Den välbevarade franska hemligheten

Runt 500 kilometer. Så långt är avståndet mellan de två franska stolta vinregionerna Bordeaux och Bourgogne. Det är två olika världar om man ser till druvsorter. Men mitt emellan de välkända regionerna hittar vi en välbevarad fransk hemlighet.

Det är en dag kvar till att vinet Blanc d'hiver lanseras. På gården i de södra delarna av Loiredalen pågår förberedelserna för fullt. Inom kort förväntas tusentals människor komma dit för att köpa med sig några flaskor av årets första vin. I vinvärlden har vi matats med den enorma hypen kring Beaujolais Nouveau och att det är årets första vin, men faktum är att Blanc d'hiver lanseras en hel månad innan Beaujolais Nouveau når hyllorna. 

– Vi räknar med att sälja 80 000 flaskor bara i helgen. Det brukar vara en stor festival här på gården och vi är troligen de enda som gör det här vinet.

Izzy Meuli står i den stora anläggningen på gården. På ett litet träbord bland de stora ståltankarna har man förberett planscher inför den stora festivalen som är mindre än 24 timmar bort. Tälten har just satts upp och personalen springer omkring för att se till att allt är förberett och i ordning. Izzy är dock lugn. Hon kan varenda vrå utan och innan på gården. Det är här hon är uppväxt och det är här hon sett hur familjens vinvarumärke Ampelidae växt år för år. I Sverige är familjens viner främst kända för gäddan på etiketten och för namnet Brochet som vi skrivit om tidigare här på Vinbanken.

"Lite som att man glömt bort att det gör väldigt mycket vin häromkring"

– Det är knappt så att lokalbefolkningen här känner till att det produceras viner i området. Det är lite som att man glömt bort att det faktiskt görs väldigt mycket vin häromkring och att det faktiskt görs riktigt bra viner i den här delen av Loiredalen också. 

– Just Blanc d'hiver säljs i princip enbart här och ingen annanstans i Frankrike. Och det är bara vi som gör det av alla producenter, så det är lite av vår grej. Men jag förstår att folk kanske inte känner till just det vinet då det verkligen är superlokalt. Rent tekniskt är vi dock en hel månad före Beaujolais Nouveau. 

Det är inte bara Blanc d'hiver som är den välbevarade franska hemligheten. Samtidigt som det söta vinet säljs i enorma mängder så pågår produktionen av Ampelidaes viner för fullt. De har just kommit ut ur en ganska komplicerad skörd där vädergudarna var emot dem under stora delar av sommaren. När vi rör oss över grusgången mot slottet, som blivit lite av en naturlig samlingsplats för familjen Meuli, så berättar Izzy om deras odlingar av sauvignon blanc och cabernet franc. Jag tänker för mig själv att det inte är så konstigt med tanke på var vi befinner oss. Detta är trots allt lite av hemmaplan för sauvignon blanc, och i Loiredalen så producerar man dessutom enormt bra viner gjorda på Bordeauxdruvan cabernet franc.

– Sen har vi en hel del odlingar av pinot noir, chardonnay, gamay och fie gris, fortsätter Izzy. 

Nu rynkar jag på näsan. Vi befinner oss i södra Loiredalen, ganska nära Bordeuax, men vi är ett hundratals kilometer från Bourgogne som ligger rejält österut. De tre druvorna pinot noir, chardonnay och gamay har sin hemvist i just Bourgogne, där de trivs som allra bäst. Visst, i Sancerre i de östra delarna av Loire odlas pinot noir, men jag har knappt hört talas om att den svårflörtade druvan ska trivas i den här delen av Frankrike. 

Hur kan ni odla både gamay och pinot noir här, ganska nära cabernet franc och sauvignon blanc dessutom?

– Klimatet och jordmånen. Det skiljer sig åt på många olika ställen här. Bara några kilometer från varandra så är vingårdarna helt olika. Det gör att vi kan producera pinot noir-viner men även flera andra typer av viner. Och det är det här jag tror att folk inte riktigt känner till.

Jag har nog aldrig hört talas om ett vinhus av er storlek som lyckas producera den här bredden av druvor. Det är lite som Frankrike i miniatyr förutom att ni saknar de sydfranska druvorna som odlas i Rhonedalen?

– Jag har faktiskt aldrig riktigt tänkt på det. För oss har det varit naturligt sedan vi tog över vinhuset att vi har de här druvorna. Till exempel vårt mousserande vin som finns på den svenska marknaden, det är naturligt att det är gjort på chardonnay. Och du vet de där odlingarna direkt framför slottet där borta, där var det bara gamay förut, fortsätter Izzy samtidigt som hon pekar mot vingården som ligger ett hundratal meter bort. 

För mig är det förvånande att ett så pass okänt område som södra Loiredalen producerar viner gjorda på i stort sett alla de stora välkända franska druvorna. 

Så hamnade familjen Meuli i den här delen av Frankrike

Loiredalen är i dag världskänt för främst två viner; Sancerre och Pouilly-Fumé. Båda gjorda av sauvignon blanc som har varit med och byggt upp hela områdets rykte. Dessa områden har samtidigt cementerat en bild där Loiredalen förknippas med i stort sett enbart sauvignon blanc. När man tittar på hela området så inser man hur enormt det är. Det sträcker sig hela vägen från Nantes i väster, där druvan melon de Bourgogne dominerar, till öster i närheten av Bourgogne där sauvignon blanc dominerar. Det är i de södra delarna som Ampelidae har sin bas. Det var här familjen Meuli såg en möjlighet att hitta sin oas och lantställe. För det var just det som Izzys far Benjamin var ute efter, ett lantställe. 

– Han tänkte inte allt för mycket på vilken del av Frankrike det var i, så länge det var relativt nära England. Vi bodde där på den här tiden. När han sedan hittade det här stället visste han att det var detta han ville ha. 

Vi står i det så kallade tornet, som bokstavligen talat är ett torn som i princip som taget ur medeltida historia, får jag återberättat för mig om hur Benjamin Meuli hittade Ampelidae i de södra delarna av Loiredalen och direkt blev kär i byggnaderna och vingårdarna. 

"Har så mycket barndomsminnen härifrån"

– Såklart min pappa har haft ett stort intresse för vin. Han har alltid älskat champagne, men det här var något helt annat. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag är så glad att han valde det här. Jag har så mycket barndomsminnen härifrån, från alla skördar som jag och mina syskon varit med i. Det är så mycket nostalgi. 

Izzy Meuli är det yngsta barnet i syskonskaran som består av totalt fyra syskon. Hon är också den som i dag är ansvarig för driften av vinhuset Ampelidae. När vi på Vinbanken träffade henne första gången berättade hon om hur hon lämnade sitt jobb inom försäkringsbranschen i Japan för att helhjärtat satsa på familjens företag och vinproduktionen.

– Jag hade inte bytt ut det här mot något. Jag älskar att bo här och jobba med det jag gör. Jag visste någonstans hela tiden att jag skulle hamna här då jag alltid haft det i bakhuvudet. I den här delen av Loiredalen känner jag mig som hemma. 

När man står och tittar mot det ståtliga slottet, mot tornet på gården, mot vingårdarna som sträcker sig flera kilometer bort, förstår man vad Izzy menar. Man förstår det hon uppskattar extra här. Det ger en extra unik känsla att lokalbefolkningen knappt känner till att det pågår vinproduktion och att det är ett vinområde i Loiredalen som knappt någon pratar om. Här har Izzy och familjen byggt upp sitt hem och lyckats bygga upp ett internationellt erkänt och mycket uppskattat varumärke. Att såväl Blanc d'hiver som södra Loiredalen är något av franska hemligheter är kanske så det ska vara. Det är kanske i den rollen som hela Ampelidae och södra Loiredalen trivs som bäst. Här kan de fortsätta visa upp Frankrike i miniatyr och visa att de trots allt är ett vinområde att räkna med, trots att de inte står i rampljuset. 

Solen håller på att gå ner över vingårdarna. Bilder tas till Instagram. Ett glas Brochet Réserve 2023 hälls upp. Jag doftar på det. Det är väldigt druvtypiskt. Jag tar en klunk och slås av att jag alltid blir så otroligt imponerad av just det här vinet. Under den efterföljande middagen går vi på upptäcktsfärd genom Ampelidaes olika viner. Vi får upptäcka allt från pinot noir till fie gris, och till och med Blanc d'hiver som ska lanseras dagen efter. Jag ler för mig själv i slutet av kvällen. Nästan lite som att jag just fått reda på en hemlighet som jag inte får berätta något om. Det är imponerande, det är genuint och det är faktiskt en välbevarad fransk hemlighet som är värd att upptäckas.