Bäst i test vecka 7 - med fokus på det söta

Nu ger vi oss ut på en resa mot guldgult och sötma som är två av de fyra ledorden i veckans bäst i test. De andra två är syra och botrytis.

Under lång tid har de söta vinerna levt ganska undanskymt och även nu verkar det de får mindre och mindre uppmärksamhet. Förutom en och annan flaska vintage port har det varit begränsat med söta viner även i min konsumtion de senaste åren. Men några händelser i slutet av förra året gjorde att intresset började vakna till liv igen. Det första var att jag var på flera bra provningar med lysande viner från Tokaj och det andra var att det lanserades några riktigt bra söta viner till synnerligen anständiga priser under andra halvåret. För första gången kör vi därför fullt fokus på sött i Bäst i test.

Tanken är att vi går igenom fyra viner denna gång sedan återkommer vi med ytterligare ett ”Bäst i test” med fokus på söta viner under våren. Idag håller vi oss i inte bara i Europa utan uteslutande i Frankrike. För många av oss vilar det lite magi över ordet Sauternes, och Sauternes blir också ett av dagens mål. De andra två blir Loiredalen och Monbazillac öster om Bordeaux.

Om vi återkopplar till det jag i början kallade ”ledord” handlar dessa om fyra parametrar som gör söta viner till vad de är. De flesta vita söta viner har en mörkare gul färg som är kopplat till mognadsgraden på druvorna. Vanligen skördas druvorna som det ska göras sött vin på senare än vad druvor som det ska göras torrt vin av. Det här leder till att vätskan i druvan hinner dunsta, när druvorna pressas blir andelen skal per enhet vätska större vilket leder till en mörkare färg. Färgen kan även påverkas av att vinet oxiderar och blir mörkare men det kan också vara kopplat till lagring på fat. För att ett sött vin ska upplevas som balanserat krävs det en hög syra. Syran balanserar upp sötman i vinet och gör att det inte upplevs lika sött. Det fjärde ordet var botrytis eller ädelröta som det ofta kallas i vinsammanhang där det är efterfrågat. Är det inte efterfrågat går det i allmänhet under namnet gråmögel. Det är ett svampangrepp som gör att druvskalet blir poröst och vätskan i druvan börjar dunsta som både koncentrerar aromerna och lämnar rester som påverkar smakerna. Med några få undantag är det dessa komponenter som ligger till grund för de bästa söta vinerna: den söta aromrika frukten, syran och angreppet av ädelrötan.

I de flesta fall är det kostsamt att göra bra söta vita viner. För att fruktsockret ska koncentreras låter man druvorna hänga kvar på vinstockarna längre tid. Det här innebär att man tar en vädermässig risk som ibland leder till att skörden blir betydligt mindre och kanske inte heller lika kvalitativ. Dessutom dunstar ofta mycket vätska i druvorna vilket gör att skördeuttaget blir lägre än när man göra torra vita viner. Det kommer helt enkelt mindre vätska ur druvorna när man pressar dem. I många fall är skördeprocessen också betydligt mer krävande och plockarna måste gå igenom varje vinranka vid flera tillfällen för att plocka de optimalt mogna druvorna. I vissa fall plockar man till och med druva för druva. Det här gör att bra söta viner ofta är förhållandevis dyra. Att dra alla söta vita viner över en kam blir inte rätt men matmässigt passar dessa viner till ostar, gärna mögelostar, desserter med torkad eller kanderad frukt, fruktdesserter med glass eller Crème brûlée.

I veckans Bäst i test hittar vi fyra viner från tre olika områden som alla tre har bra förutsättningar för att göra bra, smakrika och balanserade söta viner. Vi börjar i det område som kanske mest av alla förknippas med sött vitt vin: Sauternes.

Bäst i test vecka 7 - fyra bra söta vita viner från Frankrike

Château Bastor Lamontagne är en historisk egendom där man har gjort vin sedan mitten på 1400-talet. 1830 köptes egendomen av Joseph Eugène Larrieu som också ägde Château Haut-Brion. Det var under den här perioden man blev känd för sina söta viner. Sedan 2014 ägs slottet av familjerna Cathiard och Moulin families som har konverterat de 50 hektar stora vingårdarna till certifierat ekologiska odlingar. 

Château Guiraud hör till de mer kända egendomarna i Sauternes. Namnet kommer från Pierre Guiraud som köpte slottet 1766. Sedan 2022 ägs slottet av Matthieu Gufflet och ansvarig vinmakare är Sandrine Garbay som tidigare hade den positionen på Château d'Yquem. Guiraud är känt för sin höga andel sauvignon blanc vilket är en av anledningarna till att vinerna ofta har en mycket frisk syra. Det var också den första egendomen i Sauternes som fick en ekologisk certifiering.

Château de Fesles hör till Frankrikes äldsta vinegendomar. Egendomen ligger i Loiredalen i Thouarcé. Det finns dokument som visar att det producerades vin här 1055. Sedan 2008 ägs egendomen av Les Grands Chais de France. Vingårdarna består av 45 hektar vingårsmark som huvudsakligen är planterade med chenin blanc.