Svensken vill åter ha halvtorra viner till allt

Favoritmarkera

Sockret är på snabb frammarsch i Systembolagets viner. Bästsäljarna för både rött, vitt, rosé och mousserande domineras av halvtorra viner. För röda viner var det förr ovanligt med nämnvärt restsocker. Nu är torra röda viner närmast ett undantag. Hur kunde det gå så illa för den svenska vinsmaken?

Man brukar mäta sockerhalten i gram per liter vin. För viner i ordinarie sortiment finns den angiven på Systembolagets hemsida för varje vin. Alla viner innehåller något lite restsocker efter jäsningen. För ett torrt rött vin skall det enligt min mening vara under 3 gram för att få helt godkänt. Om det sedan är 1 eller 2 gram spelar ingen roll. Sådana viner är numera ovanliga bland storsäljarna.

 Dyrare röda sötast

Nu blir det allt mer socker i de röda vinerna och ökningen av sockerhalterna är allra störst lite högre upp i prisklasserna. De 10 mest sålda röda boxarna över 200 kronor/3 liter har numera i genomsnitt 10 gram socker per liter. Värstingen i detta avseende, Doppio Passo Primitivo har 16 gram/l eller ett halvt hekto socker i boxen. Lägst har gamla pålitliga Mauro Primitivo på 5 gram, vilket smakar hyggligt torrt. Bland röda flaskor i prisläget 80-89 kronor ligger medeltalet för bästsäljarna också kring 10 gram. I tio i topp listan är det bara Riojan Navajas Crinza och Roodeberg som ligger på den önskvärda nivån, under 3 gram. Jag tycker att 10 gram direkt förstör ett rött vin till mat. Där ligger numera medeltalet för hela vinförsäljningen av röda viner i måttlig prisklass.

 

De riktigt billiga röda vinerna är fortfarande lite mindre söta. Medeltalet för storsäljarna bland billigare röda boxar (under 200 kronor) är 7 gram med en Gato Negro Cab S under 3 gram. För flaskor under 60 kronor ligger medeltalet ännu på rimliga 4 gram och fyra av tio viner ligger på önskvärda nivåer. För den som är intresserad kan meddelas att det finns många riktigt bra röda viner i alla prislägen som har under 3 gram socker per liter. Men de flesta av dem säljer inte alls lika mycket som de kraftigt uppsötade.

 

Sockret i vinet kan komma från tre källor. Restsocker från druvorna som inte jäst ut till alkohol. Tillsats av druvmust efter jäsningen eller tillsats av vanligt socker. Förr var det nästan enbart restsocker från jäsningen och lite socker kvar. Nu sötas vinerna upp konstgjort till höga nivåer för att tillfredsställa den breda svenska vinsmaken.

Vita (halv)torra viner

För vita viner har det ju i alla tider funnits halvtorra och söta viner, som har sin speciella historia och användning. Men det som vi förr brukade kalla för torra vita viner har numera också blivit allt sötare. För det flesta vita viner är det också lämpligt med en sockerhalt på under 3 gram. De vita (torra) bästsäljarna i prisläget 80-90 kronor har idag i genomsnitt 6 gram socker. Någon ligger på 10 gram och bara två av tio ligger under 3 gram. För vita (torra) boxar 170-200 kronor är också medeltalet 6 gram med två viner, Il Nostro och Casas Patronales på önskvärda under 3 gram. Lite mindre uppsockrat än för de röda men ändå alldeles för mycket för att flertalet skall passa som hyggliga matviner.

 Proseccon har sötat upp mousserande viner

För mousserande viner är utveckling mot halvtorrt i stället för torrt allra starkast. För 40 år sedan var det halvtorrt som helt dominerade. Med ökat vin och smak intresse blev det en stark utveckling mot torrare bubbel. Nu är det full fart tillbaka mot halvtorrt. En starkt bidragande orsak är att halvtorr ofrisk Prosecco blivit en modedryck. För mousserande viner med ordentlig syra (vilket de skall ha för att ge den fräschör som är själva kvintessensen med mousserande torra viner) är det inget fel att ha lite högre sockerhalt. Ca 6-7 gram fungerar väl med balanserande syra för mousserande viner. Nu går dessvärre utveckling mot både mycket socker och klena syror som i Prosecco. Även det som på flaskan kallas Extra torrt har ofta 15 gram socker och frånvaro av syra och är mjukt och ofräscht halvtorrt.

 

I genomsnitt har bästsäljarna bland billigare bubbelviner (under 80 kronor) 18 gram socker. Endast El Miracle Cava Brut ligger den torra sidan med anständiga 7 gram, vilket fungerar väl med en bra syra hos vinet. Inget av de övriga bästsäljarna har under 10 gram och samtliga har dessutom slappa syror. Bland de lite dyrare mousserande (80-119 kronor) har idag de fem mest sålda 13 gram i genomsnitt. Det är först med 6:an Rotari Brut som det blir ett torrt vin. Den svenska publiken gillar uppenbarligen att dricka halvtorrt bubbel igen efter en lång period av lite mer sofistikerad smak.

 Ett hekto socker per box

Halvtorr rosé blir allt vanligare. Roséviner är nästan alltid mjuka och låga i smakintensitet vilket gör att även rätt låga sockerhalter ger vinet en halvtorr karaktär. Genomsnittet för storsäljarna ligger på ca 10 gram både på box och flaska. Som högst 33 gram per liter i en box dvs ett hekto socker i hela boxen, och samtidigt finns flera som har under 3 gram.

 

Varför ökar importörer och producenter så snabbt mängden socker i vinerna. En uppenbar orsak är att den svenska vinpubliken har återgått till att vilja ha viner med socker i botten för att alkoholen skall slinka ner utan motstånd i magen.  Man är kanske allt mindre intresserad av smak och allt mer av berusning. För producenterna är det också så att sockret fungerar som ett lulligt lager som döljer vinets karaktär. Har man ett dåligt vin kan man göra det mindre oattraktivt genom att söta upp det. Så har man i alla tider gjort med sina sämsta viner i Sherry och i Champagne. Sockret fungerar lite som vinets smink. Nu verkar den svenska vinsmaken gå ut på att göra likadant med främst alla röda och mousserande viner. Den kraftfulla annonseringen av uppsminkade viner har nog också betydelse.

 

Både jag och Systembolaget är bekymrade över utvecklingen. På Systemet har man börjat fundera på att kräva sockerhalten på etiketterna, som man gör med alkoholen. Förhoppningen är att det skulle minska intresset för söta viner. När det gäller alkoholen har det nog främst fungerat på motsatt vis.

 

Kom ihåg att det finns alltid bra torra vinalternativ om du inte vill ha halvtorra viner till all mat. Här på Röttorps Bästa hittar Du ständigt tips på torra toppviner i alla prisklasser.

Kommentera

  1. Gunilla
    20 september 2015

    Gode Gud i himmelen…så onödigt med allt sött!!!
    Vart är Svenskarna på väg?
    Är det all söt cider som är med att lura in på det spåret tillsammans med allt överhuvudtaget onödigt sött…
    Jag förfäras!

    Gunilla

  2. 20 september 2015

    Jag förstår inte riktigt “problemet”, eller varför någon skulle vara “bekymrad” över detta. Varför ska en vinskribent – eller Systembolaget – vara oroad och bekymrad över konsumenternas preferenser? Vad kan det finnas för motivation för att säga till konsumenten att ”du har FEL smak, det du tycker om är inte BRA NOG”?

    Det är som att säga till vindrickaren att ”din smak är inte fin nog”…

    Är det inte konsumenten själv som rimligen borde bestämma vad han eller hon tycker är gott?

    Jag är själv inte särskilt förtjust i sötaktiga rödviner eller halvsöta vita viner, men jag kan inte förstå varför det skulle kunna ge mig rätten att tala om för andra vilka viner de bör eller inte bör tycka om.

    • Anders Röttorp
      21 september 2015

      Hej Per!
      Huvudspåret är att det är bäst om den som skall dricka vinerna väljer det den gillar. Det gäller ju även mängden och typen av läskedrycker, godis, mat och mycket annat. Det finns ändå vissa kvalitetsproblem med att välja det som omedelbart ger en sötma i vin och mat. Sockret ersätter smak kvalitet i vin och ofta även i mat. Att rejält sötade rödviner inte gör sig så bra till många maträtter med intressanta smaker är inte bara en fråga om tycke och smak. Däremot är sötma ett vanligt trick för att minska motståndet mot att stjälpa i sig alkohol. Vi är halv vägs tillbaka till lättgroggen på renat och läskedryck. Känner Du dig helt neutral till om det blir dominerande måltidsdryck i Sverige framöver? Vem är väl Du att kritisera folks smak? Jag har tyckt att det starkt ökade intresset för smakupplevelser i vin och mat har gjort Sverige till ett mycket intressantare land. Jag har som vinskribent försökt att ge lite vägledning om vad det finns för intressanta upplevelser att upptäcka. Därför är jag lite dyster över att en hel del av vininköpen i Sverige numera har återgått till det gamla projektet lättdrucken alkohol utan smak kvaliteter. Även när folk kostar på sig lite mer och dricker vin istället för sprit. Samtidigt ökar försäljningen av bättre viner markant som andel av hela vinförsäljningen. För att använda en sliten fras. Sverige håller på att gå isär i vinkulturen. Det tycker inte jag är problemfritt.

  3. alex
    24 september 2015

    Du har fel, Per. Dina argument håller bara för en fri marknad, och knappt ens då.

    Systembolaget styr på eget bevåg konsumtionen mot högre sockerhalt i sina beställningar till leverantörerna (det har bl.a. Takis Soldados på Oenoforos påpekat i media) i lanseringsplanerna. Det handlar inte om naturlig efterfrågan— hur skulle det kunna göra det på en monopolmarknad?— utan om SB:s inköpsavdelning och dess preferenser. De styr vad som lanseras och indirekt (i nästa steg) vad som efterfrågas.

    Men även under en s.k. perfekt marknad finns många situationer där man av olika skäl inte vill vara helt styrd av efterfrågan. Fullt legitima skäl att åsidosätta marknadsmekanismer är exempelvis kulturarv, mångfald, produkters inneboende kvalitet, hälsoaspekter, extern påverkan, m.m.
    Som en parentes kan också konstateras att sockrade viner inte ökar sin marknadsandel i andra jämförbara länder, oavsett om vi pratar om länder med alkoholmonopol eller fri marknad. Detta är alltså ett svenskt problem.

    Man hör ofta Jantelagsargument som du använder, du ska inte tro att du vet bättre. Sockrat vin inte FINT nog? Och svaret är nej, de är undermåliga, ur många aspekter. Dvs. inte BRA NOG. Och så länge vi har ett monopol här (förhoppningsvis inte så länge till) så stjäl de plats från annat på hyllan och bör bekämpas, av konsumenter likväl som ansvarstagande vinskribenter.

  4. 29 september 2015

    @ Anders – jag är nog inte överens I din didaktiska vinkling på den svenska vinmarknaden. Visst, vi skriver om vin, om sådant som vi tycker är gott därför att vi vill dela oss till andra. Men om andra inte tycker om det vi tycker om så är inte jag den att säga att andra ha fel. Jag anser mig inte ha någon rätt att tala om för andra vilken smak de bör ha.

    ”Att rejält sötade rödviner inte gör sig så bra till många maträtter med intressanta smaker är inte bara en fråga om tycke och smak.” är jag inte heller överens om. Det är i stor utsträckning – helt – en fråga om tycke och smak. Jag kan lika gärna säga att de svenska maträtter som serveras med frukter och bär, eller fruktbaserade såser, eller med gelé osv är olämpliga, fel kombinationer. Jag tycker inte om dem. Men massor av svenskar älskar dem. Vad har jag for ratt att hävda att de är fel? Det ar samma sak.

    Jag har just spenderat en vecka med portugisiska vinmakare och i det närmaste systematiskt fått deras bästa, mest kraftfulla, prestigefyllda röda (torra) vin serverat till en söt efterrätt. I min smak är det konstigt, och jag skulle göra annorlunda. De portugisiska vinmakarna tycker det är en toppenkombination. Har de fel, de också, eftersom det är en kombination som inte är accepterad enligt svenska mat-vin-normer?

    Nej, i stort sett allt som har med mat och vin att göra är subjektivt och kulturbetingat.

  5. 29 september 2015

    @ Alex – Jag har svårt att se logiken i ditt resonemang.

    Varför skulle Systembolaget vilja driva den svenska konsumtionen mot sötare viner? Anders Röttorp påpekar ju också att Systembolaget är bekymrad (omotiverat, enligt mig) av denna utveckling.

    Visst styr kundefterfrågan utbudet på Systembolaget, även om det är ett monopol, och inte en fri marknad.

    Att viner med hög sockerhalt inte ökar i andra länder kanske beror på att den svenska smaken är annorlunda. Eller tror du att smakpreferenser är identiska i alla länder?

    Sen är nog dit påstående felaktigt. Söta viner ökar i (vissa) andra länder också. Har du någon statistik som visar på något annat är jag intresserad. Dela gärna med dig.

    Du verkar också ha en ganska diktatorisk inställning till vad som är gott. Gott är sådant som du tycker är gott. Skiljer sig andras smak från din så har de dålig smak. Eller vem är det som bestämmer att vissa viner är “undermåliga” och “inte bra nog”?

    Ansvarstagande vinskribenter är de som förstår att deras smak inte är ”den enda rätta”, de som beskriver vad de tycker är bra och dåligt, men som har begripit att deras smak inte är den enda sanningen. Det finns ingen neutral kvalitetsskala vad gäller vin…