Det är rött, det är mousserande. Det är Lambrusco.

Det finns väl få vinfantaster som har något gott att säga om charmat, metoden som låter den andra jäsningen ske i ståltankar istället för i flaskan. Men om man släpper prestigen för bara ett ögonblick och tänker utanför de konventionella ramarna, finns det något vin som kanske till och med föredrar, drar nytta av charmat?

Mousserande vin; om du fick frågan vilken färg det har så är det nog ingen avancerad gissning att tro svaret landade på vitt, eller kanske rosa. Rött då? Röda mousserande viner finner du i de flesta av världens vinländer men några sticker ändå ut. I Australien återfinns sparkling shiraz, röda mousserande viner på syrah-druvan. I Portugal finner du mousserande röda på såväl baga-druvan i Bairrada och på vinhão i Vinho Verde. Men vi får inte glömma bort vinet som alla tycks ha fördomar mot; italienska Lambrusco.

Lambrusco är mousserande ja. Lambrusco är charmat. Man tillåter en andra jäsning, efter att den traditionella skett med skalkontakt, genom att tillsätta ojäst must till det redan färdigjästa vinet. Ner med det i förslutna ståltankar och kolsyran är ett faktum. Vad som sker är att jäsningen tillåts fortgå, tills sockret jäst ut från den tillsatta musten eller att vinmakaren stoppar processen med hjälp av kyla. Om kyla är hjälpmedlet så genomgår vinet härefter en snabb pastörisering för att hindra en eventuell ny jäsning. Kort sammanfattat.

Ok, så vad är då Lambrusco egentligen? Lambrusco är inte bara namnet på vinet, det är också namnet på druvan. Druvan har en förmåga att lätt mutera vilket har lett till viss förvirring för konsumenterna då man ska ta till sig såväl lambrusco grasparossa, maestri, marani, monstericco, salamino och sorbara. Faktum är att det finns närmre 60 kloner av druvan idag men den vanligaste och utan tvekan mest odlade är salamino.

5 Lambrusco DOC

Lambrusco innefattar 5 DOC, det vill säga Denominazione di Origine Controllata. Ursprungsbeskyddade beteckningar. De är:

Lambrusco Grasparossa di Castelvetro (som främst använder sig av klonen grasparossa, den mest tanninrika av lambrusco-varianterna.

Lambrusco Montovano (som de facto inte är en del av regionen Emilia Romagna utan är beläget i Lombardiet. Montovano bjuder på en lättare stil av Lambrusco)

Lambrusco Reggiano (den största av alla DOC, här finner du allt från torrt till sött. Mesta skräpet dessutom)

Lambrusco Salamino di Santa Croce (denna DOC kräver ett minimum av 90 % Salamino)

Lambrusco di Sorbara (en DOC som endast tillåter klonerna sorbara och salamino. Vinet måste dessutom bestå av minst 60 % sorbara)

Så, låt oss ta kål på förutfattade meningar kring Lambrusco. Varför inte prova någon av följande:

Fattoria Moretto's Lambrusco Grasparossa di Castelvetro (72170) kostar 124 kronor och när serverad kyld, runt 12 C, så bjuder den på en ren rödfruktig stil med morello-toner och våta stenar. Är du känslig för bananjästigheten som finns i en del Beaujolais (orsakad av valet av jästsort) så kanske denna inte är ditt optimala val, det finns en antydan i doften om än diskret. Smaken är initialt sötfruktig men stramas upp rejält i det torra körsbärssyrliga avslutet. Uppfriskande och med skön syra. Servera den gärna till italienska charkuterier som inte snålar med fettet (3).

En totalt annorlunda Lambrusco är Cleto Chiarli's Lambrusco del Fondatore (90242) för 119 kronor. Jäser på flaska och uppvisar mer syrliga drag, närmast klarbär, tranbär och blodgrape. Smaken är åt det rödsyrliga hållet till. Slankare stramare och mer matkrävande. Ett vin för syra-fetischisten (3).

Slutligen, vill du prova Lambrusco av det mer välkända snittet, men från en ansedd producent, så väljer du Libesco Lambrusco Frizzante (70026) från Medici Ermete. 87 kronor. Välkylt och utan alltför mycket diskussion kring vinet så är det ärligt talat ett oerhört tilltalande glas. Passar dessutom strålande bra till mat med viss hetta.

Dags att ge Lambrusco en ny chans?

Författare: Niklas Jörgensen