höjd driver Laurens Hartman sitt Domaine Karanika där ett av vinerna ur den ekologiskt skötta vingården är mousserande. För sitt Blanc de noirs-vin pressar Hartman hela klasar omedelbart, innan färgen från skalet börjar extraheras ur. Den höga syran i druvan och vingårdsläget hjälper givetvis till i jakten på att framställa ett delikat mousserande vin, men Domaine Karanikas citrusfruktiga brut måste upplevas. Det är inte Champagne men knappast heller det som eftersträvas.

Inköpstips. Har du vägarna förbi Köpenhamn kan du kontakta Oinofilia.com för ett inköp av Domaine Karanika. En flaska ligger på ca 200 DKK.

 

Författare: Niklas Jörgensen

Kommentera