Röda viner små partier 18 jan - recension och tabell

Nyheter bland små partier röda viner den 18 januari spänner över många världsdelar och stilar. Johan har recenserat och rankat alla nyheter i en tabell.

Många roliga, goda och intressanta röda viner i lagom ’januari-prisklass’ med extra emfas på Etna – det kanske kan värma i vinterkylan. Röd Alsace på den lättare sidan vägs upp av två testestronstinna jänkare, däremellan lite Piemonte och Rhône.

Några franska röda viner

Château des Jacques Moulin-à-Vent Clos de Rochegres 2017 (95257), 149 kr (för en halvflaska) är precis så bra som denna producent (Louis Jadot) och vingård brukar visa upp. Härlig gamay-frukt men utan dess barnsliga drag av geléhallon och liknande, mer äkta frukt och koncentration. Det finns ingen regel som säger att Beaujolais ska vara superlätt och glömmas bort redan när man sväljer den. Tvärtom så kan gamay ge riktigt bra viner med både koncentration och färg; som här med kraft och fart, fin frukt, lagom dos ekfat och både tannin och syra, och som i detta fall en lätt rostad eftersmak. Kan med fördel sparas några år så den blir mer balanserad.

Alsace är känt för sina flertaliga vita varianter men man gör även en liten del rött vin på pinot noir. Dagens vinnare av två är utan tvekan Marcel Deiss Alsace Rouge 2017 (99140), 189 kr med sin rättframma rustika och lätt animaliska karaktär men också skogsbärig av hallon plus en lite höstig ton av mossa och svamp. Vinner inte dagens skönhetspris men däremot plockar han höga poäng på sin kompromisslösa lantliga ärlighet. Doften lurar en att tro att det är en lättviktare men det finns både syra och tannin så det räcker.

Le Plateau des Chènes 2016 (92201), 149 kr, är en Lirac från södra Rhône. Rejäl och lite rå i bonnig stil med lätt stalliga toner och rik härlig frukt plus en bra dos alkohol som ger sig tillkänna i eftersmaken. Men på det hela taget en skönt osnobbig upplevelse i ärlig sydfransk stil som får en att längta tillbaka till tider när vin kunde vara lite orena men ändå väldigt goda. Châteauneuf-du-Pape Ch. Sixtine 2016 (95231), 339 kr är granne (och storebror) till Lirac. Alltid stöddiga stora och kraftiga viner och Sixten här är inget undantag. Väl trogen sitt ursprung med körsbär, mörk choklad, lite bränd frukt och lagom dos fat. Alldeles för ung idag men kan nog ligga 15 år minst utan att tappa trovärdighet. Enda invändningen är den massiva alkoholen på minst 15,5%.

Heta italienska röda viner

Perricone Guarnaccio 2016 (92300), 149 kr från Tasca d’Almerita på västra Sicilien är gjort på just perricone, en druvsort som förr i tiden användes till att göra Marsala-vin, men det är ju ingen större produkt idag så nu har några få odlare gått över till att göra röda bordsviner. Torr, med seriösa tanniner, mörk frukt med lätt bränd/grillad ton av solstekt jord och en fin ton av fatlagring utan att dra mot vanilj eller gräddkola. Sympatisk litet vin som jag hoppas vi får se mer av i framtiden.

Tenuta della Terre Nere Etna Rosso 2017 (95487), 169 kr ger mycket Etna för pengarna med sin unga direktfruktigt charmiga stil. Lättare och snällare än några av de andra idag men med bra frukt och påfallande torr och tanninfrisk karaktär. Lite ’Etna/Bourgogne’ över det hela i elegant stil.

Versante Nord Rosso 2016 (92049), 245 kr är också Etna men får inte sätta ut ursprunget då egendomen ligger för långt bort från växtplatsen, alltså ’endast’ en IGT Terre Siciliane på etiketten. Versante Nord står för nordsluttning och här på Etnas norra sida görs detta smått kultförklarade vin i så naturlig stil man bara kan. Rödfruktig med inslag av rabarber, viol/lakrits och drag av rökt kött och bra tanninstruktur.

Klar vinnare i detta Etna-heat är dock Cusumano Alta Mora Feudo di Mezzo 2014 (92044), 329 kr. Precis som de övriga etniska vinerna är det nerelle mascalese (här 100%) med en koncentration och kraft som de andra saknar. Utvecklad mogen doft med bredd och komplexitet i både doft och smak. Härlig fruktkoncentration i torr stram stil men ändå en läskande känsla i eftersmaken. Riktigt gott vin som dessutom inte måste läggas ner i källaren för att vänta några år, bara att dekantera och njuta.

Från sydligaste Italien till nordligaste. Månadens två Piemonte-viner värda att nämnas är dels Voerzio Martini Barolo La Serra 2013 (95486), 299 kr. Utvecklad och drickmogen barolo i överkomligt prisläge, nypon och plommon tillsammans med grillat kött, eneträ och pinje plus en dos rosmarinkvistar på det. Klart kryddigt och ganska gott med stadiga tanniner som barolo alltid har. Kanske något lite svag i frukten men till det priset ett klart fynd.

Det andra nebbiolo-vinet värt att skriva om är Pio Cesare Barbaresco 2014 (99562), 489 kr. En härligt old fashion barbaresco med lite brettig (brettanomyces = naturlig jästsvamp som kan ge stalliga toner) ton plus nebbiolos härliga toner av nyponros och viol/lakrits, som hästskit i rosenrabatten. Bra tanniner som alltid men ändå väldigt elegant i en vackert feminin stil och lång god eftersmak.

Portugal och Spaniens röda viner

Campolargo Rol de Coisas Antigas 2015 (90525), 159 kr har en rejäl doft av koncentrerad mörk frukt, mest björnbär med sin lätt parfymerade doft, en rejäl dos nya fat och rejält med tannin och syra. Vinet har en början till mognad men skulle må bra av att lugna ner sig lite till. Ett gott och roligt vin (på endast 12,5% alkohol) som absolut vill ha både proteiner och fett för att förklara sig.

En av Spaniens mest spännande vinprofiler är Telmo Rodriguez, uppväxt på gården Remelluri i Rioja Alavesa. Telmo utbildade sig i Bordeaux flyttade hem och gjorde sin egen version av Rioja, vågade t ex vägra Gran Reserva då han inte ansåg att 24 månader på ek var bättre än 16. Idag är han vinmakare runt om i Spanien och gör viner i flera olika regioner (inkl Malaga). I Toro heter hans projekt Gago 2015 (90296), 179 kr, ett rent fint vin på druvan tinta de toro (alias tempranillo), bra koncentration och djup fin doft av lakritsrot och vilda bär.

Mycket ren smak med elegans och finess och total avsaknad av ekfat vilket inte är så vanligt i centrala Spanien. Ett annat vin signerat Telmo är Remelluri Reserva 2011 (90306), 249 kr. En fin och elegant Rioja i modern stil utan överlagring på ek men ändå med en tydlig fatlagring i doft och smak. Stram och tuff i munnen men också härligt balanserad med snygg fin frukt och en minimal beska i slutet.

Och när vi pratar om moderna vinpersonligheter i Spanien så kommer som ett brev på posten Rafael de Haan och hans projekt Valdaya i Ribera del Duero som kom igång ’på riktigt’ så sent som 2013. Två viner; Valdaya 2016 (90347), 289 kr som är alldeles utmärkt snygg och välgjort och koncentrerad med fin frukt från lokala druvsorten tinta del pais (alias tempranillo) och duktigt med ny ek. Björnbär, plommon, jordgubbar, toffee och vanilj försöker samsas i glaset och lyckas väl med det. Låter som rena godispåsen och det är det sitt sätt också. Storebror Valdaya Mirum 2016 (90349), 449 kr har exakt samma struktur men med lite mer koncentration och smak (utom ekfaten de är samma) och en vidunderlig eftersmak. Både Valdaya och Mirum kommer att bli samlarobjekt i framtiden så det är lika bra att börja nu medan priserna ännu är något sånär överkomliga.

Nord- och Sydamerikas röda viner

Argentina bjuder till med två fina viner från högslätten Uco Valley söder om Mendoza, här med de mäktiga Anderna som fondvägg görs landets bästa röda viner. Finca Sophenia Synthetis Malbec 2015 (95206), 239 kr är svart som synden och superkoncentrerad med mörk, tät frukt men ändå både elegant och fräsch med malbecs speciella lätt metalliska karaktär av järn och blod. Även Clos de los Siete 2015 (99386) 189 kr har drag av malbec fast den är uppblandad med merlot, syrah och cabernet.

Lite mer utvecklad än Synthetis och inte lika mörk i internationell finvinstil med snyggt hopsnickrad struktur av fin mörk frukt och precis lagom dos ekfat signerat Michel Rolland som är inblandad i massor av modernt designade viner i hela världen.

Från USA kommer Louis M Martini Alexander Valley Cabernet Sauvignon 2015 (90536), 329 kr. En klassisk USA-Cab med härlig svartvinbärsfrukt, aningen mynta och mycket alkohol och fat. Ännu ung och oförlöst men kommer att bli väldigt bra med några års lagring, och det till ett pris som får anses mycket bra. Även Palermo 2015 (99236), 539 kr från Orin Swift Cellars är mycket tydlig i sin Napa-cab-stil med överdådig koncentration och kanske lite väl mycket av det mesta, även alkohol som ligger en bra bit över 15%. Ganska vild och galen i detta unga skede men blir säkert väldigt bra med lite lagring.

Rött vin från Australien

Gemtree Wines the Obsidian 2016 (95062), 399 kr är också det ett mycket ursprungstypiskt vin från McLaren Vale strax söder om Adelaide. Ett härligt och generöst vin med massor av syrah-frukt av mörka bär, peppar och mynta. Koncentrerat och maffigt utan att vara klumpigt på något vis, skönt balanserad med fina syror och precis lagom tannin. Även detta vin kommer att vinna massor på att lagras i många år även om det blir svårt att hålla fingrarna borta, det är nästan lite för gott!

Direkt till recensionen av vita viner, små partier 18 jan 2019

[drinklist id="67317"]