Huset Henriots historia är något utöver det vanliga. I bakgrunden figurerar en dam, änkan efter Nicolas-Simon Henriot vars familj ägt vingårdar i Champagne sedan 1640. Mme Appoline Henriot grundade huset 1808. Hennes sonson, Ernest Henriot, hjälpte Charles-Camille Heidsieck att starta upp en egen rörelse innan han själv tog kontrollen över Henriot.
Sedan dess har familjen varit involverad i otaliga allianser och samarbeten där ett av de mer långvariga är tillsammans med Veuve Cliquot. Joseph Henriot sägs vara drivande bakom affären och budet från Louis Vuitton i försäljningen av Veuve Cliquot. Rask införlivades även Cognac Hennessy i företaget och tillsammans bildar de lyxvarumärket LVMH, Louis Vuitton Moet Hennessy. Joseph Henriot höjde raskt varumärkets image, förbättrade företagens finanser och ökade försäljningen men när en ny ordförande utsågs 1989, Bernard Arnault, var hans dagar räknade. 1994 lämnade Joseph Henriot Veuve Cliquot, och ryktet säger att han förlorade 130 miljoner francs på affären då han tog det egna märket med sig. Ansvarig sedan 2004 är Josephs son Stanislas Henriot (bild).
Hallå där Stanislas Henriot…
Hur ska ni berätta för konsumenterna om er champagne när ni inte gör marknadsföring?
-Via restaurangerna och sommeliererna, via personer som dig själv som får prova och upptäcka och kan sätta vår champagne i sitt sammanhang jämte andra märken. Vi arbetar på ett helt annat sätt och du hittar inte vår champagne på snabbköpet precis. Nu lanserar vi förvisso Henriot Millésimé Brut 1996 på Systembolaget i december, - men det är väl inte som ett snabbköp?
Vad är Henriots filosofi för att göra bra vin?
-Det finns, enligt mig, bara två saker som spelar roll. Terroir och hårt arbete!
Du har tre barn, är det din önskan att de ska ta över familjeföretaget?
- Svaret kommer överraska dig, men nej! De måste få lov att arbeta med något som intresserar dem, idag är de ännu så unga och vet inte med vad men när den dagen kommer vill jag inget hellre än att de ska ha ett arbete de trivs med. Ett familjeföretag kan aldrig existera utan ett genuint intresse från personalen och ägarna.
Om du fick möjligheten att arbeta med något annat, vad skulle det vara då?
- Jag skulle absolut arbeta med händerna och naturen. Sen gillar jag utmaningen att arbeta i team. Ser det som ett äventyr i sig och något av det mest fantastiska man kan uppleva är när en grupp människor, ett team, tror på ett projekt och därför ser till att det lyckas!
Om du måste välja att dricka en annan champagne än din egen, vilken föredrar du då?
- Av de mindre producenterna väljer jag Cazals och Legras Haas. Från de stora husen tar jag gärna Bollinger, Gimonet, Jacquesson och Louis Roederer.
Vilket eller vilka favoritviner har du?
- Jag tycker om viner av sauvignon blancdruvan och där tycker jag att Nya Zeeland lyckats bra. Sen gillar jag mogen sangiovese från Toscana, helst mellan fem och tio år gammal. Vilken elegans, finstämdhet och ja…”it's a great revelation to sip on”! Jag gillar absolut inte bodybuild viner………..
Vilken är din favoritmusik?
-Dvorák! Men man måste ha den rätta sinnesstämningen, det fungerar inte alltid, småler Stanislas Henriot.
Fakta
Inget av Henriots viner innehåller pinot meunierdruvor. Henriot använder endast chardonnay och pinot noir från Grand Cru och Premier Cru lägen. Långtidssamarbeten, det finns inga kontrakt, med odlare fyller behovet av druvor. Familjen äger 35 ha, totalt brukas 120 ha. De producerar 1,2 miljoner buteljer per år varav cirka 1 procent är prestigecuvéen des Enchanteleurs. Målsättningen är att alltid göra vin med finess mer än elegans som Stanislas Henriot menar är en väsensstor skillnad. Vinerna är vinösa, bubblorna är inte påträngande men man känner tveklöst av dem, fast på ett annat sätt….
Den vanliga cuvéen ligger alltid 15 månader på fällningen för prestigechampagnen är det 11 år som gäller. Källarna är de berömda kalk och kritakällarna där temperaturen konstant ligger runt 12 grader Celsius och luftfuktigheten så hög som 98 procent. Reservvinerna har idag en ålder ner till 1995 och är från 2008, ungefär 30 procent av blenden består av reserv-vin. Dosage är ett skällsord, om jag tolkat det korrekt, och därför så lite nyttjad som möjligt. Vinerna är torra men inte syrligt strama, i denna provning i alla fall.
1996 Gul färg. Mogen frukt, stor och utvecklad smak med fin längd. Ren.
1995 Ljusgul Lätt svavelton som luftas bort över tid. Stram, stringent smak av äpplen. Klingande ren med tydlig eftersmak. Ung och knuten om inte luftad. Spara gärna.
1990 Gul, röda stick. Söta bär, kryddig med en touch av karamell. Smaken i vinet utvecklas stort under kvällen. Frukten kommer fram alltmer och balansen blir bättre. Kan sparas.
1988 Gul. Elegant och finstämd smak med lätt mineralrökigt inslag, tydlig krydda, härligt mogen frukt som kommer fram alltmer ju längre tid vinet är i glaset. Stor komplexite utan att tappa skärpan när temeraturen stiger i glaset (bara det!). Kvällen absoluta höjdpunkt och som jag tror med flera år kvar.
1976 Gul, hint av röda stick. Stor rökig doft och smak, söt frukt, lätt blommig touch, inslag av kryddor. Komplex. Mogen idag och spännande vin att meditera runt.
Till sist
Undertecknad vill bara tillägga att under tiden som jag skrev detta så lyssnade jag på Dvorák via mitt oumbärliga Spotify konto och orden till texten kom lekande lätt. För mig fungerade Dvorák verkligen i detta tillfälle och frågan är om inte de viner vi provade under middagen påminner om Dvoráks musik, som är så fantastisk delikat precis så som smaken på vinerna…
Faktauppgifter: World Encyclopedia of Champagne & Sparkling Wine av Tom Stevenson. Hemsidan Champagne-Henriot